Idag blev det till att bada i härliga vågor, det blåser visst från alla håll och kanter. Träden vajar åt ett håll, vågorna åt ett annat. Men badar, det gör vi. Man ska ta vara på sommaren så länge vi har den. Några småkryp har jag fångat med kameran. Kopparödlan som stelnade till och låtsades vara död framför mina fötter, den glömde jag faktiskt bort att fota. Man blir så fascinerad av dessa djur som dyker upp överallt, så länge de håller sig utomhus vill säga.


Ett litet boktips:
Detta är den andra boken av Jenny Rogneby, kriminolog och brottsutredare och hon har skapat en väldigt annorlunda karaktär i sina böcker. Jag tycker att böckerna är bra, fascinerande, men samtidigt otäcka och lite grand för mycket av en manual för brottslingar för att jag ska gilla dem helhjärtat. Men läs dem, det är de värda!

Jag är en flitig bokläsare och har ju ”alltid” gått på ett och samma bibliotek genom åren. Nu lånar jag på ett annat bibliotek på annan ort och till min stora häpnad så finns där massor av, för mig, nya böcker.Jag har alltid trott att utbjudet är detsamma var man än är, men icke då.

Imorgon blir det gjuta av, jag behöver ett par trampstenar åt mig själv och ska dessutom ge bort 3 stycken. Hoppas bara att det så omtalade lågtrycket inte kommer åt det här hållet.

Nu har regnet kommit. Det började igår och det verkar hålla på idag också. Små skurar kommer lite nu och då. Igår hade vi besök ”hemifrån” och det var så trevligt! Dagen gick oerhört snabbt. Mysigt var det att sitta ute i pergolan och höra vattnet droppa mot det plastade ”taket”. Det fungerade väldigt bra att sitta ute, faktum är att det var varmare ute än inne. Så är det med putsade hus.

Idag känner jag mig stel i ryggen, hela vägen från skuldran och nedåt. Jag känner igen känslan och vet att nu skulle jag behöva en riktig massageomgång hos ett proffs. Så är det, man är inte någon riktig hantverkare. Kroppen börjar säga ifrån efter allt jordskottande, trallbyggande och stensättande, man är visst inte ung längre.

Idag får det bli en riktigt lugn innesittardag för att ladda batterierna. Börjar det bli lite sämre väder så måste jag ju ta itu med köket och lägga in nytt golv, suck. Jag längtar efter att få det färdigt men jag behöver hjälp för att komma vidare. Livskamraten är fortfarande inte i form för att arbeta utan han får fortsätta fungera som arbetsledare.

Faktum är att jag jobbat som en Duracell-kanin i sommar; byggt, skottat, burit jord för att däremellan umgås med Lk mellan hans vilostunder. Det händer att vänner frågat om han inte tycker att det är jobbigt när jag gör så mycket. Alltså att det blir så tydligt att han inte orkar jobba. Jag säger nej, det gör han inte, det tror jag i alla fall. Det känns som att jag vill göra så mycket som möjligt för att han inte ska känna att inget händer pga hans olycka. Vi njuter ju av att det blivit så mycket finare och mysigare på vår uteplats. Jag hoppas i alla fall att det varit rätt att tänka så. Usch, jag är nog lite slut just nu, får ta och läsa en god bok idag. Eller kanske gå och ställa mig på ”laddningsplatsen” vi har nere i slänten (enligt våra mediala vänner).

Ett ”litet” barnbarn fyller 19 år idag, -ja, må hon leva! Tyvärr träffar vi inte henne idag utan vi firade henne när hon var hos oss här i SpanskaVillan. Vi hoppas hon kommer hit en gång till innan skolan börjar så ska vi gå ut och äta  på någon av de fina fiskrestaurangerna vi har häromkring.

Ett annat barnbarn är ute någonstans i Europa och nu börjar vi tycka att det är länge sedan hon hörde av sig, känns inte bra. Hoppas hon hör av sig till sin syster idag.

Satt och tittade på den nya trallgången längs husväggen.

Med tanke på Qi (och vinden från sjön) så borde gången snirkla sig fram, men Livskamraten hävdade bestämt att han absolut inte vill snirkla sig fram. Således blev gången alldeles rak. Nu kommer det roliga; att hitta på saker på sidorna om gången. Jag vill gärna ha något som stoppar Qi, och vinden, så det gäller att fundera ett tag.

Apropå Pokemon; hur sjutton tänker folk när de går så upp i ett spel att man trampar omkring inne på kyrkogårdar? Vad hände med det sunda förnuftet?

Avslutar med en bild tagen vid middagstid.
Min plats på jorden!

Precis när vi kommit till Golfrestaurangen igår kväll och satt oss så kom det en störtskur, först regn och sedan lite hagel. Bra, tänkte vi och flyttade in under tak. Regnet behövs. Men skuren gick snabbt över och kvällssolen tittade fram igen. Efter en god middag cyklade vi vidare och bänkade upp oss ute på gårdsplanen hos ett av paren. Trevligt hade vi och kvällen gick snabbt. Något som inte gick snabbt var cykelturen hem. Två vurpor blev det, den ena med sönderslagna glasögon och öm axel som följd. Den andra orsakade sönderrivna byxor och ett blodigt knä, så kan det gå när panschisarna är ute och roar sig. Livskamraten och jag fick åka bil, eftersom Lk inte orkar cykla, så vi klarade oss lindrigt undan.

Inget regn hade fallit här över SpanskaVillan så idag har jag hållit på och vattnat. Dessemellan har jag lagt trall från den nya altanen längs med huset så nu kan man gå hela vägen utan att bli sandig om fötterna, härligt känns det. Molnen drar över sjön och det känns lite oroligt i luften, regnet och en väderförändring är nog på väg. Vi har ju faktiskt haft strålande sol under hela vår vistelse, förunderligt nog. Den dagliga simturen kändes lite kyligare idag, men ännu är det många simturer kvar tror jag. Egentligen borde vi städa inomhus, men vem vill vara inne när det är så härligt ute? Inte vi i alla fall.

Nyss mörknade det på himlen, åskmuller hördes från andra sidan sjön. -Nu kommer regnet, ropade Livskamraten och vi skyndade oss att plocka undan dynorna. Jag tänkte bara skynda mig att plocka in lite mer hallon så jag gick ner till Gäststugan och plockade fina, maskfria hallon. Så kom då regnet, jag skyndade mig in……… och så var det över.

Va, blir det inte mer? Vi behöver faktiskt regn nu, det är otroligt torrt i markerna. Den sly som rensades bort i början av sommaren ligger och mörknar nere vid sjön. Det har aldrig blivit läge att elda pga brandrisken.

Nu skymtar solen mellan molnen, ska den titta fram igen. Jag ska i alla fall lägga mig på soffan och slappa. Min högra arm och skuldra har blivit väldigt muskulös, troligen är det en liten inflammation efter allt trallbygge och stenläggning så jag behöver vila. Få se hur det går med cykelturen till Golfrestaurangen i kväll. Vi blir 12 vuxna människor på led……som ett litet dagis på utflykt. Ser fram emot kvällen.

I natt var det bara +10 med den följden att när vi vaknade så kändes det lite svalt ute, lite höstkänsla nästan.
Vattnet glittrade nästan lite kallt, rosenbladen hade singlat ner på trallen, lite lagom skräpigt så där. Spindlarna hade vävt massor av nät runtom våra fönsterkarmar, i skorna som lämnats ute på bron, kottar hade singlat ner från träden och låg utspridda här och där.  -Passar ni er inte så tar vi över……..

Hallonen hängde tungt på sina grenar som om de tyckte synd om sig själva; varför har ingen plockat in oss……

Är det hösten som närmar sig? Men strax upplöstes den svala luften och ersattes av sol, sol, sol. Ordningen var återställd.

Vi kan se att det finns tunga moln runtom sjön, -nu regnar det därborta, -nu åskar det därborta…….. men här sitter vi i godan ro, njuter av solen, när jag lutar huvudet mot kudden på bänken så kan jag se en glipa mellan bladen och där, precis där grenen är kal, sitter en hackspett och hackar idogt.

Fram med räfsan så är kottarna borta, fram med min lilla favoritborste så är spindelnäten borta (ursäkta, små spindlar, men ni och kottarna får inte ta över riktigt än). Än har vi sommar!