Etikett: förhoppningsvis

Limpkoma, jodå…

Av , , 2 kommentarer 12

Ja paltkoma har man ju hört, otaliga gånger…nåt som kan inträffa då man ätit, 1 eller 2 eller alldeles för många altar, men limpkoma, känner jag mig ensam om. Fast vad vet jag 😀

Jag hade med mig yoghurt, lite flingor och en limpmacka med skinka på, som lunch, då jag jobbade helg. Åt upp det, men sedan… minuten efter jag var klar, då kom limpkoman lika otippat som snöfall i juli. Nåt så fruktansvärt!

Detta har nu med operationen att göra, då man äter för fort, eller aningens too much. Man mår illa, som sjutton, det gör ont, och den här mackan, vet jag inte vart den tog, men jag blev så fruktansvärt trött, så jag höll inte på att orka hålla ögonen öppen.

Detta fenomen, eller känslan, höll i sig under 20 minuter, sedan var jag tillbaka till det normala igen och förhoppningsvis lärde jag mig en läxa, ingen limpmacka tillsammans med yoghurt, fil eller annat där jag dessutom har med flingor.

Kaffedejten med GBP gruppen, som vi skulle ha igår kväll, blev framflyttad, så jag, Åke och Nicco, for till klubben istället, för den månatliga caféträffen:

IMG_0401 IMG_0402 IMG_0407 IMG_0414 IMG_0415 IMG_0416 IMG_0417IMG_0413IMG_0409

Jag vet inte jag, men ser ni nåt udda med dom här bilderna?

IMG_0403 IMG_0404 IMG_0418 IMG_0419 IMG_0420 IMG_0421Hahaa…I told you Nicco, bilderna åker ut på bloggen 😀

Önskar er alla en fin onsdag!

Dagarna går och vi med dom

Av , , 5 kommentarer 12

 

Vi har varit upp till pappa två gånger om dagen, vi tittar till honom men sen sitter vi ju också och pratar om vad som är nu och hur det kan komma att bli. En hel del praktiskt som ska lösas och det ska vi väl sätta igång med till veckan.
Boken vi skriver i kommer förmodligen att bli mer än en, med tanke på att alla skriver och Theresé har även tipsat andra, som inte finns här, att skriva ner nåt och skicka så kan vi klistra in det… smart idé (hörs ju att det är min dotter 🙂
När det gäller jag och mitt skrivande tyckte hon att det kunde räcka med att lämna länken till bloggen, hahaa… men det var mer menat som ett skämt, men hade varit skönt, jag känner ju vad dålig man är på att skriva med penna… det är ju skrämmande, jag får jätteont i handleden efter några meningar, inte kan jag skriva snyggt längre, heller.
Efter första besöket igår, åkte jag hem till en gammal kompis, och hon sa så mycket kloka ord att jag önskar att jag kunde få ner dom på pränt. Det var som så naturligt det hon sa och det var nästan som om jag tänkte, jamen det är ju exakt så det är, inga krumelurer eller konstigheter alls.
Hon har själv förlorat sin mamma, pappa och hennes son har varit svårt sjuk under några år, så kanske man kan vara krass och säga att hon fått vissa erfarenheter från det vi går igenom. Vilka tankegångar man har och litegrann, varför man gör som man gör. Nej, det kändes skönt att höra och jag får se om jag får till hennes kloka ord, något modifierade av mitt egna skrivande, på ett papper eller rättare sagt här, men det blir inte idag.
Vi hanterar ju också saker på olika sätt, jag vill väldigt gärna tro det bästa och jag har ställt in mig på det, medan jag vet att andra gärna tänker det värsta, för då kan det ju inte bli värre än så, men förhoppningsvis bättre. Fast det straffar sig själv, eftersom man kan få må dåligt innan man vet hur det blir, och i vissa fall kan det ju dessutom dröja länge innan man vet nåt.
Vi vet väl alla nu, att vi får se på framtiden med tillförsikt, även fast, att veta och att göra, är två skilda saker.
Önskar er alla en fin lördag!
 
Maria Lundmark Hällsten