Något privat

Idag har jag jobbat stenhårt och lagt in heltäckningsmattan i sovrummet samt satt in golvlister. Inte lätt att få till det när man har en dubbelsäng som inte går att flytta ut ur rummet. Men nu är det gjort och det känns skönt.

Efter middagen tog jag fram lådan med mamma och pappas brev, deras brev från beredskapstiden finns kvar, både mammas och pappas. Jag började sortera dem i ordningsföljd från september 1941 och läste ett par av de allra första breven från pappa till mamma. Helt underbart att läsa dem. Först var jag lite ängslig; kan jag verkligen läsa dem?  Är det inte för privat?

Men nu när jag börjat läsa så känns det helt rätt. Breven speglar så mycket av deras vardagsliv och funderingar. Bara det att läsa att efter den första julen, när de skickat julklappar till varandra, så var pappa så glad över att mammas lillasyster  Svea hade döpt dockan hon fick av pappa efter honom. Han var så glad över detta och hoppades att det betydde att hon tyckte om honom. Jag för min del undrar ju om det verkligen var en pojkdocka eller om det var en söt liten tjejdocka som fick heta Lennart?