Hanssons spaning
IT, digitalt liv och nya medier

Se tv i Umeåtaxi

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu kan du se tv i taxin. Åtminstone om du hamnar i rätt taxi i Umeå där ett par bilar monterat in en tv i instrumentpanelen.

"Det är mycket uppskattat inte minst på fredag- och lördagkvällar", säger taxichauffören och sätter på en dvd med Bon Jovi.

Fast nu det är tidig morgon och jag ska iväg med första morgonflyget från Umeå Airport så kanske det hade passat bättre med lite morgonnyheter. Men Bon Jovi rockar fett också klockan sex en tidig majmorgon så det är helt ok.

Själva tekniken att kunna se tv överallt har vi haft i flera år. Via exempelvis SVT Play kan du följa nyhetssändningar och direktsänd sport i din dator och du kan se mängder av tv-serier, dokumentärer och andra program när du själv vill.

Ännu enklare att se tv var som helst blir det i de nya smarta telefonerna eller med en Ipad. Jag har till exempel skrivit tidigare på denna blogg om min nya morgonvana att se BBC News varje morgon när jag rumsterar om på toaletten. Ipad:en är enkel att ta med sig in på toa och med husets trådlösa nätverk har jag full tillgång till internet, också på toa, och kan därför följa direktsändningar från London och andra metropoler.

När nu tv även kommer in taxibilen jag åker med inser jag ännu lite mer att vårt tv-tittande står inför stora förändringar. Inte minst beror det på att prylarna blir allt billigare.

”Jag ville ha det här för flera år sedan, men då kostade det 50 000 kronor”, berättar taxichauffören för mig. Nu stannade paketet på dryga 10 000, allt klappat och klart.

10 000 är absolut för mycket för de flesta vanliga privatbilister så priset måste nog ner ännu mer för att det ska bli mer vanligt. Men i framtiden kanske tekniken blir så självklar och billig att bilen du köper redan har en tv inmonterad som standard.

När all denna teknik kryper in i miljöer där de tidigare inte funnits uppstår självfallet nya frågor. Tv i bilen väcker frågor om trafiksäkerhet. Om vi inte ska få sms:a i bilen, ska vi då få se tv när vi kör omkring, blir en fråga för lagstiftarna att diskutera. 

Och hur är det med tv på toa om morgonen? Kommer resten av familjen att skrika i högan sky när någon fastnat för länge på muggen framför Simspons, Fråga doktorn eller vad man nu har för favoritprogram? Upplagt för teknikvanediskussion i familjerådet!
 

Bill Gates spår din framtid

Av , , Bli först att kommentera 1

Tre ord från Bill Gates, ordförande i Microsoft, när han intervjuades i BBC Hardtalk, 18 maj 2011:

Om hur mobilen öppnar för nya vanor.
Bill Gates: ”Att läsandet och olika media nu går in i olika digitala apparater är goda nyheter.”
Det betyder: Läsandet blir framöver inte bundet till papper. TV-program är inte längre något som bara kan ses i en TV-apparat. Bill Gates talar om telefonen som den stora möjligheten att öppna upp för helt nya sätt att ta del av kultur och kommunicera. Du får boken i telefonen. Ditt tv-program ser du i din mobil. Och Microsoft vill stötta den utvecklingen.

Om hur skolan förändras.
Bill Gates: ”Betydelsen av mjukvara blir allt mer viktig. Jag tänker då på hur mjukvara kan hjälpa barn att få en bättre utbildning.”
Det betyder: Skolan står inför stora förändringar när läromedel blir digitala och kan laddas ner och öppna för kommunikation mellan elever och lärare. Bill Gates håller fram Microsoft som en ledare i denna utveckling mot en ny skola.

Om Microsofts köp av Skype och betydelsen av att se den man talar med.
Bill Gates: ”Jag försvarar absolut köpet. Det är fantastiskt för Skype. Det är fantastiskt för Microsoft. Videokonferenser kommer framöver att bli så mycket bättre.”
Det betyder: Nu kommer ”bildtelefonens” slutliga genomslag. I framtiden kommer det att vara självklart att se den du talar med.

Ibland känns det som om vi redan kommit långt i den digitala revolutionen. Men oj, vad mycket mer som kommer att förändras.

Uppdaterat tillägg:
Alla dessa tre påståenden från Bill Gates kommer att påverka skolan. Mobila digitala apparater som smarta telefoner och liknande låter klassrummet följa eleven, till skillnad om det fysiska klassrummet dit eleven måste gå.
Ny mjukvara och program kommer att förändra hur vi säker kunskap och delar med oss av den. Påverkar elevens lärande.
Videokonferenser och rörliga bilder kommer att förändra både presentationer och redovisningar som elever håller och skolans möjlighet att lyfta in övriga samhället till skolan.

 

Ladda ner motorljud till elbilen

Av , , 1 kommentar 0

I framtiden kommer vi kanske att köra omkring med tysta elbilar som inte ger ifrån sig något som helst motorbuller. Skönt och fridfullt, tänker du, men det finns de som varnar för riskerna med alltför tysta bilar.

Synskadade, cyklister och barn kanske kommer att få svårare att upptäcka bilarna i tid om de inte ger ifrån sig något motorljud? För med ett brummande motorljud kan man ofta avgöra om bilen accelerar eller bromsar in, om den närmar sig eller är på väg bort.

NewScientist uppmärksammade frågan redan sommaren 2008 med ett reportage om elbilar med högtalare monterade i hjulhusen för att bilen ska låta mer och därigenom varna andra trafikanter.

Nu i maj 2011 skakar BBC liv i frågan igen, också de med ett reportage om de tysta elbilarna som kanske måste utrusts med högtalare. Se inslaget här.

Läs mer här på BBC om tysta elbilar.

BBC ställer till och med frågan om vi kommer att få lagar som ställer krav på att bilen ska låta med ett visst antal decibel i stadstrafik.

Men om en en elbil ska låta vilket ljud vill du då ha på din? De förslag som diskuteras i NewScientist och BBC verkar främst rikta in sig på ljud som liknar traditionella bilar med bensin- eller dieselmotor.

Men när människor idag vant sig vid att kunna ladda hem ringsignaler till sina mobiler och göra dem lite mer personliga kanske vi i framtiden också vill ha möjlighet att ladda hem olika former av personaliserat ljud till våra elbilar. Vilken affärsmarknad som skulle kunna uppstå kring detta kan man bara fantisera om.

Så en sång av din favoritartist, en kvittrande fågel eller ett smittande barnaskratt kanske kan bli signalen som just din bil ger ifrån sig för att väcka andra trafikanters uppmärksamhet. 

Nedan kan du se inslaget som NewScientist gjort om tysta elbilar.
 

Framtidens webb är här

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu är det dags att ta en titt in i framtidens webb. Ny teknik som bland annat utvecklas av North Kingdom i Skellefteå visar att det är möjligt att ge webbsidor liknande upplevelser som datorspel.

Under det kommande året kommer det bli allt mer vanligt att i reklamsammanhang och webbkampanjer låter den som surfar på en webbsida diretk interagera med de rörliga bilder som visas på sidan. Upplevelsen liknar den man får när man styr en farkost i ett datorspel.

Att Västerbotten med Skellefteå i spetsen kan vara med och driva på världsutvecklingen av dessa nya webbsidor är oerhört intressant och är ett tecken på att länet har en mycket stark kreativ digital it-industri som kan konkurrera med andra aktörer på världsmarknaden.

Se mer om den nya webbtekniken på InfoTech Umeå.

Älgjakten i en läsplatta

Av , , Bli först att kommentera 0

Höstens älgjakt i Västerbotten kan bli spännande att få följa via en läsplatta. Läsplattor, surfplattor, Ipads där man sveper med fingret över skärmen för att ta del av innehållet är på väg att förändra dagspressens nyhetsförmedling. Med Västerbottens Kuriren och Västerbottens Folkblad i en sådan läsplatta skulle de lokala nyheterna kunna få mer på djupet information och förståelse för hur exempelvis älgjakten går till.

För den som vill följa älgjakten i Västerbotten kan en läsplatta ge helt nya möjligheter till förståelse av hur jakten går till. Intervjuer i text, stillbilder och filmat rörligt material gör sig mycket bra på läsplattan och skulle naturligtvis vara en central del av nyhetsrapporteringen.

Förutom utsända journalister skulle jägarnas egna filmer kunna läggas upp här. Med nya positioneringstjänster blir det lätt att följa var i skogen de olika jägarna sitter och kurar och med realtidsuppdatering från hundarnas GPS-sändare kan den pågående jakten följas i direktsändning för den som vill. För den intresserade kan det bli minst lika spännande som en schlagerfestivaltävling eller en VM-hockeyfinal.
 
Med interaktiva kartor skulle man kunna följa var älgen så småningom har skjutits, zooma in på kartan för att se terrängen där fyrhjulingen dragit fram älgkroppen, byta till satellitbild för att se terrängen ur ett annat perspektiv, klicka på väderkartan för att se om dimman legat på eller om det varit klar sol, eller hoppa över till en historisk kartbild som visar tidigare års fällning av älgar på samma plats. Just det skulle kunna ge en intressant inblick i om älgen alltid kommer från samma håll på just den platsen.

Annat material på läsplattan är självfallet kopplingar till interaktiva styckningscheman över en älgkropp och recept på allt från älgbiff till älgsoppa med klimp.

En interaktiv del där användarna av läsplattan kan kommentera och själva bidra med jakthistorier är så klart också intressant.

Eftersom det rör sig om kommersiell dagspress finns även stora möjligheter till förmedling av annonser från klädbutiker, utrustning till vapen och annan utrustning, erbjudanden från mataffärer och allt vad man på denna front kan hitta på. 

Nedan kan du se hur dagstidningen The Telegraph lanserar sig som läsplatta.

Inspiration till hur älgjakten kan få nya vinklar och inspiration till de närmaste årens förändrade nyhetsförmedling kan komma från den just nu pågående INMAs världskonferens i New York, 15 – 17 maj, där ansvariga från dagstidningar och mediehus från närmare 50 länder samlas för att ta del av de senaste trenderna och tekniska lösningarna för dagspress. Fokus under konferensen ligger bland annat på läsplattornas förändring av nyhetsförmedling.

Sverige och inte minst Västerbottens Kuriren AB är väl representerat på denna världskonferens där man i övrigt möter delegater från USA, Canada, Storbritannien, Mexico, Sydkorea, Brasilien, Australien, Sydafrika, Ryssland och en mängd andra länder. Det är ett tecken på att Västerbotten är ett län i framkant av IT-utvecklingen och lovar gott för länet eftersom närvaron på konferensen förhoppningsvis kan ge ett direkt inflöde av idéer till hur Västerbottens Kuriren och Västerbottens Folkblad kommer att möta den digitala tidsåldern framöver.

Just älgjakten i Västerbotten är nu kanske inte ämnet för dagen på INMAs världskonferens i New York. Men det som avhandlas under föreläsningar, i workshops och under mingel på kvällarna kan förhoppningsvis ge effekt på den lokala nyhetsförmedlingen också här i Västerbotten. För i och med att Västerbottens Kuriren AB är så väl representerat på plats kan vi förvänta oss att länet kommer att ligga i framkant kring nyhetsförmedling under de närmaste åren.

Med tanke på att det i Umeå och Skellefteå just nu växer fram ett stort antal IT-företag som satsar på app-utveckling till läsplattor och smarta telefoner samtidigt som Umeå universitet håller mycket välfyllda program och kurser kring programmering och design av gränsnitt för nya medier så är det väl upplagt för en spännande framtid, inte bara för den som vill ta del av älgjakten utan även för den som vill ta del av all övrig nyhetsförmedling i Västerbotten.
 

Blöjan skickar sms när barnet kissat

Av , , Bli först att kommentera 0

Nästa steg blir att blöjan skickar ett sms till förälldrarna när det lilla barnet kissat på sig. Och om barnet är på förskolan så går sms:et till personalen som genast kan ta upp  barnet för att sätta på en ny torr blöja.

När Ericsson lanserar sin vision om att över 50 miljarder produkter ska vara digitalt uppkopplade år 2020 kan vi börja spekulera i vilka produkter som vi gärna vill se kopplade till internet.

Mitt tips är att uppkopplade blöjor blir en framgång. Det kan kanske verka onödigt, eftersom barnet har en förmåga att ropa på hjälp när blöjan blivit blöt och är det nummer två så brukar om inte annat lukten avslöja vad som hänt. Trots det kommer den uppkopplade blöjan att bli en framgång bland föräldrar utifrån argumentet att man ju ändå vill det bästa för sina barn. Säkert kommer många också att hävda att det är ju så bra på natten att få veta om barnet kissat på sig. Och till förskolan kommer föräldrarna att hävda att man vill göra det säkert så att inte personalen missar ett blöjbyte i tid.

Uppkopplade blöjor kan också bli en standard inom demensvården bland gamla som inte kan säga till om det läckt kiss. De anhöriga kommer att kräva att sådana blöjor används så att personalen ska kunna upptäcka vad som hänt genom ett sms.

Kanske blir det så att Ericssons vision om 50 miljarder uppkopplade prylar kommer att slås med råge. De inbyggda små elektroniksystemen och sensorerna som exempelvis kan känna av fukt, temperatur, rörelse, ljus, värme och andra tillstånd kommer att bli oerhört vanliga och vi har nog ännu inte alls förstått vidden av den revolution vi är på väg mot.

Som privatpersoner kommer vi att få se en mängd uppkopplade prylar i vår vardag. Här är några möjliga scenarior.

Bilen som krockar larmar automatiskt 112 med besked om hur många som är bältade i fordonet och var olyckan skett. Kanske får vi se en lag som tvingar biltillverkarna att sätta in ett sådant uppkopplat system.

Diskmaskinen skickar ut meddelande om läckage av vatten. Kanske kommer försäkringsbolagen att kräva det som standard för att man ska få teckna hemförsäkring.

Tvättmaskinen i hyreshusets tvättstuga skickar ett sms när tvätten är färdig som påminnelse till den som tvättat. Fastighetsägare kan föra in det i sin marknadsföring när man ska locka hyresgäster.

Krukväxterna säger till när de vill ha mer vatten. Med fuktmätare i blomjorden kan varje krukväxt ställas in för just sitt unika behov av vatten. Det innebär att pelargonian skickar sms oftare än vad kaktusen kommer att göra. Det blir en oundgänglig present till barnen som flyttar hemifrån till sitt eget första boende.

Med tanke på hur många blöjor det finns, hur många bilar, diskmaskiner, tvättmaskiner, krukväxter och alla andra möjliga prylar så kan det faktiskt bli så att 50 miljarder inte räcker när vi år 2020 börjar räkna antalet uppkopplade prylar som kommer att förändra vårt vardagsliv.
 

Förtroenden på Facebook riskerar läcka ut

Av , , Bli först att kommentera 1

Många lärare, elevassistenter, fritidsledare, präster, församlingspedagoger och andra ungdomsledare använder Facebook för att hålla kontakt med ungdomar och stötta dem när de brottas med svåra livsfrågor. De privata och förtroliga samtal som då förs sparas i Facebooks databaser vilket kan innebära en risk för att dessa förtroenden ska komma i orätta händer. Kan vi lita på Facebook som en del av elevvården och omsorgen om ungdomar?

Gårdagens uppgifter i Dagens Nyheter om att Facebook slarvat med ett säkerhetslås och därmed gjort det möjligt för annonsörer att komma åt användarnas personliga profiler väcker frågan om hur bra Facebook egentligen är för att hantera kontakter inom skola och omsorg. För det som sägs på Facebook är inte så hemligt som många kanske utgår från.

Fler och fler lärare, pedagoger, fritidsledare och anställda i ideella folkrörelser har börjat använda Facebook som en mötesplats för att stötta unga som har problem. Lärare kan lägga till elever som sina vänner för att sedan skicka privata meddelanden eller hålla en privat chatt via Facebook med eleven. På samma sätt kan elevassistenter eller fritidsledare bygga nätverk med ungdomar via Facebook, och präster och församlingspedagoger blir vänner med konfirmander på Facebook och för privata samtal med dessa.

Det är skrivna samtal som kan vara mycket personliga kring mobbning, utsatthet, ensamhet, sexuell läggning och annat som den unge skriver om i förtroende men absolut inte vill ska bli känt för fler.  

Det som sägs mellan dessa vuxna och ungdomarna i ett privat meddelande på Facebook eller i Facebooks chatt kan synas vara något som enbart de två kan ta del av. För ingen annan kan enkelt smygläsa sådana meddelanden eller följa en sådan konversation.

Men det är viktigt att komma ihåg att också det som skrivs i förtroende hamnar i Facebooks databaser och det är inte känt hur länge dessa ibland livsavgörande meddelanden sparas av FacebookNär nu nyheten når oss om att ett säkerhetslås gått upp hos Facebook måste lärarna, pedagogerna, prästerna, fritidsledarna och andra som använder Facebook för att stötta unga fundera över hur de ska göra.

Ska man köra på och utgå från att det förmodligen aldrig kommer att sippra ut något från de privata samtal man för? Eller måste man hitta andra vägar för att stötta unga som har behov av stöd?

BRIS har valt sin egen väg utanför Facebook och har byggt upp en egen databas och egen hantering av de samtal man för med barn över internet. BRIS erbjuder idag både kontakt via hjälptelefon och via nätet, men eftersom man äger all data själv inom organisationen så löper man förmodligen mindre risk att de privata samtalen ska komma på avvägar än den som kopplar upp sig via Facebook för att vara ett stöd i vardagen.

Det här är ingen lätt fråga. Facebook har blivit ett fantastiskt redskap för vuxna ledare som vill erbjuda stöd åt unga. Och att som BRIS bygga upp en egen infrastruktur och driva egna servrar med databaser är knappast något som enskilda skolor eller kyrkor eller lokalavdelningar av skilda slag klarar. 

Men det är heller inte bra att stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa. Att vara beroende av Facebooks säkerhetsrutiner kan vara vanskligt eftersom man inte har någon insyn i dem eller kan påverka dem i större grad.

Det är viktigt att skolorna och organisationerna tar tag i dessa frågor och för en aktiv diskussion om hur man i framtiden ska stötta unga på ett säkert sätt också över internet.
 

Blöjbarn lär sig surfa innan de kan gå

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu är blöjbarnen på väg att bli internetanvändare, redan innan de kan gå. I takt med att allt fler småbarnsfamiljer köper in nya Ipads och surfplattor sjunker nybörjaråldern till nätet drastiskt, vilket kommer att påverka familjeliv, förskolepedagogik och mediernas utbud till barn.

När man tittar på bärbara och stationära datorer visar det sig att hälften av 4-åringarna har börjat använda internet, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2010. Men när denna undersökning gjordes bland svenska familjer i början av 2010 hade iPads och andra surfplattor och läsplattor ännu inte kommit till Sverige.

Sedan ett halvår finns nu de nya apparaterna ute i handeln och försäljningen av dem stiger i rask takt. När dessa surfplattor med sina appar i allt högra grad kommer in i de svenska hemmen kommer det att föra med sig en drastisk sänkning av småbarnens introduktionsålder till internet.

På Youtube märker vi redan tecknen. Stolta föräldrar lägger upp inspelade filmer där de dokumenterat hur deras små telningar snabbt och enkelt lär sig hantera de nya plattorna, som i filmen här nedanför.

 

Digitala pekböcker med djur som bräker och grymtar, små enkla spel och pussel där färg och form ska kombineras blir blöjbarnens första steg in i mot ett internet som med åren kommer att bli allt större för dem.

Det här påverkar familjelivet. När barnen ska nattas följer surfplattan med för godnattsagan, när barnen ska tröstas kan plattan sättas i deras händer och om mamma eller pappa behöver prata ostört i telefonen kan surfplattan bli räddningen.

Men surfplattan blir också en samlingspunkt där barn och föräldrar kan mötas. Barnen lär sig snabbt att hantera den men de minsta behöver fortfarande lite vägledning. Det ger föräldrar och barn tid för att umgås. Se återigen filmen ovan.

Men surfplattorna påverkar också förskolan. Under de närmaste åren kommer barn som skrivs in i förskolan att i allt högre grad ha erfarenheter hemifrån att använda surfplatta (tänk återigen på babyn i filmen här ovanför). Många förskolepedagoger har redan börjat undersöka hur dessa surfplattor kan bli till en del av barnens lärande och förståelse av omvärlden. På Twitter finns hashtaggen #paddagogik under vilket pedagoger skriver om sina erfarenheter av att använda surfplattor i verksamheten. På Facebook finns gruppen Ipads i skola och förskola och tidningen Förskolan har  börjat med recensioner under rubriken Digitalt där man bland annat tar upp surfplattor. Ett annat exempel är från Umeå där en kursdag som drog närmare 100 bibliotekarier och lärare handlade om surfplattor.

Allt detta är tecken på hur det pågår ett pedagogiskt arbete i förskolorna kring hur de nya surfplattorna kan användas tillsammans med de små barnen.

Surfplattorna kommer även att påverka hur media vänder sig till barn. Här har vi ännu inte sett några mer omfattande försök, men helt säkert kommer det att komma. Med de nya surfplattorna kommer dagstidningar och medier att kunna skapa nya möjligheter för att hjälpa barn att orientera sig i världen på det sätt som är lämpligt för deras utvecklingsnivå.

Blöjbarnens surfande har kommit för att stanna.

(Svenskarna och internet 2010 är utgiven av WII, World Internet Institute.)

Kommunalrådet som cyklar på Twitter

Av , , Bli först att kommentera 5

Mikrobloggen Twitter har blivit en levande kanal för många att berätta om vad som händer i Umeå. De twitterinlägg som rullar förbi i ett aldrig sinande flöde ger en bild av händelser och tankar om Umeå som är värdefullt för att förstå vår nutid men också värdefullt för de som kommer efter oss. För tänk om vi hade kunnat spana in i 1910-talets Umeå via ett Twitterflöde? Det hade kunnat ge oss en mycket större förståelse om vardagslivet för den tidens människor.

Men vem dokumenterar och sparar dessa små vardagsanteckningar på Twitter som skrivs idag om det som händer i kommunen? Tyvärr ingen och den dag som Twitter går i konkurs och läggs ner kommer förmodligen all denna information att bli omöjlig att återskapa.

Men Twitter, hallå? Det är väl bara tarvligheter och meningslösa inlägg från folk som har extremt behov av att exponera sig själva och sina åsikter?

Nja, inte alls. Visst är utrymmet begränsat till korta meddelanden som helst inte ska vara längre än 140 tecken, och visst handlar Twitterinläggen ofta om den egna enkla lilla vardagen, men utifrån dessa förutsättningsar så ger Twitter en bild av det liv som levs i och kring Umeå idag. Det är en inblick i Umeå som förtjänar att studeras och bevaras för att vi ska förstå oss själva lite bättre och för att kommande generationer ska få en ytterligare pusselbit till förståelsen av det vardagsliv vi lever här och nu.

Strömmen av inlägg kan synas vara oöverskådligt men det finns sökfunktioner och letar man på Umeå kan man filtrera fram de inlägg som nämner staden. Så bland tweetsen (somTwitterinläggen kallas) om Umeå ryms allt från tips om konserter och kulturarrangemang till inlägg i lokala debatter som om K-märkta historiska byggnader ska få rivas eller inte. Och så mitt i alltihop ett twittrande kommunalråd som cyklar till jobbet.

Små enkla noteringar om vardagslivet syns i flödet som när ett av Umeås kommunalråd under signaturen ”andersagren” morgonglatt twittrar om sin väg till jobbet med orden ”har just cyklat genom ett vackert Umeå. Solen skiner och det är redan full fart på umeborna. Nu på stadshuset redo för dagens möten”.

Och senaste dagarnas värme i Umeå färgar också av sig på Twitter när signaturen ”OlaJanhall” skriver: ”Sjukt overkligt 17 grader varmt kl. 21:19 i lilla Umeå. Om inte nationellt rekord så tusan är det lokalt.”

Men inlägg i den politiska debatten är också vanligt. Det senaste dygnet har många Twitteranvändare skickat vidare (retweetat, som det heter på Twitterspråk)  ett inlägg som först skrevs av Sveriges Radio under signaturen SR_P1morgon: ”Riva eller inte riva – det är frågan?: I Umeå pågår det just nu en livlig rivningsdebatt. Ska k-märkta hus rivas..”, följt av en länk till radioinslaget.

Signaturen ”Tilljan” tycker till med ett inlägg om stadens energihantering ”Hur kan Boden ta knappt hälften så mycket betalt för att ta emot bioavfall gentemot Umeå? Vad gör de för fel i Ume?”,  medan ”eriknorbergh” tipsar om hur Umeå marknadsför sitt varumärke: ”Umeå har bytt från Norrlands huvudstad till "Umeå vill mer". Apropå kommunslogans”.

Bland de som twittrar om Umeå lyfter också flera fram musiklivet. ”TheRealestDavid” skriver: ”det som känns freshast musikmässigt i Sverige just nu kommer från…umeå. otippat men så är det.” medan ”carlssonism” frågar ”LordAlmgren”: ”Öj! när är du utomlands? ser invasionen spelar typ i slutet av maj i umeå!”

Och så har kommunalrådet kommit fram till sitt jobb och ”andersagren” skriver: ”Viktigt fortsätta utbyggnaden av Umeå Airport” varefter han länkar till ett blogginlägg han skrivit om betydelsen av stadens flygplats.

Så speglar Twitterinläggen en stad där människor uppskattar det varma vädret, cyklar, spelar musik, har åsikter och tycker till. Ett flöde av tankar som förtjänar att lyftas fram och sparas till kommande generationer.
 

En smart bil som skickar sms till mig

Av , , Bli först att kommentera 0

Nästa gång jag köper en ny bil ska jag fråga försäljaren om den är intelligent nog att kunna skicka sms. Den tanken slog mig när jag var iväg med bilen till bilbesiktningen på Västerslätt i Umeå för ett par dagar sedan. Den gick igenom, men fick en notering om ett läckage i vänster stötdämpare bak. Den noteringen skulle jag vilja ha direkt från bilen istället, via ett sms.

Att en gång om året åka ut till bilbesiktningen på Västerslätt känns inte lika säkert som om jag kunde ha ett automatiserat datorsystem som kontinuerligt via sms eller e-post rapporterade till mig hur min bil mår.

Jag vill därför att min nästa bil ska vara en smart bil som kan skicka ett sms till mig som varnar för att stötdämparen börjat läcka olja. Jag vill att bilens datorsystem ska prata med mig så att jag förstår vad som händer med min bil.

Mitt samtal med bilen har förvisso redan börjat. Jag har till exempel haft problem med katalysatorn vilket innebar att en gul varningslampa börjat lysa på instrumentpanelen. Den gula lampan är ett steg på vägen mot en dialog mellan mig och bilen, men jag vill ha ett mer utbyggt samtal. Jag vill inte bara ha en gul lampa. Jag vill ha ett sms i klartext som förklarar vad som kan hända när katalysatorn börjar krångla eller när olja börja läcka ur stötdämparen.

Jag kan till och med tänka mig att låta min bilverkstad vara del av det samtalet. Då får bilens datorsystem kommunicera inte bara med mig via sms utan också med bilverkstaden som kan skicka ett erbjudande till mig om vad det kostar att reparera och gärna också ge förslag på tid när de kan ta emot mig. 

I en ny bil finns det idag upp mot 50 olika datorer som styr allt från bromsar och antisladdsystem till bränsleinsprutning och luftkonditionering. Det innebär att allt mer av bilutvecklingen går från att vara fokuserad på enskilda komponenter till att kretsa kring systemarkitektur och utveckling av den programvara som styr datorsystemen.

För att hitta en gemensam standard för dessa datorsystem har världens största bilföretag gått samman i projektet Autosar (Automotive Open System Architecture). Denna vecka, 11 maj, möts man i Frankfurt för sin tredje konferens för att gemensamt styra arbetet vidare. It-företaget Know IT är med i samarbetet och förklarar på sin sajt vad det innebär.

En gemensam grundutveckling och en öppen standard är mycket viktig för bilindustrin. System som tagits fram av olika företag ska kunna fungera tillsammans vilket innebär snabbare och mer ekonomisk utveckling.

Men det är också viktigt för mig och min trygghet i trafiken. Jag är rädd om mitt liv och vill att min bil ska vara så säker som möjligt.

Därför är jag inte riktigt nöjd med att enbart prata med bilbesiktningsmannen en gång om året. Jag vill ha ett kontinuerligt samtal, ständigt pågående, alltid närvarande.

Jag vill ha en öppen kommunikation mellan mig och min bil. Jag vill inte att något ska vara osagt mellan oss. Så nästa gång jag köper en bil ska jag fråga om den kan skicka sms.
 

Presentation

Om bloggen: Egna tankar om hur våra liv förändras av internet, mobiler, digitala tjänster och IT.

Om Mikael: Här på bloggen kan du följa mina egna tankar och åsikter. I övrigt jobbar jag som kommunikatör vid Umeå universitet, är redaktör för InfoTech Umeå, och satt 2013 - 2015 med i den rådgivande expertgrupp, knuten till Digitaliseringskommissionen utsedd av regeringen.

 

//
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se