Släkten

Via Facebook så har jag kommit i kontakt med ett antal av mina släktingar ”over there”. Det är speciellt en kvinna, boende i Connecticut, som jag så gärna skulle vilja träffa. Hon fotograferar mycket, vackra bilder, och skriver väldigt öppet om sig och sin familj. Hon verkar så genuint trevlig. Våra gemensamma anfädrar är farfars morfars far och mor från Syltered, Lillegård i Älvsjö. En av deras döttrar åkte till USA och det var starten på den amerikanska grenen. Själv härstammar jag från sonen Johannes som stannade kvar i Sverige.

Detta är en bild på min farfars morfars mor Ingeborg Månsdotter utanför sin bostad. På bilden finns också en av sönerna och längst till höger ser
man äldsta dottern Anna Britta Eriksdotter. Dottern ser ut att vara jämgammal med sin mor.

Jag vet inte riktigt varför jag funderar över detta. Hur olika liv vi senare generationer har levt beroende på det val som gjordes i slutet av 1800-talet. En annan sak som jag funderar över är mitt DNA. Jag har skickat in ett salivprov och fått veta att jag till 66% är svensk, till 29 % norsk, 3 % finländsk och 2 % från Baltikum. Det verkar väl troligt, men jag funderar över detta med den norska anknytningen. Hittills har jag inte hittat en enda norrman eller norsk kvinna i mitt släktträd som ändå är ganska väl dokumenterat ända till 1700-talet. Kan det vara en rest av några urtidssläktingar som vandrade från Baltikum över Finland och in genom Norge? Jag vet ju att det kom många människor vandrande den vägen då för länge, länge sedan. Jag har också brunögda släktingar med tydliga s.k mongolfläckar så det är väl där från öster vi kom ursprungligen. Vilka tankar jag har idag. Tänker baklänges, tar ett tankeskutt framåt och ibland blir det tankegång på stället. Dags att sluta skriva och laga middag istället. Trevlig helg!

4 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Vad intressant.. Hoppas du får möjlighet att träffa dina amerikanska släktingar 😀
    Jag har funderat över om jag också ska kolla upp vad jag har för blandning av olika nationaliteter. Mest svensk och finsk tror jag, fast man vet ju aldrig.. Men otroligt spännande att det går att kolla så enkelt idag. Kram

    • grandmother (inläggsförfattare)

      Ta testen, det är spännande. Du kan inte ana så många gamla foton jag fått via den amerikanska släkten. De som lämnade Sverige var noga med att bevara de få bilder som fanns.

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Men visst är det ändå spännande, vilka arv vi bär i våra gener. Jag gjorde ju den där testen för över ett år sedan, och har 2 procent inuit i mig, och lite finsk och ryss, mja, why not 😀 Ha en fin lördag kväll!

    • grandmother (inläggsförfattare)

      Ja, visst är det intressant. Man blir så sugen på att veta mer om dessa människor som man delar gener med.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.