irriterad på mig själv…..

I  lördags var jag på sta’ n. Ville bara strosa omkring och se på allt det nya som växer upp i centrum. Butiker som flyttar, det byggs om, snöborg på plats, nya baren utanför TC på väg att byggas…. man känner inte igen sig snart.

Gick naturligtvis på Ohlsons Stuvar. Det gör jag varje gång jag är i Umeå. Tycker om att gå och titta och tänka på allt som jag skulle kunna göra (men inte just nu…). I lördags hittade jag ett jättefint tyg, i marin modell, som skulle passa utmärkt till den nya sovstugan / bastun vid SpanskaVillan. Men kön r.i.n.g.l.a.d.e. sig runt hela affären så smart som jag är (inga kommentarer tack) så bestämde jag mig för att inte köpa tyget utan åka dit direkt efter jobbet på måndag och köpa det.

HA, inte en centimeter fanns kvar av det tyget när jag kom dit i dag. Så besviken jag blev. Bara därförblev jag tvungen att leta efter något annat. Jag hittade då ett blankt, randigt tyg som kommer att bli en fin duk på matsalsbordet, när jag fållat det. Sedan hittade jag detta och jag köpte allt som fanns kvar i affären. Älskar det!

Kolla bara på de små djuren, jag tror minsann de kommer från naturen kring SpanskaVillan!

Vad är då sensmoralen av dagens skrivelse? Med risk att låta som att jag uppmuntrar konsumtionssamhället så måste det väl bli – ser du något du gillar; köp det!

Ett annat, mer neutralt. kan förstås vara; skjut inte upp till morgondagen det du kan göra i dag!

Stryk det som inte passar!