Nej, så får det inte bli!

Den blå timmen hade kommit. Stjärnorna blinkade på den mörkblå himlen och det gnistrade som av diamanter på den vita snön. Jag ställde bilen på den lilla parkeringen som var alldeles tom. Hade han inte kommit ännu? Eller kanske han bodde så nära att han kunde promenera hit. Sakta strosade jag ner mot vattenbrynet. Isen låg tjock. Men längre bort kunde jag se en upplyst trappa som jag visste ledde ned till isvaken. Nu kunde jag se den. Pumpen fungerade, vattnet virvlade runt, runt.

Inte en människa syntes till men jag började förbereda mig för ett bad. Jag började med att lägga ut liggunderlaget som jag tagit med för att slippa stå på den kalla snön. Av med stövlarna. Under överdragsbyxorna hade jag bara min ”vinterbaddräkt”, den med lite längre ben. Skinnet knottrade sig när en lätt vindpust strök förbi….. På med mössan och så bestämde jag mig för att gå ned i det lockande vattnet.

Ett steg nedför stegen, två och tre, kylan grep tag i mina ben, kring midjan, bröstet, burr. Där skulle finnas en regel man kunde ställa sig på. Jag visste ju att vattnet var djupt. Där, där kände jag regeln. Skönt, jag ville inte börja simma så länge jag var ensam i vattnet. Då…… slocknade ljuset. Jag grep hårdare om kanten på stegen. Vad hände?! Plötsligt uppfattade mina öron ljudet av tysta steg, nerför den mörklagda trappan, ner på bryggan. Det rasslade till i min hög med kläder och jag hörde stegen komma närmare och närmare vaken. Jag uppfattade en mörk skugga ovanför mig. Det måste vara min nye, okände badkompis. Varför säger han inget? Varför står han här, varför går han inte dit stegen är? Jag skymtar hans uppåtsträckta armar mot den stjärnbeströdda himlen. Vad gör han? Är det en åra han håller upp i luften! Nu sänker han armarna och jag ramlar baklänges i det kalla vattnet…………

Nej, usch, så får det inte bli. Min fantasi rusade verkligen iväg. Bara för att jag fått kontakt med en, för mig okänd, man som vill ha kontakt med andra vinterbadare. Han ville bada redan denna vecka men jag föreslog att vi tar det nästa år. Sedan satte min fantasi igång och nu känner jag att jag kommer inte att våga gå och bada ensam med denne okände man. Han är säkert jättetrevlig, men jag känner ju honom inte. Om någon bekant skulle berätta att hon tänkte möta en okänd och bada vinterbad en kväll, då skulle jag absolut avråda henne. Jag får ta med antingen Livskamraten eller min vinterbadande grannfru. Så får det bli.