Höstens första

Så har då höstens första förkylning slagit till med värk i hela kroppen. Inte minns jag att det var så tidigare när man var förkyld. Det värker rentav i tänderna, eländes elände.

Jag som skulle vara så duktig idag och ägna denna regniga dag åt att storrensa i källaren. Redan halv tio var jag i väg med fullt lass på pick-upen, men sedan blev det inget mer utan nu har jag sovit hela dagen. Hur många gånger har jag rensat bland våra saker och ändå blir det så mycket kvar?

Denna gång kör jag med en hårdare taktik och tar "allt". Alla tyger som "kan vara bra att ha" om jag får ett ryck och vill göra något. Alla blomkrukor som samlats genom åren. Många saker efter mamma och pappa, nu känns det bra att slänga det. Jag har ju redan tagit reda på det som betyder något för mig. Bland mammas alla sybehör hittade jag en duk som hon tydligen börjat på någon gång för länge sedan, Jag minns aldrig att jag sett henne sitta och jobba med den. Den ska jag ta och göra färdig.

Det är en ren njutning att få åka till Återvinningen och få göra sig av med en massa saker.
Det ska jag fortsätta med för det känns som att prylarna håller på att ta över hela huset. Nej, rensa, rensa, rensa – det ska hädanefter bli min melodi. Nu går jag och lägger mig igen.