Sara Meidell

Kulturredaktör på VK

Hur vaccinerar vi oss mot moderna myter?

Det är så skönt, utbrister dottern under ett av mellandagarnas strövtåg, när man får reda på fakta om saker. Hon pratar om sömnparalys, det fenomen där kroppen i limbo mellan vakenhet och sömn upplevs vara förlamad – ett tillstånd som besvärat henne på sista tiden. Men nu, berättar hon, har hon läst på och funnit ett lugn i en fördjupad kunskap om det hela.
Så skönt, säger hon, att veta att man inte behöver kämpa sig ur förlamningen själv, att det bara handlar om att vänta ut det – och så skönt, säger hon, att vi inte lever förr i tiden. Då, har Googles medicinhistoriska arkiv upplyst henne, trodde man att djävulen hade satt sig på ens kropp och att yppa något om sin nattliga paralys kunde därmed innebära ett socialt stigma lika belastande som ja, att ha själva djävulen på bröstkorgen.

Ja, kan jag bara instämma – så skönt, att veta. Och vi tackar Google och vetenskapens framsteg för att vi slipper leva i de medicinska myternas tidevarv och sedan tänker jag på mässlingutbrott och vaccinmotstånd och tillägger hastigt att varje förklaringsmodell till sjukdomstillstånd hänger samman med sina givna referenssystem i en given tid och plats. Att det därför är oklokt att alltför snabbt dumförklara dåtiden. Att detta är sådant som kan göra oss blinda för samtidens dumheter och att vi sannolikt är idioterna som framtiden kommer blicka tillbaka på.

Men även för historien finns skäl att då och då kritiskt blicka mot samtiden, tänker jag senare, när jag hör årets första upplaga av radioprogrammet Kropp & själ, om makten över kvinnans kropp. Här porträtteras 1900-talsläkaren och kvinnokämpen Ada Nilsson – gynekologen och sexualupplysaren vars medicinska sfär visserligen var en annan än de luftburna smittornas, men vars dedikerade arbete i vetenskapens namn och i strid mot myterna gör det sannolikt att hon hade varit uppe på barrikaderna mot den antivaccinationsrörelse som vinterns mässlingsutbrott alltså åter givit anledning att diskutera.

Som en påminnelse om att hedra den upplysningskamp som föregått senare utveckling ställer Ada Nilsson emblematiskt upp sig i programmet, som också följer de efterträdare som tagit arvet vidare mot nya landvinningar. Ett inslag om gynekologins historia ger hisnande insikt om utmaningarna och motståndet som funnits att bekämpa – hur brutal synen på den kvinnliga kroppen varit bara ett ögonblick bakåt i tiden. Och som ett exempel på en av dagens stridbara i fronten medverkar Maria Gyhagen, gynekologen som driver frågan om varje kvinnas rätt att själv besluta om förlossningsmetod, med kejsarsnitt som ett självklart alternativ för alla. Något som, menar hon, skulle låta kvinnans självbestämmande till sist få vara avgörande och därmed endast lägga sig helt i linje med patientlagen.
I detta är lätt att instämma och ökad jämställdhet och ökad patientmakt tecknar också stora vårdhistoriska framsteg under 1900-talet – men vad mässlingsutbrotten nu påminner om, är den konflikt som alltid ligger i zonen makt och valfrihet, individ och kollektiv. I ena änden valfriheten att gå emot den evidens som förespråkar vaccinering, i andra änden nyväckt debatt om tvångsvaccineringar som lätt leder tanken till de moderna dystopierna – och så någonstans däremellan ett bräckligt förtroende för vårdinstitutionerna att förvalta, på det att de falska profeterna och irrlärorna inte helt tar över fältet.

Att dåtidens smittor i dag återkommer är ett illavarslande kvitto på hur lättvindigt vi i dag är redo att slarva bort historiens erövrade framsteg – men den konflikt mellan myt och vetenskap och de komplexa kontrakten mellan individ och kollektiv som de nya mässlingsutbrotten synliggör, ger också värdefulla nycklar till en förståelse i vidare mening av våra samhällskontrakt och av samtida mytbildning.
För djävulen och trollen må vara utjagade ur medicinvetenskapen, men samtidigt lever vi i en tid där modern folktro och myt aldrig haft bredare arenor och mer gynnsamma fästytor. Hoppfullt att konstatera är därför den längtan efter evidens och sanning som bland annat kultförklarandet av populärvetenskapliga profeter som Hans Rosling och Agnes Wold tecknar. Men samtidigt, sanktionerat av en lynnig världsledare som gjort kriget mot fakta och vetenskap till sin mission, ljuder lockropen högt från den sfär som propagerar för att värdera tyckande och känsla lika högt som vetenskapliga fakta – den sfär som också befolkas av dem som har mest att vinna på människors rädslor och bristande förtroende för samhällsinstitutionerna.

En nåd vore därför om vinterns mässlingsfall inte bara gav ny kraft åt kampen för att bryta ner vaccinationsmotståndare, utan också blev en händelse som kunde vidgas till en fråga om hur vi vaccinerar hela samhället mot de destruktiva myter, vetenskapliga såväl som politiska, som annars riskerar leda oss alla rakt ner i ett nytt historiskt mörker.

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>