Vad hände?

Tystnad har rått från min sida. Många frågor har jag fått om vad som hänt. Ingen har fått veta hela bilden men lite grand ska jag dela med mig av.

Först, har åkt på en riktig ”mansförkylning”, ni vet den där sorten då man blek och eländig ligger helt matt och egentligen bara vill ”ha en spruta i tassen”. Istället blir det till att dricka litervis med té och honung, dricka slemlösande, spruta hejvilt med nässpray för att åtminstone kunna andas en stund. Förtvivlat stirra på det man nyss snöt ut och undra om det är hjärnan som börjar komma ut, stryka aloe vera på såren under näsan, krypa under sängen om någon vill ta kontakt………. Jajamensan, så är det, idag ska jag dock försöka mig på en liten, liten promenad i det vackra vädret.

Bröllopet som jag skulle planera har genomförts. Det mest udda bröllop jag varit med om måste jag säga. Det är allt jag säger, men ett speciellt och mycket udda minne, det blev det. Brudparet var mycket nöjda.

Vidare då, just nu söker jag med ljus och lykta efter min tappade tilltro på myndighetspersoner. Följer en vän som är mitt uppe i en myndighetsstrid och jag är överväldigad. Överväldig över de lögner som man som myndighetsperson kan lägga fram för andra myndighetspersoner, och faktiskt bli trodd på. Överväldig och besviken över de övergrepp som faktiskt kan drabba personer i Sverige, detta har jag aldrig vetat, aldrig trott. Då har jag ändå arbetat 8 år inom psykiatrin och trodde jag sett det mesta. Men nu handlar det om välutbildade personer som har makt att förstöra för andra människor. Varför? På grund av okunskap, inkompetens, rädsla för det som är främmande. Pengar finns också med i bilden. Besvikelsen ligger som en tyngd i min kropp. Jag som alltid trott att vi lever i ett jämställt samhälle…………

Vidare då, har fått check på att vårt installerade larm fungerar fullt ut. Känns tryggt och bra. Inte minst nu när våra inneboende är helt ensamma hemma.

Japp, vi har tagit oss till Spanska Stugan, här ligger vi utslagna, de två senaste dagarna har vi försökt att prestera något ett par timmar på förmiddagen och igår var glädjen stor. Vi lyckades få upp vår specialbeställda fläktkåpa på plats! Jiipppiii!
Nu skulle vi behöva åka ut och handla, men vem vill gå ut när man ser alldeles sårig ut under näsan? För att inte tala om såret jag har i pannan…..Det uppstod när kökskåpan skulle hållas på plats uppe mot taket och jag använde mig av en brädbit för att trycka fast den. En liten vass brädbit som slet sig ur mitt feberaktiga grepp och gjorde en saltomortal på min panna med blodvite som följd. Ack ja, så det kan bli. Livskamraten såg inte ett dugg förvånad ut faktiskt, han förväntar sig nog alltid att något ska hända.

Men imorgon, kl 13.30, så ska vi i alla fall ha några grannar på kaffe. Orkar inte baka så ”någon” måste ut och handla idag. I morgon får jag väl ta fram lite foundation och se om jag kan tona ner mina blessyrer.

Sköt om er!