Trevligt med växter

Igår blev det inget skrivet av någon anledning. Kanske för att Livskamraten, som både dragit ut en visdomstand och varit på sjukgymnastik, låg som en klubbad oxe, eller slagen hjälte, i soffan och dåsade. Det innebar att jag smög runt väggarna här som en fånig inbrottstjuv. Jag brukar göra det när han har besvärligt.

Men jag var i alla fall ute och började förbereda en del växter för inflyttning. Det innebär att jag flyttar dem högst upp i utetrappan där de får stå ett dygn och torka upp. Sedan tar jag in dem i uterummet, borstar rent och stoppar ned en pinne mot ohyra. Lite vattning och sedan får de stå därute till dess att det är dags att komma in. Under den tiden hoppas jag att alla kryp som lever i jorden ska hinna kila hädan så jag slipper få in dem. Hoppas kan man alltid.

Några växter ser väldigt trevliga ut fortfarande.
Vindruvorna är i det närmaste mogna och vi plockar in en bunt varje dag. Gör vi inte det så kommer fåglarna att äta helt rent.

De sparrisar jag tog från Österlen och långt om länge planterade, har klarat sig., alla tre. Det blir spännande att se nästa sommar.

Louise Bugnet har inte gett upp. Det kommer nya, och nya, blommor hela tiden.

Någon vidare olivskörd blir det inte, men får vi den att överleva vintern så blir det kanske en liten skörd nästa år.

Den första kvittenbusken levererar. Jag borde plantera fler nu på hösten.

De små plantor med höstaster som jag fick av en granne har vuxit bra och det är roligt att plocka in en bukett.

Livet är gott, med eller utan lunginflammation.