Nordsjöns olja

Av , , 2 kommentarer 0

I Nordsjön hittade man olja på 1970-talet. Detta innebar stora rikedommar för de två största länderna, Norge och Storbrittanien. Denna stora inkomst är dock på upprinningen. Norge producerade och exporterarde som mest olja ungefär kring år 2000, därefter har det bara gått utför.

 

 

 

Det har varit likadant för storbrittanien. Oljan medförde en kraftig ökning av den ekonomiska aktiviteten i landet, och järnladyn Tatcher kunde åter bringa välstånd i landet. Sedan ett par år sedan är dock storbrittanien beroende av oljeimport, då dom konsumerar mer än vad dom producerar. Dom är väldigt beroende av gas, både till uppvärmning och till sina kraftverk, och var nära vårvintern 2010 att tvingas ransonera.

 

 

Även om det finns oljeproduktion, är det inte säkert att det finns oljeexport. Detta är inte så bra för Sverige som inte har någon egen produktion. Mer om detta i kommande inlägg.

Surt sa räven

Av , , Bli först att kommentera 0

Varför sa räven så? Vad är det för räv ens?

Uttrycket kommer från fabeln "Räven och druvorna" av den gamle greken Aisopos. Den handlar om en räv som ser ett gäng goda druvor som hänger i ett träd,  vilka räven blir sugen på att äta upp. Men hur mycket han än försöker så lyckas han ej nå dom.
Han struntar då in druvorna med förklaringen att druvorna måste ha varit sura och oätliga.

Detta är ett klassiskt exempel på ett uttryck av kognitiv dissonans. Kognitiv dissonans är då man har motstridiga ideér samtidigt. Detta fenomen ger upphov till obehagliga känslor, och är något som man måste hantera. Detta görs genom att ändra sina åsikter, attityder eller handlingar, eller genom att motivera, klandra eller förneka.

Räven vill ha druvorna, inser att dom inte går att nå varvid kognitiv dissonans uppstår. Han hanterar detta genom att förneka att bären ens är goda,  (bären som han nyss ville ha), och minskar då den kognitiva dissonansen och då också obehaget det medför.

Kort sagt, räven antar saker, trots att han vet att det kanske inte ens är sant, bara för att få sin bild av verkligheten att gå ihop.

Ett mer tillämpbart exempel på människor är om man köper något som är för dyrt och som man inte hade tänkt köpa egentligen. Man försöker då gärna förklara detta med att det faktiskt var något som man behövde, eller att man säger att man ju egentligen hade råd, eller att det ju var ganska billigt ändå, eller någon liknande anledning.

Detta fenomen är mycket vanligt, särskilt vid stora svåra frågor. Ta den globala uppvärmningen, det är enklare att lyssna på dom som säger att det inte gör något eller som säger att fenonmenet inte ens existerar, än att acceptera hur det är och göra något åt det.

Detsamma gäller för energifrågor.

Det finns mer att läsa på wikipedia

Peak oil är här

Av , , Bli först att kommentera 0

Det internationella energiorganet IEA publicerade 2010 sin World Energy Outlook som dom gör varje år. Detta år var dock prognosen mer dyster än tidigare. Som visas på bilden nedan kommer tillgången på olja stadigt att krympa från och med 2008. 

Jag hävdar att det är denna minskning som en av de största orsakerna till både finanskrisen och oroligheterna i mellanöstern. Detta då ökade olje och bensinpriser – på grund av minskande tillgång – varit en av orsakerna som spräckte bostadsbubblan i USA 2008, och det som gjort mat och energi dyrare, vilket har lett till protesterna i mellanöstern.

 

 

Det ljusblå på bilden beror på framtida fynd av nya oljefält. Att denna olja skulle kunna hålla vår oljetillgång på samma nivå som idag om 30 år är orimligt, särskilt med tanke på att "peak discoveries", alltså den mängd olja man hittar har blivit allt mindre sen 1960-talet.

 

Att vi är illa ute är inte så svårt att inse, men konsekvenserna är destå svårare. Så svåra att våra makthavare inte ens vill veta av det.

Källa: ASPO-Sverige

Varför tillväxt?

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte titta lite på varför vi vill ha tillväxt.

Jag börjar längst ner, i det fundamentala sättet som människan fungerar på.
Man kan anta att människan fungerar som en mönsterigenkännande apparat. Ända från det man föds bombarderas man med sinnesintryck. Vissa av dessa gör så att man känner välbehag, och vissa skapar smärta. Att äta t.ex. Vi lär oss väldigt snabbt mönstret i att om vi äter så mår vi bra. Vi lär oss också vad som är farligt, t.ex att lägga handen på spisplattan gör ont, ett stort negativt sinnesintryck, därför gör man det gärna bara en gång. Vi är alltså väldigt bra på att känna igen mönster i saker och ting, och vårt betende styrs därefter.

Denna mönsterigenkänningsprocess fungerar också så att den ger som störst utslag första gången. Händer samma sak snart efter blir inte utslaget lika stort. Jämför med att äta godis, den första godisen är godast, medan den sista kunde man lika gärna varit utan. Om man istället sparar den sista och äter den nästa vecka, får man återigen ett stort känsloutslag. Detta sker i stor och smått, det är så vi lär oss saker och ting. Detta antagandet förklarar även varför sömnen väldigt viktig, då man då minimerar nya sinnesintryck, för att på så sätt få mer ut av nästa dags sinnesintryck.

Detta ger även upphov till att man blir less. Man ser samma saker dag ut och dag in, t.ex. om man har samma jobb länge. Därför kan en karriärväxling eller en resa till utlandet bryta detta mönster, och vi får återigen stora känsloutslag av det som tidigare blivit allt mer uttjatat.

Detta innebär också att sålänge vi får det bättre, vi får en förändring med nya positiva sinnesintryck, så upplever vi det som något bra. Tvärtom gäller också, om vi får det "sämre", om elen blir dyrare idag än igår – om vi får en massa negativa sinnesintryck, så uppelever vi att vi får det sämre. Eller att man har haft samma TV-apparat i 20 år, då blir man mer less än om man med en ny TV-apparat skapar nya positiva sinnesintryck.

Därför är tillväxt något positivt, och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt, jobbar på denna fundamentala mänskliga egenskapen. Vi får en ny TV-apparat lite då och då, och detta skapar nya positiva sinnesintryck, istället för man blir less på den gamla.

 

Edit: Bytte ordet känsolintryck till ordet sinnesintryck, då det ordet ligger närmare vad jag egentligen menar.

Ja till kärnkraft

Av , , 3 kommentarer 0

Ja till elektricitet! Ja till kärnkraft!

Jag vill ha el. Jag gillar att använda el. Jag vill kunna ha alla de bekvämligheter som billig el medför.

Vill man ha detta så bör man också vara för kärnkraft. Detta helt enkelt för alternativen inte finns. Visst, vi kan börja elda med kol, men hur 1800-tal är inte det?

Nä så fram tills dess att fusionskraften blir kommersialliserad så gör vi rätt i Sverige att fortsätta på den linjen vi har idag, med kärnkraftverken igång och med möjlighet till nybyggnad.

Jordbävningens ekonomiska följder

Av , , 1 kommentar 1

Tänk om Jordbävningen i Japan är det som kommer trigga nästa finanskris?  Tänk om börserna kommer gå ner imorgon så pass kraftigt att de sätter hela världsekonomin i gungning?

Går börserna ner tillräckligt så finns en risk att det förstör tillräckligt med kapital för att stora banker och försäkringsbolag kommer gå omkull. Då får vi troligen ett liknande händelseförlopp som under hösten 2008.

Går försäkringsbolag och stora banker som Citibank omkull så kommer det bli helt hopplöst jobbigt för vår ekonomi. Våra ledare kommer tvingas till mycket svåra beslut, rädda bankerna eller låta dom falla. Faller en större bank är en finanskris ett faktum, utlåningen kommer bli mycket dyrare, om ens möjlig, och våra industrier kommer stanna som dom gjorde 2008.

Att rädda bankerna å andra sidan kommer bli väldigt dyrt. Frågan är ju om de väldigt skuldtyngda ekonomierna som USA har råd med detta.

Detta kan utveckla sig till något mycket hemskt. Fy fan…..

Fukushima – följder

Av , , 2 kommentarer 1

Till följd av händelserna vi nu ser kring kärnkraftverken i Japan, tror jag att oppinionen mot kärnkraft kommer bli mer negativ mot mer kärnkraft.

Detta är bra för omställningen till förnyelsebara energikällor, men dåligt ur energisäkerhetssynpunkt.

Minskad kärnkraftproduktion kommer ge högre energipriser, vilket får som direkt följd att förnyelsebara energikällor blir mer konkurenskraftiga, det är ju ganska uppenbart. Detta är bra, och kommer behövas i vår omställning till ett hållbart Sverige.

Däremot så bådar detta inte väl för energisäkerheten. Med dyrare och mindre tillgänglig energi så kommer vi kanske få se energiransonering, något så redan nu är på förslag i Storbrittanien, som förövrigt gått från att varit en nettoexportör av olja till att nu vara nettoimportör.

Beroende på hur fort en övergång till alternativa energikällor måste gå, så kommer det få olika utslag. Behöver det ske för fort så kommer inte lagar, regler och system hänga med, vilket kan få väldigt stora konsekvenser för den enskilde. 

En sådan här olycka minskar inte direkt risken för en snabb ofrivillig övergång till ett minskat energianvändande.

Produktionsdistansindex

Av , , Bli först att kommentera 0

Tillgången på billig energi – framförallt olja – har möjliggjort den globaliserade världen vi lever i idag. Många av de produkter vi använder kommer idag från väldigt avlägnsa platser. Detta gäller det mesta, mat, hemelektronik, möbler osv osv.

Om man tar ett gäng prylar, och kollar på var dom är gjorda, och räknar ut någon sorts medelavstånd till dessa platser – ett produktionsdistansindex om du så vill – så är det inte svårt att tänka sig att detta har ökat under en längre tid.

Idag äter vi frukt och grönt från hela jorden, kött från sydamerika, vi har tv-apparater från asien, bilar från andra sidan jorden, våra ikea-varor är för det mesta tillverkade i Asien, exemplen är många.

På 1960-talet hade vi en större produktion av de vardagliga sakerna här i Sverige. Vi hade tv-apparater från Luxor, maten vi åt var inte fraktad lika långt som idag.

Detta produktionsdistansindex tror jag kommer minska i framtiden i takt med att oljan blir allt dyrare, och därmed även transporterna. Det kommer inte längre varken löna sig eller vara vettigt att frakta produkter runt halva jordklotet.

Detta innebär att avancerad utrustning som kräver väldigt dyra och precisa maskiner kommer bli mycket dyrare, om det ens kommer gå att producera, då det krävs viss tillverkningsvolym för att det ska överhuvudtaget vara lönsamt.

Kopplingen mellan energi och ekonomi

Av , , 3 kommentarer 0

Jag har i ett tidigare inlägg varit inne och nosat på sambandet mellan energi och ekonomi. Jag tänkte fortsätta utveckla detta, och mer precist utveckla hur sambandet mellan energi och ekonomi är 1:1.

Vi börjar med en historisk tillbakablick.

Under lång tid var människans enda energikälla biomassa. Man åt av det som jorden bjöd på, man hade hästar och andra djur, och man eldade trä. Tillgången på biomassa kan man säga är proportionerlig mot kontrollerad jordyta. Destå mer jordyta man kontrollerade destå mer energi hade man att tillgå, och destå mer makt. Att expandera västerut var länge en möjlighet för att ta mer land, men en dag så kom man hela varvet runt.

Sen nån gång på 1700-talet hittade man kol i marken. Med denna nya energikälla möjliggjordes en kraftig ökning i ekonomin, vilket också hände. Befolkningar och ekonomier kunde nu växa exponentiellt.

Senare, mot slutet av 1800-talet så hittade vi olja och sätt att använda den på som energikälla. Nu tog verkligen expansionen av ekonomin fart. 

Vi har egentligen allt sedan vi hittade kol haft långsiktig konstant uppgång i vår ekonomi.

Då vi haft denna konstanta uppgång i vår ekonomiska aktivitet och energitillgång så har vi byggt ett ekonomiskt system utefter detta. Att ta ett lån då ekonomin hela tiden växer är lätt. Ett lån är ju som vi vet att använda framtidens energi idag. Därför går det bra om man får mer energi imorgon än idag. Man har också börjat med "fractional reserve banking", vilket innebär att bankerna kan låna ut mer än de har, skapa pengar ut tomma intet, efterssom bara en bråkdel av lånen inte betalas igen. Dessutom har man börjat använda så kallade derivatinstrument, där man köper och säljer olika värdepapper vars värde är kopplade till olika händelser i framtiden. Exempel på sådana är optioner, terminer, futurer, warranter och swappar. Läs mer på wikipedia.

Detta har gjort att den allra största delen av pengarna idag är bortkopplade från den fysiska verkligheten.

Bilden ovan visar hur våra pengar är fördelade. Att ha det såhär går bra så länge som man har en ökning i tillgänglig energi, då kan man "låna av framtiden" och skapa ekonomiska system som detta.

Men sen när vi nu går mot en värld med minskande energitillgång så kommer vi råka illa ut. I en värld med minskande energitillgång är det nämligen betydligt svårare att ta ett lån, låna av framtiden, då vi då kommer ha mindre resurser och energi.

I grunden hänger ekonomi och energi ihop i ett 1-till-1 förhållande, men de senaste århundradens energitillväxt har gjort att vi byggt ett system som helt missat denna grundläggande princip, och tar ekonomisk tillväxt och ökande energitillgång för givet.

Nästa gång någon säger något i stil med "aktiemarknaden går alltid upp på lång sikt", fråga den personen eller dig själv "varför?" ett par gånger och se vad du kommer fram till.

För att avsluta med en ganska skrämmande bild.

Vi har redan börjat se blackouts i form av ransonering bland annat i  sydkorea och storbritanien.

Umeås befolkningsmål vs Sveriges energimål

Av , , Bli först att kommentera 0

Sverige och EU har bestämt sig att minska energianvändningen med 20% till år 2020. Samtidigt har man i Umeå bestämt att man ska bli dubbelt så många till 2050.

Har dom verkligen tänkt igenom detta ur ett energiperspektiv?

Om vi antar att ekonomi och energi hör ihop 1:1, så innebär en 20%ig minskning av energin antingen att man effektiviserar hela biten, alltså 20% eller får 20% minskad ekonomisk aktivitet, eller såklart en blandning av dessa.
Då en minskning av den ekonomiska aktiviteten inte kommer på fråga, för vårt system inte pallar det, så blir effektivisering den enda lösningen.

Om Umeå då dessutom ska växa med dubbelt så många innevånare till 2050 så får vi problem. Detta innebär, om energianvändningen ligger konstant från 2020 fram till 2050, att vi bara får använda 40% av den energin vi använder idag, räknat per person.  Räknar man dessutom med en ekonomisk tillväxt på 2% per år så ger det att vi måste spara över 200% mer energi (en fördubbling), vilket bara det ger att vi måste dubblera vår energieffktivitet för att mostvara det. Inräknat den ekonomiska vinsten ger detta att vi måste använda 20% av energin vi använder idag per person år 2050!

Så att kombinera mindre energianvändning med en ökande befolkning, fortfarande med krav på tillväxt, kommer bli mycket svårt, och jag tror inte våra politiker är medvetna om problemet. Eller är det så Lennart?

 

Lite matte: 1 innevånare idag * 1/2 (för att kompensera den ekonomiska tillväxten, 1,02^39år = egentligen 216% men jag avrundade neråt, genom energieffektiviseringar) * 0,8 (EUs och Sveriges energimål) = 0,4

0,4/ 2(fördubblingen i innevånarantal) = 0,2 = 20% av dagens energianvändning per person.

Presentation

Vad är det här då?

En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.

Vem är du då?

Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se