Hot om nedläggning – igen!

Ett förslag till ”ny skolstruktur” för skolorna i Dikanäs och Slussfors presenterades för Utbildningsnämnden den 20 maj. Utredningen har gjorts i samarbete med regionens utbildningsstrateg som föreslog ny skolstruktur i Lycksele (= avveckling av byskolorna).

Utredaren föreslår att Dikanäs skola läggs ner till HT 2021 och eleverna (från F-klass) flyttas till Slussfors (i Storumans kommun) som ligger 35 km från Dikanäs och 60 km från Kittelfjäll. Eleverna i högstadiet föreslås flyttas till Saxnäs eller Vilhelmina tätort, en resa på 120 km eller 155 km för den elev som åker längst. Detta, helt vedervärdiga förslag mot barnens möjligheter till en likvärdig utbildning, sveps in i just utbildningskvalitetens kläde.

Utredningen och förslaget har inte tillkännagivits och det har inte förts några dialoger med vårdnadshavare och elever. Som förälder i Dikanäs utgår jag utgår från att utredningen och förslaget ska kläs in lite mer i samråd och dialoger (hur det nu ska genomföras i corona-tider) för att därefter levereras till politikerna för beslut.

Oavsett vad utbildningsnämnden beslutade eller kommer att besluta i ärendet vill jag redan nu ge kommentarer på utredningen. Elever och föräldrar kan inte få dessa hot om nedläggning flera gånger per termin.

För den som är helt novis i området kan en enkel sökning på eniros vägbeskrivning visa att det tar 51 minuter att åka från Dikanäs till Slussfors, 1 h och 15 min från Kittelfjäll lägg därtill alla stopp som måste göras för av- och påstigning. Troligast blir det 1 h för Dikanäsbarnen och närmare 1,5 h för de från Kittelfjäll. Förslaget gäller alltså 6-åringar, upp till 3 timmars resväg per dag.

Och argumentet är att de ska få en likvärdig skola (för att dem enligt förslaget inte kan få det i Dikanäs). Vi hoppas ju att nuvarande majoritet i Vilhelmina kommun förstår att lägga ner hobbyverksamheten i kommunen före lagpliktig verksamhet. Men istället får de nu argument serverade (iofs beställda) av Regionens utbildningsstrateg: att fjällskolornas elever har ”mer resurser” lagda på sig än tätortens och att det skulle inbegripa en slags orättvisa som gör att fjällbarnen ska plikta med att byta skola, att åka 3 timmar om dagen för att få eventuellt mer behöriga lärare. Fastän utredningen inte på något sätt vill nedvärdera fjällskolornas lärarbehörighet – men vad vill ni då, det är ju det ni påstår!

Om utredningen skulle slå ut de resurser som läggs på elever/ungdomar på tätorten i form av fritidsgård, simhall i närheten, ridhus, ishall, Folkets hus (som kommunen har betalat två gånger genom avskrivningslån) då torde även en icke-raketforskare se att den kostnad per elev som läggs på Dikanäs (och Saxnäs skolor) är små eller åtminstone normala i jämförelse. En helhetssyn går tydligen inte att ha. Ja, regionstrategen är ursäktad (för ett ögonblick) – jag förutsätter att ingen i Regionens stab har ett uns till glesbygdsperspektiv, det vill säga en aning om hur det är att leva i glesbygd – PÅ RIKTIGT. Men jag ifrågasätter allvarligt hur Regionens uppdrag kan vara att, utan ens en hänvändning eller ett förslag att tillfråga staten om ansvar för vissa glesbefolkade områdens skolor, hellre avveckla grundläggande service i områden som så ofta annars är umeåbornas och andras tillflyktsmål vintertid (Kittelfjäll). Regionen visar i handling att de just heter Region Västerbotten – det vill säga att länet Västerbotten inte ingår i deras föreställnings- och omsorgsvärld. Det går inte att bo här utan skola. Fatta.

Få se nu, Utbildningsnämndens ordförande, som sa att de inte skulle gå vidare med en avveckling av högstadiet i Dikanäs: det var bara inför HT20? Men så kommer den verkligt stora tårtan i ansiktet: vi drar till med en total nedläggning istället till HT 21. Det var ju en logisk övergång??? Upp till bevis.

Det framgår också av motiveringarna till förslaget att Slussfors skola ingår i Storumans kommuns långsiktiga plan för skola och utbildning, vilket då Dikanäs skola inte gör???? Stämmer mycket väl in på den dystra utsikt jag spådde då S och C lägger Dikanäs med fler enheter utanför budgeten. Då fick jag ordentligt mothugg från vice KSO – som skrev: ”Sist måste jag säga att du kommer med ett nytt lågvattenmärke i att skrämmas med 6-åringars resväg. Finns ingen som driver en sådan fråga.” Nu blir det upp till bevis vilka nya lågvattenmärken Vilhelminas nya majoritet ska sänka sig till.

Utredningen vittnar om ett försvar för ekonomismen INTE rätten till likvärdig utbildning. Restiden för barnen kommer att ligga på runt 2 till 3 timmar: hur lång restid anser utredaren att ett barn kan ha och fortfarande fara bättre av att gå i en skola med eventuellt fler behöriga lärare än att kunna gå till skolan alternativt åka 2, 5 mil som de redan vant sig vid? Var går gränsen för elever från 6-års ålder att kunna tillgodogöra sig sin utbildning, likvärdigt? Är det ens lagligt enligt skollagen (kap 7 § 17) som säger att en elev i åk F-2 ska ha undervisning högst 6 timmar per dag? Är restiden en del av skoldagen, arbetsdagen? Här har väl Vilhelmina redan ansökt om undantag flera gånger om. Det kanske mest slående med inkompetensen i och den fullkomligt utdaterade karaktären av denna utredning är att INGENSTANS omnämns fjärrundervisningens möjligheter, där behörighet och större grupper kan ordnas på distans med personalnärvaro på plats i ett mindre klassrum. Detta är högst anmärkningsvärt och underminerar givetvis utredningens trovärdighet.

På det här viset skapas den omvända orättvisan där glesbygdsskolan/små enheter är boven:

”Den ekonomiska strukturen, som den ser ut idag, innebär i praktiken att barn och elever utanför tätorten får betydligt större resurs per individ än barn och elever i tätortsskolorna får”.

Just denna mening är använd 1 gång i Dikanäs-utredningen och 2 ggr i Lycksele-utredningen. Det är ett per capita-resonemang som inte är berättigat utifrån den övriga kommunala resurs som de här eleverna/kommunmedborgarna kommer i åtnjutande av. Det handlar inte om att resursen de får är ”större” utan att den insats som skollagen förpliktar kommunen kostar mer på grund av demografi och geografi. På grund av en statlig, regional och kommunal avvecklingspolitik som har pågått under åratal och som man nu gladeligen fortsätter. Kvaliteten torde tvärtom vara högre, vilket gör att delar av kvalitetsargumentet faller. Snarare handlar det om att utredaren vill höja kvaliteten för tätortsskolorna, att det är det som är orsaken till att byskolorna regelmässigt föreslås läggas ned enligt utbildningsstrategens utredningar. Byskolor, och nu även fjällskolor, ska bort för att tätorten behöver få alla resurser som nu avsätts. Att kommunen skapar otrygghet och fördärvar möjligheten att tillgodogöra sig sin utbildning samt förstör familjelivet för ett tjugotal barn (och deras föräldrar) är en deal som återstår att se om de beslutande kan stå ut med. Men i förlängningen är inte min mening att ställa tätortens skolor mot byarnas och fjällens, utan att politikerna måste inse att de inte förbättrar skolan som helhet i kommunen genom att ta bort enheter (som leder till att fler flyttar eller inte kan flytta in) utan istället bör de omfördela pengarna och påtala de utmaningar som kommer med den unika geografiska struktur som vår kommun har.

Vidare gör utredarna egna tolkningar av tillämpningen av barnkonventionen, trots att en statlig beredning håller på att dra upp riktlinjer för det:

”Barnkonventionens skrivningar om barnets bästa och att barn ska tillfrågas i ärenden som rör dem kan inte tolkas som att varje barn, elev eller elevgrupp ska tillfrågas i varje ärende eller situation.”

En sådan tolkning passar enormt bra när små enheter ska läggas ner, precis vad som åstadkoms med byskolorna Malgovik och Nästansjö där enkäternas innehåll inte ens analyserades.

”Det handlar snarare om att det ska finnas en struktur för att ta in barns åsikter och väga in deras helhetssituation”

Hur då, baserat på okunskap? Inte baserat på barnets egna och vårdnadshavares utlåtanden? En struktur som sedan inte används? Utredaren friskriver sig närmast från att ta in barnets synpunkter och frånskriver elever möjligheten att på ett rättvist sätt kunna uttala sig, i sig ett hån mot barnkonventionen:

”Snarare är det tvärtom så att samråd, enkäter eller dialoger med barn kring specifika frågor nogsamt bör övervägas och ifrågasättas utifrån barnens möjligheter att på ett rättvist sätt kunna uttala sig”.

Vad är då barnkonventionens bestämmelser i de avseendena egentligen till för? Och – om ett barns skolas nedläggning är som vilken fråga som helst som utredaren skriver ”varje ärende eller situation” – då vet utredarna inte vad de pratar om och är olämplig som utredare, skolchef eller regionstrateg.

Det finns många uppgifter som kan ifrågasättas men det är mycket tydligt att ekonomismen styr under förevändningen att höja kvaliteten (men på annat ställe än den aktuella skolorten och för de aktuella eleverna):

”En nedläggning av Dikanäs skola skulle otvivelaktigt medföra förbättrade möjligheter för Vilhelmina kommun att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare och elevers rättigheter till likvärdig utbildning. Detta i och med den besparing det skulle innebära och de förbättrade möjligheterna att prioritera resurser.”

För vem/vilka då? Inte för ett 20-tal barn i Våajmodalen i alla fall. Har utredarna vägt in eleven, barnet som får sitta i en skolskjuts 3 timmar om dagen, den tid på dagen barnet skulle vara ute i friska luften, röra på sig, inte bli åksjuk i en bil på vägar som Gud, Kommunen, Regionen och Trafikverket glömde för åratal sedan.

Helhetssynen är noll. Förslaget innebär vidare att då eleverna har gått F-6 i Slussfors ska de byta skola och kommun till Saxnäs eller Vilhelmina. Har de äldre syskon måste de skiljas åt i två dalgångar mellan mellan- och högstadiet. Hur opedagogiskt kan detta sociala experiment bli? För vissa kan det till och med bli tal om att inte kunna bo hemma på veckorna (det tar över 2 h enkel väg mellan Gielas och Saxnäs), eller – ska det sättas in helikopter? Ska vi tillbaka till nomadskolans och arbetsstugornas tid? Tror utredaren (och politiker) på allvar att någon barnfamilj kommer att bo kvar?

De flesta föräldrar i dalgången har ofta en anledning att åka till Dikanäs, som arbetsplats, som passerande eller för att handla i affärerna. Men vilken anledning har de att åka till Slussfors? Möjligtvis den som ska busspendla med 31:an. Betalar kommunen soppan då föräldrar ska på föräldramöte, utvecklingssamtal och skolavslutning i Slussfors dit de flesta sällan har anledning att åka? Hur ska fritids lösas, nej just, det behövs ju inte – det blir ju skolskjutsen. Hur påverkas förskolan i Dikanäs av att inga fritidsbarn finns i verksamheten? Nej, just det, då kan ju den läggas ned med. Och så som ett diskursivt grädde på moset, diskursen om att glesbygds- och landsbygdskampen försöker åka snålskjuts på skolan: byarna ska ju inte ”skymma skolan”:

”Det finns en uppenbar risk att avveckling av skolan i Dikanäs uppfattas som mycket negativ av boende på orten och i upptagningsområdet. Skolan som nav i byn är ett resonemang som vuxit sig starkt.”

Vuxit sig starkt? Vakna upp – när skolan är det sista som finns kvar av kommunal service för unga, och ibland för alla, i byn blir en dylik skrivning ett veritabelt slag i ansiktet. Det är inget som har vuxit sig starkt, det är en sanning som kommunal, regional och statlig avvecklingspolitik har skapat och något som vi lever i, varje dag.

Bortom det sista halmstrået tror jag inte ni vill blicka, ni beslutsfattare på alla nivåer, som i er okunskap och centralism ändå verkar drömma om regional och kommunal ”utveckling”. När eller om ni sätter er och beslutar till fördel för detta förslag har ni skapat ett segregerat samhälle som Björn Åstrand inte är i närheten av att kunna beskriva i sin utredning En mer likvärdig skola.