Maten i vården – en fråga om hälsa!

Av , , 3 kommentarer 18

VKs reporter Karin Hörnfelt har på nyhetsplats uppmärksammat bristen på fantasi och variation i den mat som serveras patienterna vid Universitetssjukhuset. Jag hade liknande upplevelser från sommaren 2010 efter tre veckor på sjukhuset: Lunch och middags måltiderna är det jag upplevde mest negativt. Jag har sedan dess träffat och resonerat med  ansvariga beställare inom landstinget och förstår gott och väl att man gör sitt bästa utifrån nuvarande system. Frågan är om vi ska acceptera systemet.

Debatten finns även på andra sjukhus. Läkartidningen nr 45 från oktober 2010 berättar om Hvidovre hospital i Danmark som gått mot strömmen och ersatt den fjärrproducerade maten med kockproducerad mat som patienten beställer via en meny. I läkartidningen nr 51-52 har Gunnar Johansson en artikel om Kostråd i vården – motgångar och möjligheter. Den artikeln är en av många som lyfter kostens roll som hälsofråga.

Jag tror att sjukhusen lider under samma problem som skolor, äldreomsorgen och stora lunchserveringar: Fjärrproducerad mat drabbas av stordriftens nackdelar. Skillnaden mellan teori och verklighet blir alltför ofta mycket stor. Även om jag vet att jag som patient skulle få välja mellan många olika rätter och variationsrik salladsbuffé så fungerar detta ytterst sällan. Den mikrokokade maten blir enahanda i smak och grönsakerna knastriga.

Jag tänker på patienter med långa vårdtider inom äldrevården, psykiatrin, rehabiliteringen m.fl. Hos många är måltiden inte bara ett sätt att få bra näring utan även en upplevelse och en del av själva vården. Undernäring beskrivs alltför ofta som ett kvantitativt sett stort problem i vården och omsorgen. I dag sker det ett uppvaknande kring detta.

Jag vill tacka Karin Hörnfelft att hon bjuder på sina egna erfarenheter på nyhetsplats. Vi måste ändra synsätt och se maten och måltiden som en tillgång i vårdens vardag och inte ett nödvändigt ont. Jag är lycklig över att ha medverkat till att vi här hemma i Kasamark skola har tagit tillbaka matlagningen till skolan och bygdegården med hjälp av en egen kock. Det här kan ske på många håll – tror jag. Klinikernas kommande projekt borde va att knyta ett kök och en kock till sin verksamhet!

Smittskydd, sprutbyte och människovärdet..

Av , , Bli först att kommentera 7

Smittskyddsläkaren i vårt län intervjuades i Radio Väserbotten i helgen. Han återkom till frågan om att förbättra skyddet mot hepatit B och HIV. För att kunna göra det måste man lösa den smittspridning som sker bland missbrukae som användr sprutor.

Vi har i Umeå haft ett obegripligt hårt motstånd mot denna form av smittskyddsarbete. Läs min tidigare blogg om detta. Trots att utvärderingarnaav sprututbytesprogrammen i Skåne visar bra resultat har Umeåpolitiker vägrat att studera frågan närmare. Landstinget i Stockholm bytte fot för ett år sedan.

Den etiska principen ska vara att mäniskovärdet ska vara vägledande. Hepatit B och HIV kan orsaka  svåra sjukdomstillstånd. Det borde vara självklart att varje individ ska få hjälp och stöd oavsett seocial ställning. Dessutom vinner samhället på att smittspridning kan begränsas så mycket som möjligt.

Jag hoppas innerligen att kommuner och landsting tar smittskyddsläkarens förslag på allvar och utreder frågan förutsättningslöst.