Little Britain

Nu har vi tillbringat några veckor i Peyia på Cyperns västkust. En liten stad som jag nu lärt mig kallas för Little Britain. Vår avsikt var att bo sex veckor i ett radhus och leva ett ”vardagsliv” enligt cypriotisk livsstil. Vilka cyprioter? Var hittar vi dem?

Det har visat sig att orten vi valt att bo i kallas för Little Britain. Detta för att här bor engelsmän! Mannen som ser efter huslängan där vi bodde var pensionerad engelsk polis. Han ringde till Colin, engelsman som bott två år på Cypern, när vi skulle hyra bil. Poolmannen som kom två gånger i veckan var engelsman, människorna vi mötte ute på gatorna var engelsmän. Människorna på restaurangerna var engelsmän. Själva sade de att ”Cypern är en semesterö” och det märktes. Ibland när vi var ute på kvällen så kändes det som en spökstad. Massor med vackra, nya hus där det blomstrade av hibiscus, rosor, där palmerna sträckte sig mot skyn, det blå vattnet i poolerna glittrade i stjärnljuset, men husen var mörka. Överallt satt skyltar ”Uthyres/säljes”. En hel del av husen var bara bebodda under vissa perioder, annars stod de tomma. Detta var lågsäsong så många var hemma i England eller hade åkt till andra, ännu varmare länder för att slippa ”kylan” på Cypern.

Nej, i Peyia fanns bara enstaka cypriotiska hus insprängda bland alla tjusiga, nya hus. Att leva på cypriotiska där fick vi glömma. Istället var det English breakfast, karaoke på puben, fotboll, rugby, quis på puben som gällde. Det var väl inte riktigt vad vi tänkt, men det var bara att ta skeden i vacker hand och det gjorde vi gärna. Fantastiskt trevliga människor har vi lärt känna,engelsmän, vi kommer att fortsätta hålla kontakt med dem och de har redan planerat för vad vi ska göra nästa gång vi kommer.

Gissa vad det var för nationalitet på denna hundtvättare? Ett tips; ingen cypriot i alla fall.

Vackert!