Pelargoner botar allt

Visst är det märkligt, allt känns bara botten. Man känner att man börjar närma sig "manshatarstadiet" – våldtäkter, misshandel, elände, elände – mest är det faktiskt män som ligger bakom. Man glömmer nästan bort att man känner inga sådana karlar, man känner bara trevliga, rara män (även om en del kan vara lite stora på sig ibland".

Vad gör man när det känns som att man bara vill sluta läsa tidningarna och stänga av alla nyheter? Ja, inte vet jag vad ni gör, men jag ställde mig och började "väcka" mina pelargoner! Några små plantor blev det minsann. När jag står där så kommer livskamraten med ett glas vin. Gissa vad det heter? Allesverloren, Swartland! Det passade väldigt bra in i min något dystra sinnesstämning. Man kan inte annat än  skratta. Det går inte att engagera sig i allt i denna värld! Här ser ni ett par Tant Hanna, en Mårbacka-art.