Sorgsna tankar

Allt detta med alla dessa trakasserier som kvinnor/tjejer beskriver gör mig så himla ledsen. Helt klart är väl att det finns en manskultur som använder diverse tekniker mot kvinnor. Men jag har trott att det mest handlade om detta att

– när män talar så tiger kvinnorna

– en kvinna kan komma med en idé / ett förslag som fullkomligt nonchaleras, ingen samtycker bara för att efter två minuter så säger en man samma sak, fast med 3 gånger så många ord, och då är alla med på tåget

– en kvinna kan börja tala i en grupp och en man avbryter och ”pratar över henne”

– vi minns väl alla bilden med Göran Persson som leker med mikrofonen medan en kvinnlig politiker talar (visar fullkomligt tydligt att hon inte säger något intressant, burr)

Den typen av översitteri känner nog alla igen, men dessa sexuella trakasserier…… jag har trott att det varit något nytt som den unga generationen börjat med, men har förstått att det förekommer och har förekommit egentligen överallt. Det trodde jag inte. Vissa saker man läst om nu gör att jag bara vill gråta, vad i fridens namn är det som skett, som sker? Var är respekten för människan?

Nej, fy sjutton. Om man gör som jag gjorde, sökte på Metoo och hamnade på Flashback så blir man helt spyfärdig och vill bara säga: blääh för många som skriver där. Jag blev nästan illamående efter att ha läst vissa kommentarer. Det känns som att jag vill gå någonstans och kasta upp.

Tänker på roligare saker. Vi fick besök idag så Jako fick sitta med och gosa lite med ”mormor och morfar”. Lyckan för en liten goja som saknar sin familj.