Kultur och sport – på ett lättsamt sätt

Nu har jag tittat på tre Netflix-serier, två från Korea och en från Japan. Det jag lärt mig av dem så här långt är att de innehåller:1) en oerhört tjusig kille som alla tjejer suckar och stönar (högljutt) över, som de lagar mat åt och erbjuder sina telefonnummer. 2) killen har alltid ett helt nollställt ansiktsuttryck, går med händerna i byxfickorna eller står med korslagda armar 3) vid något tillfälle under serien bär han tjejen på ryggen 4) tjejen ramlar ihop i en liten hög oberoende var de är någonstans 5) killen sprätter till tjejen i pannan, drar i hennes kind för att visa hur dum hon är. 6) killen tar i hennes hand och bara drar iväg med henne 7) finns det alkohol med i serien så är det alltid någon/några som dricker till dess att de somnar på plats 8) mobilen spelar en oerhört viktig del i livet.

Har jag fått rätt bild av den asiatiska kulturen? Knappast, nog borde den väl rymma lite mer än så…  Men säga vad man vill, man blir fångad av dem. En annan sak, de är låååååånga. De tar oerhört mycket tid, jag har inte ens haft tid att läsa och det har väl aldrig hänt förr. Man vill liksom komma till slutet och då blir man sittande timme in och timme ut. Nu är det färdigtittat för idag. Snart börjar ishockeyn och senare fotbollen. Måtte fotbollskillarna klara sig bättre i denna match. Vi håller väl tummarna!