Lördag morgon blues

Man borde vakna glad och pigg så här på lördag morgon. Men jag har en nära anhörig på lasarettet som genomgick en stor operation i går. Väntar nu på att få höra från personen och kan inte koppla av förrän jag vet något.

Andra nära släktingar har ringt och är naturligtvis oroliga de också, men vi kan inget göra förrän vi hör något. Vi får inte åka dit ännu eftersom personen skulle vara kvar på uppvaket hela natten.

Törs jag skriva så här; jag är inte religiös. Jag går inte i kyrkan; jag trivs där, älskar att besöka dem, tycker om atmosfären, älskar att höra det mjuka mumlet av människor som ber tillsammans i  Fader vår, men går inte och deltar i gudstjänster om det inte är av speciell anledning; dop, bröllop, begravning etc.

MEN, när jag flyger så måste jag avbryta eventuella samtal och knäppa mina händer och just när planet lyfter från marken så tänker jag: Gode gud, mitt liv i dina händer.

Det är en vana som jag började med när jag flög första gången efter att fått barn. Lilla A var två år och skulle vara hos mormor och morfar. Vi skulle åka några dagar till London och helt plötsligt greps jag av dödsskräck. Jag samlade ihop alla försäkringspapper, nyckel och nummer till bankfacket etc och lade dem i ett kuvert som låg väl synligt på köksbordet, bara utifall att……. och sedan blev jag tvungen att be denna lilla bön när vi lyfte, då med tillägget; jag vill komma hem till A igen. Uppenbarligen hjälpte det så nu måste jag göra det varje gång jag flyger.

När jag lägger mig för att sova så ber jag Gud som haver barnen kär. Det har jag gjort hela mitt liv, är egentligen inte ens medveten om att jag gör det, men i och med att lampan släcks så drar den bönen genom mitt huvud. Ibland tror jag inte ens att jag hinner tänka hela ramsan förrän jag somnar.

I natt så vaknade jag två gånger, kl 01 och 03, och tanken skydda XX drog genom mitt huvud innan jag somnade igen. Det måste vara den underliggande oron för XX som orsakat detta. Vad säger det mig; tydligen har jag en liten varm tro någonstans inuti mig. Jag önskar så att den tron skulle bli tydligare!