Fria drinkar, imorgon đžđčđ„
VĂ€gbiten mellan kajen och upp mot Storgatan, runt hamnmagasinet och förbi skateparken, har varit avstĂ€ngd, bra nog lĂ€nge nu. Ă ke hann lĂ€sa nĂ„t pĂ„ staketet pĂ„ ovansidan, om 10 dagar. Hahaa…japp, 10 dagar till öppning eller menar dom nĂ„t annat?
Och 10 dagar rĂ€knat frĂ„n nĂ€r? Man kan komma undan med det mesta om man inte skriver ett datum i början. Likadant med den lilla trĂ€skylten som hĂ€ngde i mina svĂ€rförĂ€ldrars stuga i KittelfjĂ€ll. ”Fria drinkar imorgon”
SÄ tÀnker jag pÄ nÀr man var barn. DÄ var det halvdÄligt med tidsuppfattningen. -NÀr Àr vi framme? FrÄgade man 10 minuter efter starten pÄ resa frÄn UmeÄ till MalÄ. -Det Àr lÄngt kvar, fick man till svar.
-Ăr vi inte framme snart? FrĂ„gade man och fick veta att vi var halvvĂ€gs, eller sĂ„ var svaret, snart. Hm, men snart Ă€r relativt. För en vuxen kan snart vara en kort tid om det rör sig om att Ă„ka bil 30 minuter, men för ett barn, Ă€r 30 minuter som en halv dag, jösses đŹ
NÀr lÀr man sig tid, egentligen? NÀr man började skolan och visste att en lektion var 40 minuter, och det var ett roligt Àmne, sÄ försvann dom 40 minuterna i ett hafs. Men var det ett trÄkigt Àmne, sÄ höll man ju pÄ dö av tristess.
Jag kunde starta upp nĂ„n utrĂ€kning pĂ„ hur mĂ„nga sekunder det var kvar…ehh, ja, jag Ă€r rĂ€tt duktig Ă€ndĂ„, pĂ„ att rĂ€kna sekunder och kunna komma rĂ€tt nĂ€ra minuterna, haha…
Men det Àr ju sen gammalt. Har man roligt sÄ gÄr tiden snabbt. Och ju Àldre man blir, desto mer krymper vÀrlden och i en liten vÀrld gÄr ocksÄ tiden fortare. Ta bara gympasalen pÄ Mariehemsskolan som exempel. Den var ju enorm, dÄ man var 7 Är.
Var in dit för nÄgra Är sedan, och det var den minsta gympasalen jag har sett. Och dÀr höll man pÄ ta ut sig sjÀlv dÄ man sprang runt vÀggarna för uppvÀrmningen. Idag skulle jag knappt fÄ upp nÄn fart innan man sprang in i vÀggen med dunder och brak.
Kontentan mĂ„ste ju dĂ„ bli att vĂ€rlden har krympt och man tar sig fram fortare, haha…egen teori. Inget jag tĂ€nker lĂ€ra ut till nĂ„gon annan. Vi uppfattar saker pĂ„ olika sĂ€tt. Ska vi sĂ€ga sĂ„?
TrÀffade Helena pÄ en goŽfika igÄr, det ofikade stÀllet heter Crost, och finns uppe pÄ Tomtebo. Det var ganska najs dÀrinne, och utbudet var det inget fel pÄ, heller.
Men bÀst var givetvis sÀllskapet Vi pratade pÄ om livet, hur man gÄr igenom olika faser. Vad som hÀnder pÄ vÀgen, och hur man sjÀlv förÀndras av saker man varit med om. Att fÄ barn Àr inte bara en milstolpe, utan nÄgot mycket större.
För dom som vÀljer att inte skaffa barn, sÄ finns det garanterat annat, som Àr lika stort, som man kan relatera till. SammansÀttningen av mÀnniskor man umgÄs med, familj och vÀnner, förÀndras ju under ens livstid.
Ingen finns för evigt, och vissa försvinner ute i periferin av olika anledningar. Man kan vÀxa ifrÄn varandra, och situationer kan göra att man lÀr kÀnna en mÀnniskas rÀtta jag. Och den mÀnniskan, kanske inte alls var, den du ville ge av din tid. Men jag kan ÀndÄ, nÀstan lova, att du lÀrde dig nÄt, av den personen ÀndÄ, pÄ gott och ont.
Ănskar er alla en toppen tisdag!
Senaste kommentarerna