Långa köer och trängsel i dörröppningar, vimmel, mingel och folkfest har som bekant inget egenvärde i kulturlivet. Snarare hör det väl till kulturlivets inbyggda ryggmärgsbeteende att betrakta ett fenomen med större misstänksamhet ju mer folk som flockas kring det – det publikdragande som garant för det banala snarare än det intressanta således.
Men ibland behöver även ett kulturliv som är sig själv nog sin dos av syresättning och regelrätt folkvimmel – något Littfest både förstått och i och med helgens festival visat sig kunna omsätta i praktiken med bravur. 
Ett breddat program och en offensiv riktad mot den unga publiken var en uttalad ambition som uppfylldes i och med den solida seriesatsningen och som, vad man kunde bedöma i publikvimlet, gav full utdelning. Det imponerande med årets program var hur denna satsning inte medförde några avkall på vare sig bredd eller djup i övriga programpunkter – mellan de tunga namnen (Sorokin, Kahle, Ekerwald, Gärdenfors, Bergström, Grähs, Törnqvist, Niemi…) strösslades tämligen frikostigt med stjärnor från både den lokala myllan, liksom från de smalare fårorna. Det bonusmaterial som tillkom, den vänliga atmosfären, hög närvaro på nätet och ett rikt utbud av kringaktiviteter som kvällsscen och barnsatsning, ska inte heller underskattas i helheten.
Det har varit roligt att följa hur Littfest på några år lyckats bli det varje litteraturevenemang väl vill vara – en händelse som är lika angelägen för författare som för publiken att delta i.

Att en festival av Littfests kaliber inte fått mer uppmärksamhet i riksmedierna (i DN nöjde man sig exempelvis med en notis om att en av de egna medarbetarna fanns bland novellprisets andrapristagare) är märkligt, men kännetecknande för både den snäva storstadsblicken och för de fenomen som befinner sig precis på gränsen mot det stora genomslaget. Inför nästa år lär de många besökande författarna som enligt uppgift förvånats över den uteblivna riksbevakningen ha hunnit sprida ordet om att det någon gång under vårkanten kan finnas en poäng för hela landet att rikta blicken norrut för ett slag.