Det gick inte vår väg

Tyvärr gick matchen inte åt Sveriges håll, men vi får vara glada för den spänning vi fått uppleva. Vi firade i alla fall med lite bubbel ute på altanen, det passade bra till hallonen och jordgubbarna.

Vi satt och pratade med en polack igår, en man som har fått uppleva att hela hans familj blev i det närmaste utplånad av nazisterna. Många av hans närmaste hade varit i lägret Majdaneck och Auswitch. De var vanliga polska medborgare och deras land övertogs av tyskarna och se där, helt plötsligt var många av dem andra, tredje, fjärde gradens människor, vissa var inte ens människor. Jag fick då förklaringen till varför polacker (generaliserar lite, gäller säkert inte alla, men många) inte gillar att bli serverade potatis med skal. Under andra världskriget så myntade tyskarna begreppet att ”de enda man ger potatisskal till är grisar och polacker.”

Är det människor med sådana tankar som vi ger fritt spelrum åt, nu senast i Almedalen, även i Ludvika?

Arbetet med altanen går vidare även om vi faktiskt tog en helledig dag idag. Imorgon kommer kanske fönsterna, spännande. Det är jag som beställt dem så nu har jag ångest över att de inte ska passa……….
Vår ingång till det blivande uterummet, Calle del Lago, har blivit lite renoverat och ser idag ut så här.