Etikett: fusk

Lära genom att göra

Har tänkt många gånger på det här med yrken, vad du gjort för val och vad du vill jobba med. Hur många det faktiskt är, som inte, uträttar/utför, det dom ska göra. Det är fuskbyggen, feldiagnoser, slarv, och ”man tar det man har” stuket.

Varför har man ingen yrkesheder och vill göra ett bra jobb? Jag ska genast säga, att visst finns det dom som har det också, kan till och med och förhoppningsvis vara den större delen av alla arbetande, det är ju tyvärr dom som inte gör det på rätt sätt, som man får höra om, och det kan ju dra ner en massa andra.

Man läser i tidningen om dom som sitter och tentar, blivande läkare etc., och som åker dit för att dom fuskar. Jamen hallå, hur kan man göra sin utbildning och gå vidare genom fusk, att man ens törs, för som läkare, hjärnkirurg, hjärtspecialist, you name it, så lägger människor sitt liv i deras händer, då borde man rimligtvis veta vad man håller på med.

Eller en som bygger hus, tar alla pengar som dom blivande husägare har, för att det sedan ska visa sig att dom inte visste vad dom höll på med…hur kan dom???

Viktigt är det nog med såna yrkesgrupper, som berör många människor, att dom håller sig uppdaterade, och så länge dom gör det och finner intresse, så är det ju också roligt att arbeta och göra bra ifrån sig.

Känner en som fick höra att en onkolog, dom var i kontakt med, hade telefonmöte en gång i veckan, med hela världen, där dom satt och delade erfarenheter och nyheter, för att kunna lära sig mera och forska vidare…det kallar jag att vara på, och att vilja göra rätt och mera.

Vi pratade igår, om då Åke fick åka upp akut, det var blindtarmen, alla vi som var i hans närhet sa: Det är blindtarmen, du måste upp på akuten!!! Vi visste till 99.99% säkerhet, vad det handlade om. Då han kommer upp tar det flera timmar innan dom äntligen bestämmer sig för att det är, just blindtarmen och efter operationen säger dom att det var en ful rackare, nära att gå sönder…kan man inte då också, ifrågasätta deras kunskaper?

Jaja, det är som det är, och med det sagt så gratulerar jag Niccolina, som kommit in på personbilsmek på Liljaskolan, och jag hoppas att hon hittat rätt sak att satsa på och finna intressen för, måste ju i alla fall vara roligt att lära sig nåt från grunden, och bli duktig på det, jag är lite avis på dom som tycker det är intressant att läsa och lära, jag är nog mer, learning by doing 😀

Önskar er alla en toppen dag!

Fuska eller inte

Av , , 2 kommentarer 3

Nä, siffrorna som Kerstin hade höll inte hela vägen, synd, men det var på håret. Det var nämligen så att när jag och Kerstin var ute i fredags, så köpte hon en Harry Boy och sa att om det blev vinst på den så skulle vi dela lika. Så jag och Åke satt bänkade framför teven igår, Åke med en andelskupong och jag med Kerstins siffror skrivna på ett papper.

Vi stöp i sjätte loppet, även Åke, som hade liknande hästar på hans rader. Så det blev sex rätt med en utdelning på 18 kronor. Åkes vinst blir dock ännu mindre, då han ska dela den med tio stycken.
 
På promenaden igår blev det prat om hur människor kan eller är bra på olika sätt. Någon kan vara expert på vissa ämnen men vara värdelös på allmänt vetande, en har fotografiskt minne ,medan en annan inte vet vad som är fram och bak på en elefant. Jag vet att jag har ett jättebra sifferminne, det kan också var lite irriterande för jag kommer ihåg, i princip, alla priser på leksakerna som fanns på grossistlagret där jag jobbade för tjugo år sedan.
 
Det som är irriterande är att jag behöver ju inte veta dessa priser, men att sudda ut dom, går inte. Men plocka fram ett pistol set, en bil, en docka eller vad som helst, så ska jag tala om hur mycket dom kostade, då.
 
Åke har en släkting som är autistisk, jag vet inte så mycket om just det, autism alltså, utan att dom gärna vill ha saker på samma sätt, och helst inga förändringar. Denna killes farfar, ringde för några dagar sedan och vi satt och pratade en hel del, han berättade då att han skulle passa pojken en gång då han var liten, och dom hade plockat fram ett stort pussel som var ganska svårt, med taktegel på en byggnad osv. Farfar skulle bara tvärt gå över till hans sons hus och hämta någonting och han var inte borta mer än tio minuter, då han kom tillbaka så var hela pusslet lagt.
 
Han kunde för sitt liv inte begripa hur han hade hunnit göra detta, och han sa att själv hade han kanske hunnit lägga tio bitar på den stunden och pojken måste ha haft flera bitar i varje hand och bara lagt ut dom. Men han har förmodligen ett minne eller ett tänk, som gör att han bara behöver se biten för att veta till vilken annan bit den passar. Farfar sa nu att han inte vill  ha locket med bilden på heller, för att se hur pusslet ska se ut då det är klart, det är fusk säger han. Ganska fascinerande och man kan undra varför vissa kan det här, medan andra är helt oslög, vad det gäller pussel.
 
Och apropå pussel, jag gav ett åt Åke i julklapp som han la sista biten på, i fredags. Pusslet är inte ett vanligt ordinärt, utan bilden visar hur det såg ut några år tidigare och nu skulle man lägga hur man trodde att framtiden skulle te sig. Så vi har hört några högljudda ord från köket, med jämna mellanrum och ibland har han frågat högt vem som kom på idén att ge detta till just honom, men nu är det klart och jag ska ”fuska” lite innan jag river upp det, och ta ett kort på det färdiga pusslet.
 
Ha en fin söndag!
Maria Lundmark Hällsten