Slut på veckan snart

Jag skrev om #metoo igår och fick en kommentar med något i stil med att ”vänta bara tills julen är över” då kommer det att upphöra. Det är verkligen ingenting som jag hoppas. Jag hoppas, för allas bästa, att de som agerar nu ska orka fortsätta att agera, att reagera, att göra sina röster hörda. Varför ska vi vilja att något som är fel ska fortsätta? När jag tänker på exempelvis ”kulturpersonligheten” som nu är känd under sitt namn, eller ”vad fan får jag för pengarna” eller andra händelser som nu kommit fram, burr. Vilken tur att jag fått leva mitt liv omgiven av ”vanliga” människor som inte ägnar sig åt att trycka ned, förringa eller som använder sin ”makt” till att utnyttja sina medmänniskor.

Få se, vi fick kvinnlig rösträtt 1919……… tack vare kvinnor som orkade kämpa tillsammans med män som såg kvinnorna som ……människor som faktiskt utgör hälften av alla människor. Det är inte speciellt länge sedan………. Vi, alla, måste säga ifrån när något är fel, när någon beter sig på ett felaktigt sätt.

Igår upptäckte vi att man inte satt in någon motorvärmare i vår nya bil. Elände, vi som bara väntat på att få bilen komplett med vinterdäck och motorvärmare. Tydligen hade verkstaden missat det. Som kompensation ska vi få en ny kupévärmare och få full tank gratis. Vi som skulle hem för att delta i en familjehögtid i morgon kväll, med övernattning på hotell dessutom. Suck.

Nåja, vi ska i alla fall gå på fest hos en av grannarna i byn. Även grannen med den brutna armen ska följa med en stund så jag får ta bilen, skjutsa dit henne och skjutsa hem när hon inte orkar längre. Hon har fått bra hjälp av oss grannar tycker jag. En hjälper henne på morgonen så hon får på sig kläder och hunden får kissa, en går dit på förmiddagen med tidningen, färdiglagad mat till middagen och ser till att vovven får ytterligare en kiss-runda. Sedan går jag dit på eftermiddagen, tar ut hunden på långpromenad, dricker em.kaffe med henne, hämtar in posten och utför eventuella ärenden. Igår fick vi hämta ut hjälpmedel på vårdcentralen i Kvissleby och montera på plats i badrummet. Vi som var med när hon bröt armen ställer upp för henne, det var så hemskt att en sådan trevlig kväll skulle sluta på det sättet. Nästa vecka ska de operera armen och sätta in skruvar vid armbågen. Usch, att behöva vänta en vecka på operation, jag ryser.

Vi fortsätter att bara koppla av, fundera lite på badrummet på ovanvåningen och bara ha det bra. Livet kan vara så gott. Önskar er en trevlig helg!