Inlandsbanan

Representerade Vilhelmina kommun på Inlandsbanans bolagsstämma i Östersund. Efter en ganska tuff tid verkar framtiden betydligt ljusare för bolaget.

Ökade transporter av energived och massaved ökar transportvolymerna. Men framförallt det förändrade säkerhetspolitiska läget och satsningar på försvaret gör Inlandsbanan väldigt intressant och öppnar för upprustningar och förhoppningsvis återöppningar av tvärbanor.

13 kommentarer

  1. brorson

    Det har varit en jobbig dag, med närstående som har svåra problem, som jag haft att hjälpa dem med. Jag behövde verkligen en bra nyhet. Och det var verkligen en bra nyhet att du representerar Vilhelmina kommun på Inlandsbanans bolagsstämma. Gratulerar.

  2. Hassan

    Bra!
    Hoppas att planerad vindkraft snart kan byggas om lsty MILJÖPRÖVNINGSFUNDAMENTALISTER
    slutar fördröja och fördyra miljötillstånden. Landshövdingen har ju deklarerat att öka tempot mot ett
    fossilfritt samhälle och att snabba på med den gröna nyindustrialiseringen.Intern kommunikation
    verkar saknas inom lsty!
    Vindkraft kan användas för framställning av vätgas även flytande (mkt energi ,liten volym) som kan
    användas för att göra Inlandsbanans och tvärbanornas lok ,rälsbussar vätgasdrivna och mindre sårbara än eldrift,tillverka KONSTGÖDSEL samt pumpa tillbaka vatten (Juktan) mm

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Det går redan idag att driva persontåg med vätgas. Inom 3-5 år räknar man med att kunna även driva godståg.

  3. Hassan

    Med vätgas slipper man investera i eldrift på inlandsbanan och tvärbanorna .Därigenom skulle
    hundratals miljoner sparas. Vätgasdrift är mindre sårbart än el i både freds -som krigstid!
    Konstgödsel importeras i dag från Ryssland till stora kostnader .,samt göder Putins krig.
    Två av de viktigaste sakerna vi behöver i våra beredskapslager är KONSTGÖDSEL och UTSÄDE!
    Hoppas någon kan lösa problemen med FUNDAMENTALISTERNA på lsty som gör ALLT för att
    STOPPA/FÖRDRÖJA/FÖRDYRA vår omställning till ett fossilfritt samhälle med större
    självförsörjningsförmåga.

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Håller med om att vätgasdrift verkar lovande och att man slipper de kostsamma elledningarna.

    • sven

      Planerna på ett stort vätgaslager slopas i Hybrits nästa steg, 20-miljarderssatsningen på fossilfri järnsvamp i Gällivare. Det betyder att vätgasproduktion måste pågå kontinuerligt, dygnet runt.
      Detta blir för dyrt och för att tillverka vätgas får man bara ut 30 % av tillsatt energi . Skulle vi producera denna med överskott från vindkraft behövs det så mycket vindkraftverk så det är inte realistiskt.
      Lyssnar man på politiker säger de att vi har mycket installerad vindkraft , men denna installerade kraft ger i verkligheten bara 27 % . Och tyvärr jämförs installerad kraft när man jämför mot kärnkraft .
      För något år sedan kostade ett nytt sydkoreanskt, 1 400 MW kärnkraftverk byggt i Förenade Arabemiraten 60 miljarder kronor.
      Ungefär vid samma tid kostade motsvarande effekt i havsbaserad vindkraft i Storbritannien 70 miljarder kronor.
      Eftersom kärnkraftverket har minst tre gånger så lång livslängd som vindkraftverket får man under kärnkraftverkets livstid bygga tre nya generationer vindkraft, det vill säga 3 x 70 = 210 miljarder kronor (grovt räknat, fasta priser, ingen ränta, ingen inflation).
      Kärnkraftverket producerar ungefär dubbelt så mycket el per installerad megawatt som vindkraftverket, eftersom kärnkraftverket går på full effekt hela tiden, medan vindkraften till havs producerar på ungefär halv maximal effekt, eftersom det inte blåser hela tiden.
      För jämförbar elproduktion behövs därför dubbel installerad effekt i vindkraften, det vill säga 2 x 210 = 420 miljarder koronor.
      Det krävs alltså 420/60 = 7 gånger så höga investeringar i vindkraft som i kärnkraft före systemkostnader.
      Systemkostnaderna är högre för vindkraft än för kärnkraft så en rimlig proportion är att vindkraften kräver 8–10 gånger så stora investeringar som kärnkraften.

      Kärnkraftverket har med sina intäkter från elförsäljningen betalat tillbaka investeringen på mindre än tio år. Med samma matematik tar det minst 120 år för vindkraftsprojektet att betala tillbaka investeringen, och då är ju vindkraftverken efter 15–20 års drift för länge sedan skrotade och skattebetalarna har fått betala för avveckling och återställning, alternativt står vindkraftverken kvar som havsbaserade kyrkogårdar med stängda vindkraftverk.
      Slutligen tillkommer att när det blåser kan alla vindsnurror leverera el, och då går priset ned till bottennivå. När det inte blåser går elpriset upp, men då kan inte vindkraften leverera. Vindkraften är med andra ord en garanterad förlustaffär, som blir mer och mer garanterad ju mer vindkraft vi bygger, och konkursen är en garanterad utgång.

  4. brorson

    Vätgasdrivna tåg tror jag inte är någon bra idé. Med 80-projentiga omvandlingsförluster är t.o.m. batteridrift bättre. Om man har tänkt spara energi till senare förbrukning ger pumpkraftverk de minsta förlusterna. Men hör och häpna pumpkraftverk + batteri ger i kombination mindre omvandlingsförluster än vätgas. Om pumkraftverket ger tillbaka 70 % av tillförd energi och batteridriften ger tillbaka hälften därav, återstår 35 % av den ursprungliga el-energin. Och ändå är omvandlingsförlusterna för både pumpkraftverk och batterier högt räknade och torde alltså vara mindre med moderna konstruktioner.

    Dessutom kan batterierna laddas under körning på elektrifierade delsträckor, som inte behöver vara särskilt långa och kan placeras strategiskt, vid långa motlut. Batterierna ger genom sin högre vikt jämfört med vätgas ökad adhesion, vilket behövs för att ge tillräcklig dragkraft hos ett godstågslok. Den elektriska utrustningen hos moderna ellok väger så lite, så att man måste bygga in extra vikt för att få tillräcklig adhesion.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.