Tjatig kanske…

Nu har vi fått mer bilder från vår stuggranne. Man ska inte sörja världsliga ting, men jag kunde inte hjälpa att jag grät när jag såg att den fina muren ned mot stugan har delvis rasat. Vilken "tur" att Knutte som kämpat och byggt muren inte behövde se detta…..

Man får vara tacksam att inte själva stugan fick sig en smäll. Nu är det nog dags att sluta tänka på denna Dagmar. I morgon är det nyårsafton och nya saker kommer att hända. Se framåt istället.

Kan inte låta bli att lägga ut en sista bild. Den som följt min blogg ett tag vet säkert att vi byggt en fin bastu.

Grannens träd har rasat ned över den lilla stugan. Så kan det gå!