Sommar i P1

Det var ingen bra dag att åka till Birsta. Halva befolkningen kring Sundsvall var visst där. När man möter människor idag så brukar jag hålla andan just när vi passerar varandra och en liten stund efteråt. Men idag var det så mycket folk att hade jag hållit andan så hade jag nog svimmat av. Inte bra. Jag kommer inte att bege mig till någon större handelsplats förrän detta virus försvunnit. Väl hemma så lyssnade jag på Sommar i P1. Idag var det dottern till Dawit Isak, Betlehem Isaak, som pratade. Ett program värt att lyssna både en och två gånger på. Pratet om rasism löpte som en röd tråd genom programmet och helt klart är, det finns rasism i Sverige. Det finns många kloka och vettiga infödda svenskar, men det finns ack så många, som ägnar sig åt att hata dem som inte är vita, infödda svenskar. För vi får inte glömma; idag finns många infödda svenskar med en mörkare kulör än oss vanliga bleka. Människor som är födda i Sverige, som känner Sverige som sitt hemland men som inte betraktas som ”vanliga” svenskar.

Hon lyfte fram hur fel det kan bli när vi tycker att ”när jag var barn så sa vi negrer men vi menade inte något illa med det”. Men vi känner kanske inte till hela historien bakom ordet, vi förstår inte hur det kan vara så förnedrande. Precis som med ”kinapuffar, negerbollar” etc. Listan kan göras lång. Visst kände jag till att presidenten Thomas Jeffersson hade ett antal barn med en av sina slavar, Sally Hemings, men jag har inte reflekterat över det tidigare. Han ägde ju henne, det var ingen gullig kärlekshistoria. Sally var till råga på allt en halvsyster till hans fru, alltså hade fruns far fått barn tillsammans med en av sina slavar. Det troliga var väl att Sally fick lov att följa sin ägare, sin halvsyster, till hennes liv som gift med Jeffersson. Vi kan inte göra det som redan hänt ogjort, men nog borde vi kunna tänka oss för i våra relationer med andra människor. Jag fick mig en tankeställare, det är mycket att beakta och skaffa kännedom om.

I regnet så har en hel del tid ägnats åt att ligga i dagbädden i uterummet. Jag är så nöjd med mina palettblad som växer tillsammans i en korg. Blommor, blommor, vad vore livet utan blommor?