Plankan

Idag börjar jag med Plankan. Jag har sett på Facebook att en vän (kusinbarns sambo) har gjort Plankan varje dag och blev förstås nyfiken. Vad i hela friden är detta, Plankan? Det enda jag kom på var en stumfilm (tror att det är stumfilm i alla fall) om några som kämpar med en planka. Det passar förstås bra in i min nya roll som amatörsnickare, men kändes inte rätt. Men den som söker han finner och nu vet jag alltså att det är ett träningsprogram. Det verkar lagom för mig, även om jag förstått att det är ganska tungt när man kommer upp till ett par minuter.

Nu är vi hemma i vårt ”riktiga” hem. Känns det bra? Ja, att redan hunnit både tvätta bilen och hälsa på två av barnbarnen känns bra. Fyra barnbarn kommer och äter middag på söndag, det känns också bra. Ytterligare två barnbarn ska hälsas på nästa vecka, på måndag, känns utmärkt. En stycken faster ska också hälsas på, bra. Åtminstone två promenader med kompis och en fest är inbokade, det känns utmärkt. Men för övrigt? Är det här jag vill bo? Vet faktiskt inte. Jag hoppas vakna en morgon och ha fattat ett beslut; här vill jag vara. Det är eländigt att det ska vara så svårt att fatta ett beslut.