Ingen pyroman i mig

I tre dagar har jag eldat ris. Det var riset från de två träd vi fällde uppe vid vägen och mycket ris var det. Det är vid sådana tillfällen jag känner att jag inte har några anlag för att börja en karriär som pyroman. Det har varit helt vindstilla dagar, soliga och fina. Jag har tagit hänsyn till att vi har luftburen elledning och att vi nyss fick uppgrävt för fiber. Så jag har hållit elden låg och jag har flyttat elden så att jorden inte ska bli helt genomvarm. Igår blev det bara ett par timmars eldande för vi skulle ju ut och äta middag. Det var jättegott kan jag meddela. För att inte tala om hur roligt det var att komma hemifrån en stund.

Men idag blev det till att elda hela dagen. Mörkret hade börjat falla innan jag vågade lämna eldplatsen åt sitt öde. Man ska vara försiktig med eld. Nu är i alla fall allt ris borta uppe vid vägen och det känns väldigt skönt. Sedan har vi en hel del kvar nere mot sjön också men det får vara så länge. När isen kommer kan vi nog dra ut riset på sjön och elda upp det där.

Nu har jag i alla fall duschat bort all röklukt och tänker slå mig till ro för kvällen. Hoppas på nöjet att få se Trump erkänna sig besegrad, men det lär väl dröja. Jag såg en videosnutt om en amerikansk kvinnlig pastor som stöttade Trump och det var det mest horribla jag sett. Vem vill ha sådana anhängare?! Gå in på Aftonbladet eller Youtube om ni vill titta på henne.

Öjen är vacker. Bilden är tagen från sovrumsfönstret, det är en magisk sjö.