Hot om nedläggning – igen!

Ett förslag till ”ny skolstruktur” för skolorna i Dikanäs och Slussfors presenterades för Utbildningsnämnden den 20 maj. Utredningen har gjorts i samarbete med regionens utbildningsstrateg som föreslog ny skolstruktur i Lycksele (= avveckling av byskolorna).

Utredaren föreslår att Dikanäs skola läggs ner till HT 2021 och eleverna (från F-klass) flyttas till Slussfors (i Storumans kommun) som ligger 35 km från Dikanäs och 60 km från Kittelfjäll. Eleverna i högstadiet föreslås flyttas till Saxnäs eller Vilhelmina tätort, en resa på 120 km eller 155 km för den elev som åker längst. Detta, helt vedervärdiga förslag mot barnens möjligheter till en likvärdig utbildning, sveps in i just utbildningskvalitetens kläde.

Utredningen och förslaget har inte tillkännagivits och det har inte förts några dialoger med vårdnadshavare och elever. Som förälder i Dikanäs utgår jag utgår från att utredningen och förslaget ska kläs in lite mer i samråd och dialoger (hur det nu ska genomföras i corona-tider) för att därefter levereras till politikerna för beslut.

Oavsett vad utbildningsnämnden beslutade eller kommer att besluta i ärendet vill jag redan nu ge kommentarer på utredningen. Elever och föräldrar kan inte få dessa hot om nedläggning flera gånger per termin.

För den som är helt novis i området kan en enkel sökning på eniros vägbeskrivning visa att det tar 51 minuter att åka från Dikanäs till Slussfors, 1 h och 15 min från Kittelfjäll lägg därtill alla stopp som måste göras för av- och påstigning. Troligast blir det 1 h för Dikanäsbarnen och närmare 1,5 h för de från Kittelfjäll. Förslaget gäller alltså 6-åringar, upp till 3 timmars resväg per dag.

Och argumentet är att de ska få en likvärdig skola (för att dem enligt förslaget inte kan få det i Dikanäs). Vi hoppas ju att nuvarande majoritet i Vilhelmina kommun förstår att lägga ner hobbyverksamheten i kommunen före lagpliktig verksamhet. Men istället får de nu argument serverade (iofs beställda) av Regionens utbildningsstrateg: att fjällskolornas elever har ”mer resurser” lagda på sig än tätortens och att det skulle inbegripa en slags orättvisa som gör att fjällbarnen ska plikta med att byta skola, att åka 3 timmar om dagen för att få eventuellt mer behöriga lärare. Fastän utredningen inte på något sätt vill nedvärdera fjällskolornas lärarbehörighet – men vad vill ni då, det är ju det ni påstår!

Om utredningen skulle slå ut de resurser som läggs på elever/ungdomar på tätorten i form av fritidsgård, simhall i närheten, ridhus, ishall, Folkets hus (som kommunen har betalat två gånger genom avskrivningslån) då torde även en icke-raketforskare se att den kostnad per elev som läggs på Dikanäs (och Saxnäs skolor) är små eller åtminstone normala i jämförelse. En helhetssyn går tydligen inte att ha. Ja, regionstrategen är ursäktad (för ett ögonblick) – jag förutsätter att ingen i Regionens stab har ett uns till glesbygdsperspektiv, det vill säga en aning om hur det är att leva i glesbygd – PÅ RIKTIGT. Men jag ifrågasätter allvarligt hur Regionens uppdrag kan vara att, utan ens en hänvändning eller ett förslag att tillfråga staten om ansvar för vissa glesbefolkade områdens skolor, hellre avveckla grundläggande service i områden som så ofta annars är umeåbornas och andras tillflyktsmål vintertid (Kittelfjäll). Regionen visar i handling att de just heter Region Västerbotten – det vill säga att länet Västerbotten inte ingår i deras föreställnings- och omsorgsvärld. Det går inte att bo här utan skola. Fatta.

Få se nu, Utbildningsnämndens ordförande, som sa att de inte skulle gå vidare med en avveckling av högstadiet i Dikanäs: det var bara inför HT20? Men så kommer den verkligt stora tårtan i ansiktet: vi drar till med en total nedläggning istället till HT 21. Det var ju en logisk övergång??? Upp till bevis.

Det framgår också av motiveringarna till förslaget att Slussfors skola ingår i Storumans kommuns långsiktiga plan för skola och utbildning, vilket då Dikanäs skola inte gör???? Stämmer mycket väl in på den dystra utsikt jag spådde då S och C lägger Dikanäs med fler enheter utanför budgeten. Då fick jag ordentligt mothugg från vice KSO – som skrev: ”Sist måste jag säga att du kommer med ett nytt lågvattenmärke i att skrämmas med 6-åringars resväg. Finns ingen som driver en sådan fråga.” Nu blir det upp till bevis vilka nya lågvattenmärken Vilhelminas nya majoritet ska sänka sig till.

Utredningen vittnar om ett försvar för ekonomismen INTE rätten till likvärdig utbildning. Restiden för barnen kommer att ligga på runt 2 till 3 timmar: hur lång restid anser utredaren att ett barn kan ha och fortfarande fara bättre av att gå i en skola med eventuellt fler behöriga lärare än att kunna gå till skolan alternativt åka 2, 5 mil som de redan vant sig vid? Var går gränsen för elever från 6-års ålder att kunna tillgodogöra sig sin utbildning, likvärdigt? Är det ens lagligt enligt skollagen (kap 7 § 17) som säger att en elev i åk F-2 ska ha undervisning högst 6 timmar per dag? Är restiden en del av skoldagen, arbetsdagen? Här har väl Vilhelmina redan ansökt om undantag flera gånger om. Det kanske mest slående med inkompetensen i och den fullkomligt utdaterade karaktären av denna utredning är att INGENSTANS omnämns fjärrundervisningens möjligheter, där behörighet och större grupper kan ordnas på distans med personalnärvaro på plats i ett mindre klassrum. Detta är högst anmärkningsvärt och underminerar givetvis utredningens trovärdighet.

På det här viset skapas den omvända orättvisan där glesbygdsskolan/små enheter är boven:

”Den ekonomiska strukturen, som den ser ut idag, innebär i praktiken att barn och elever utanför tätorten får betydligt större resurs per individ än barn och elever i tätortsskolorna får”.

Just denna mening är använd 1 gång i Dikanäs-utredningen och 2 ggr i Lycksele-utredningen. Det är ett per capita-resonemang som inte är berättigat utifrån den övriga kommunala resurs som de här eleverna/kommunmedborgarna kommer i åtnjutande av. Det handlar inte om att resursen de får är ”större” utan att den insats som skollagen förpliktar kommunen kostar mer på grund av demografi och geografi. På grund av en statlig, regional och kommunal avvecklingspolitik som har pågått under åratal och som man nu gladeligen fortsätter. Kvaliteten torde tvärtom vara högre, vilket gör att delar av kvalitetsargumentet faller. Snarare handlar det om att utredaren vill höja kvaliteten för tätortsskolorna, att det är det som är orsaken till att byskolorna regelmässigt föreslås läggas ned enligt utbildningsstrategens utredningar. Byskolor, och nu även fjällskolor, ska bort för att tätorten behöver få alla resurser som nu avsätts. Att kommunen skapar otrygghet och fördärvar möjligheten att tillgodogöra sig sin utbildning samt förstör familjelivet för ett tjugotal barn (och deras föräldrar) är en deal som återstår att se om de beslutande kan stå ut med. Men i förlängningen är inte min mening att ställa tätortens skolor mot byarnas och fjällens, utan att politikerna måste inse att de inte förbättrar skolan som helhet i kommunen genom att ta bort enheter (som leder till att fler flyttar eller inte kan flytta in) utan istället bör de omfördela pengarna och påtala de utmaningar som kommer med den unika geografiska struktur som vår kommun har.

Vidare gör utredarna egna tolkningar av tillämpningen av barnkonventionen, trots att en statlig beredning håller på att dra upp riktlinjer för det:

”Barnkonventionens skrivningar om barnets bästa och att barn ska tillfrågas i ärenden som rör dem kan inte tolkas som att varje barn, elev eller elevgrupp ska tillfrågas i varje ärende eller situation.”

En sådan tolkning passar enormt bra när små enheter ska läggas ner, precis vad som åstadkoms med byskolorna Malgovik och Nästansjö där enkäternas innehåll inte ens analyserades.

”Det handlar snarare om att det ska finnas en struktur för att ta in barns åsikter och väga in deras helhetssituation”

Hur då, baserat på okunskap? Inte baserat på barnets egna och vårdnadshavares utlåtanden? En struktur som sedan inte används? Utredaren friskriver sig närmast från att ta in barnets synpunkter och frånskriver elever möjligheten att på ett rättvist sätt kunna uttala sig, i sig ett hån mot barnkonventionen:

”Snarare är det tvärtom så att samråd, enkäter eller dialoger med barn kring specifika frågor nogsamt bör övervägas och ifrågasättas utifrån barnens möjligheter att på ett rättvist sätt kunna uttala sig”.

Vad är då barnkonventionens bestämmelser i de avseendena egentligen till för? Och – om ett barns skolas nedläggning är som vilken fråga som helst som utredaren skriver ”varje ärende eller situation” – då vet utredarna inte vad de pratar om och är olämplig som utredare, skolchef eller regionstrateg.

Det finns många uppgifter som kan ifrågasättas men det är mycket tydligt att ekonomismen styr under förevändningen att höja kvaliteten (men på annat ställe än den aktuella skolorten och för de aktuella eleverna):

”En nedläggning av Dikanäs skola skulle otvivelaktigt medföra förbättrade möjligheter för Vilhelmina kommun att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare och elevers rättigheter till likvärdig utbildning. Detta i och med den besparing det skulle innebära och de förbättrade möjligheterna att prioritera resurser.”

För vem/vilka då? Inte för ett 20-tal barn i Våajmodalen i alla fall. Har utredarna vägt in eleven, barnet som får sitta i en skolskjuts 3 timmar om dagen, den tid på dagen barnet skulle vara ute i friska luften, röra på sig, inte bli åksjuk i en bil på vägar som Gud, Kommunen, Regionen och Trafikverket glömde för åratal sedan.

Helhetssynen är noll. Förslaget innebär vidare att då eleverna har gått F-6 i Slussfors ska de byta skola och kommun till Saxnäs eller Vilhelmina. Har de äldre syskon måste de skiljas åt i två dalgångar mellan mellan- och högstadiet. Hur opedagogiskt kan detta sociala experiment bli? För vissa kan det till och med bli tal om att inte kunna bo hemma på veckorna (det tar över 2 h enkel väg mellan Gielas och Saxnäs), eller – ska det sättas in helikopter? Ska vi tillbaka till nomadskolans och arbetsstugornas tid? Tror utredaren (och politiker) på allvar att någon barnfamilj kommer att bo kvar?

De flesta föräldrar i dalgången har ofta en anledning att åka till Dikanäs, som arbetsplats, som passerande eller för att handla i affärerna. Men vilken anledning har de att åka till Slussfors? Möjligtvis den som ska busspendla med 31:an. Betalar kommunen soppan då föräldrar ska på föräldramöte, utvecklingssamtal och skolavslutning i Slussfors dit de flesta sällan har anledning att åka? Hur ska fritids lösas, nej just, det behövs ju inte – det blir ju skolskjutsen. Hur påverkas förskolan i Dikanäs av att inga fritidsbarn finns i verksamheten? Nej, just det, då kan ju den läggas ned med. Och så som ett diskursivt grädde på moset, diskursen om att glesbygds- och landsbygdskampen försöker åka snålskjuts på skolan: byarna ska ju inte ”skymma skolan”:

”Det finns en uppenbar risk att avveckling av skolan i Dikanäs uppfattas som mycket negativ av boende på orten och i upptagningsområdet. Skolan som nav i byn är ett resonemang som vuxit sig starkt.”

Vuxit sig starkt? Vakna upp – när skolan är det sista som finns kvar av kommunal service för unga, och ibland för alla, i byn blir en dylik skrivning ett veritabelt slag i ansiktet. Det är inget som har vuxit sig starkt, det är en sanning som kommunal, regional och statlig avvecklingspolitik har skapat och något som vi lever i, varje dag.

Bortom det sista halmstrået tror jag inte ni vill blicka, ni beslutsfattare på alla nivåer, som i er okunskap och centralism ändå verkar drömma om regional och kommunal ”utveckling”. När eller om ni sätter er och beslutar till fördel för detta förslag har ni skapat ett segregerat samhälle som Björn Åstrand inte är i närheten av att kunna beskriva i sin utredning En mer likvärdig skola.

14 kommentarer

  1. Jörgen K

    Denna utredning du hänvisar till är ett rent beställningsarbete från (S) i Lycksele för att slippa ta debatten på hemmaplan. Finge man en utredare som sitter på annan ort går man ju fri och kan hänföra ”Ansvaret” till någon ”Okänd”. Utredningen baseras enbart på skolan och den ekonomiska balansen utan hänsynstagande av något annat.

    Att (S) nu klämmer in den i Vilhelmina visar bara på konfrontationsrädsla och total brist på respekt av den demokratiska processen.

    Kan bara beklaga att vare sig intresse eller förmåga existerar bland beredare och beslutsfattare.

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Resultatet av Lyckseleutredningen ser ändå ut bli att byskolorna/skolstrukturen bevaras, bra och i tiden av alla partier i Lycksele! Även om vissa VK-skribenter tycker annorlunda. Den här utredningen är beställd av förvaltning och politik (tror väl inga partier i UN motsatte sig att bereda ärendet) i Vilhelmina, så demokratiskt sett är det som det ska. Vad värre är som jag skriver är just de brister jag anser att utredningen visar samt att detta har erbjudits kommunen från högre ort (Regionen). Jag anser nog att Regionen (och dess personal), om den ska ha ett existensberättigande i utvecklingsfrågor, faktiskt bör göra ett mycket bättre och djupare arbete än vad den här utredningen ger vid handen.

  2. DAN

    Nedläggning av byskolor är ett synsätt som sprider sig över landet. I dag kan man använda fjärrundervisning om man vill. Men frågan är om kommunledningen har något intresse av detta.

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Ja, tyvärr har det pågått länge och allt mer i spåren av högre krav på skolan och kommunalekonomisk kris. I andra länder går trenden försiktigt i motsatt riktning, där ser de värdet i små enheter vilket de även borde göra i ljuset av COVID-19. Kommunledningen skryter mycket om hur duktiga Vilhelmina är på att digitalisera, så det borde ju användas för att kunna upprätthålla de små enheterna!

  3. G E Abrahamsson

    Vad är det som kostar när man har till skäl lägga ner skolor? Är det lokalerna, driften och underhållet, även lärarna? Resorna för barnen kan inte finnas några besparingar i, tvärtom kommer de öka på det sätt du framför i din blogg. Så vad är det då man ”tjänar” på? Att ha barnen i en annan kommun måste det inte betals av den kommun varifrån barnen kommer? Vill man på sikt inte ha några barn (barnfamiljer) utanför Vilhelmina? Mat måste barnen ha ovsett var de går, så den kostnaden finns kvar. Även om det skulle ske en genomgripande digital undervisning, var ska de eventuella eleverna hålla till? De lokaler som nu töms vad blir det av dessa?
    Vad finns det för besparingarna öka resavstånden? Det måste väl bli både dyrare och att barnen mår sämre. Var finns besparingarna här?
    Mycket av det som ska genomföras verkar inte helt genomtänkt. Det liknar mera kortsiktiga lösningar och på sikt får vi utgå från att kommunen minskar i invånarantal. Tycker man det är bra så…

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Vi får se hur de funderar politikerna, men det är bäst att redan nu påtala de brister som finns i utredningen, precis som du skriver kan resvägen verkligen ställa till det, och hur många skjutsar blir det? Enligt uppgift ur nämndsprotokoll förfogar rektorn för Dikanäs skola över ca 5,6 MKR (då är enl utredningen ca 1 MKR lokalkostnader och ca 4,5 MKR personalkostnader) och ”besparingen” i förslaget omnämns bli ca 2 MKR. Hur utredaren räknat på det framgår inte alls, och jag kan säga att jag litar inte helt på den som uppger att det är 88 km mellan Dikanäs och Vilhelmina – har de tillgång till en alldeles egen väg eller menar de på allvar kostigen över Västanbäck – som inte är farbar vissa delar på året?

  4. Christine Svensson

    Vet du Åsa. Jag blir så upprörd när jag läser detta, så jag tror jag får hjärtinfarkt!
    Jag håller helt me dig i det du skriver!
    Vad har hänt med den här kommunen?
    Fy tusan vad arg jag blir.
    Mvh
    Christine Svensson

  5. Per Sjölander

    Har några synpunkter vad gäller Utbildningsstrategens utredning och kommunens sätt att göra kostnadsberäkningar.
    Instämmer i dina åsikter om Utbildningsstrategens utredning. En av de mest inkompetenta och tendentiösa jag läst. Och då har jag läst mycket skräp genom åren (har dessvärre också själv genomfört några som jag i efterhand insett vara tämligen bedrövliga). Han, Utbildningsstrategens utgångspunkt är så tydligt centralistisk och ”barn-fientlig” (mer än ekonomistisk, kommer till detta). Hans tolkning av barnkonventionen betyder i realiteten att man visst kan lyssna på barnen, men att deras åsikter och behov alltid måste stå åt sidan i relation till ekonomistiska och politiska ”realiteter” som han och andra vuxna måste avgöra. Med andra ord, inga förändringar vad barnen beträffar (”och dessutom har vi ju redan värdens bästa Barnlagstiftning” helt i enlighet med vår grandiosa självbild). Sedan visar hans utredning en pinsam okunnighet i sina påståenden om att byaskolor skulle ha sämre pedagogiska förutsättningar jämfört med centralt belägna större skolor. Förvisso är andelen utbildade lärare ofta lägre i byaskolorna. Men är de därmed sämre lärare? Kvalitetsvinsten av examina och legitimation är en väl omhuldad föreställning som såklart är helt i linje med vårt samhälles övertro på utbilningens samhällsutvecklande betydelse. Av de lärare jag själv stött på har långt mindre än hälften fungerat som ”bra lärare/pedagoger/didaktiker” (engagerande, kunniga, intresserade av den individuella eleven och dess utveckling etc.) trots formell lärarutbildning. De allra bästa lärarna har haft en helt andra utbildningar men med en förmåga, och framför allt, ett intresse av att se mig som individ, att främja min utveckling och min kunskapsutveckling, mina färdigheter etc.
    Nog om denna personliga utsvävning. En riktigt sorglig observation i Strategens analys är att han uppenbarligen inte har bemödat sig om att läsa Skolverkets inspektionsanalyser. Tar man del av dessa finner man att såväl studieresultat som psykosocial miljö för det mesta är bättre på små (bl.a. byaskolor) i jämförelse med stora skolor. Så att påstå att det finns ett ”pedagogiskt” motiv till skolcentralisering är bara struntprat. Det har också visats i en nyligen offentligjord skolverksrapport som han inte läst eller medvetet undvikit att referera till. Nä, Utbildningsstrategens utredning är fullständigt bedrövlig. Och som du påpekar finns ingen som helst analys av distansundervisningens möjligheter.
    Men varför har han då en sådan oifrågasatt centralistisk utgångspunkt? Ja, förutom att urbaniseringensnormen har nära nog total acceptans i vårt land, har Västerbottens utveckling i flera decennier styrts av Lars Westins pseudovetenskapliga tes om den växande stadens regionala välsignelse. Ovetenskaplig för att den vare sig går att falsifiera eller verifiera – när blir Umeå eller den kommunala centralorten tillräckligt stor för att ge positiva effekter på periferin? Sådana testbara förutsägelser saknas helt i Westins hypotes. Det finns dessutom mycket lite, om ens något konkret exempel på att en stor stark stad eller centralort haft positiva effekter på den omgivande periferin, i vart fall i den periferi som ligger utanför pendlingsavstånd. Men med stöd av Westins teser har Region Västerbotten sett till att Umeå lagt rabarber på bl.a. EU:s glesbygdspengar och en oproportionellt stor andel av riktade statliga regionala glesbygdsstöd. Därför är det nästan självklart att Region Västerbotten rekryterar tjänstemän, strateger och chefer som bekänner sig till den normativa ”tron” på centraliseringens välsignelse, något annat vore närmast subversivt.
    Så till kommunens sätt att göra ekonomiska beräkningar. När man räknar ut en kostnad per elev i olika skolor tar man bara hänsyn till direkta kostnader för lärare, utbildningsmaterial, lokaler etc. Men som du så riktigt påpekar, om man lägger

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Tack Per, du bekräftar det som jag hört angående dessa Sparsely Populated Area-pengarna. Och jag minns ett fullmäktige som jag lyssnade på då Westin var på besök i Vilhelmina, det handlade om regionens utvecklingsutmaningar – hur viktigt det var att locka kvinnor i barnafödande ålder att stanna kvar eller flytta till kommunen men det jag fick med mig var snarare att Westin berättade om hur det behövdes allt färre inom basnäringar som exv skog, om den där ensamme gubben i skogsskördaren och att nu arbetades det för att ta bort också den där siste ensamme gubben. Vilhelminafullmäktige var knäpptyst, det var nog inte riktigt var de hade tänkt sig att höra från regionvetenskaplige forskaren.

      • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

        Dessutom – lärarbehörigheten i Dikanäs samt Malgovik och Nästansjö skolor är hög, det är nästan som om de beslutande förutsätter att dessa utbildade lärare ska komma till plassen och jobba där, utan att fråga dem först. För en Dikanäsbo är det närmare till Storuman och Tärnaby samt lika långt till Sorsele.

        • Per Sjölander

          Synnerligen bedrövligt! Man lägger ner skolor som inte bara är väl fungerande utan som i ett kommunalt perspektiv utmärker sig genom hög andel behöriga lärare, goda studieresultat och utmärkt psykosocial miljö. Detta för att eventuellt spara lite pengar på kort sikt, vilket till och med i det korta perspektivet är mycket osäkert. Detta till priset av att man ”dödar” ett antal byar som utgör byaskolornas upptagningsområde. Och trots att det fanns andra besparingsalternativ som kommunledningen valt att helt bortse ifrån. Nä, vår kommun styrs sannerligen inte av särskilt begåvade personer, men man är noga med att slå sig för bröstet och påpeka vilket stort ”samhällsansvar” man tar genom att fatta ”nödvändiga” och svåra besparingsbeslut.

  6. Per Sjölander

    Verkar som den sista delen av min kommentar inte fick plats – provar igen.
    Så till kommunens sätt att göra ekonomiska beräkningar. När man räknar ut en kostnad per elev i olika skolor tar man bara hänsyn till direkta kostnader för lärare, utbildningsmaterial, lokaler etc. Men som du så riktigt påpekar, om man lägger till andra kostnaderna för frivillig kommunal ”service” som erbjuds i centralorten men inte i byarna (i form av simhall, ridhus, ishall, sporthall etc), och fördelar denna kostnad per centralortselev så blir den totala kommunala kostnaden för dessa elever ungefär lika stora som för byaskolornas elever (som ju inte kommer i åtnjutande av centralortens fritidsfaciliteter). Så att påstå att byaeleverna är dyrare per capita, såsom Utbildningsstrategen och våra kommunala politiker påstår stämmer inte om man gör en vidare ekonomisk analys. Så en slutsats är att kommunledningen lägger ner byaskolor där elevernas psykosociala miljö är bättre och där kunskapsresultaten är bättre än vid centralortens grundskolor, och dessutom skolor som faktiskt inte kostar mer än centralortens skolor! Och här tiger man still i Centerpartiet, som utger sig för att var ett glesbygdsparti, och rättar sig efter Socialdemokraternas långa historia av centraliseringspolitik.
    Sedan finns det flera skäl att ifrågasätta kommunens beräkning av besparingen som skulle skapas genom nerläggning av skolorna i Malgovik och Nästansjö. I beräkningsscenariot utgår man ifrån att samtliga elever kommer att flyttas från byaskolorna till centralskolorna, och att byaskolornas elever är dyrare än centralskolornas elever. Någon tanke på att några familjer skulle välja att flytta till en annan kommun finns inte i kommunens prognos. Men om bara ett litet antal av eleverna med familjemedlemmar skulle välja att flytta till en annan kommun skulle besparingen bli plus minus noll (grovt räknat på kommunalskatt och statsbidrag). Något sådant framtidsscenario tycks inte existera i kommunens verklighetsuppfattning.
    Det är precis som du säger, en by utan skola är fullständigt ointressant för en potentiell inflyttare med barn. För några år sedan gjorde vi en demografisk studie av inflyttningen till Vilhelmina, Dorotea och Åsele kommuner. Barnfamiljer som flyttade till dessa kommuner bosatte sig nästan utan undantag i byar utanför centralorten. De som valde att bosätta sig i centralorten var i allt väsentligt hemvändande pensionärer. Så vill man skapa (eller bibehålla) en levande glesbygd är skolan central (Petter Bergner på VK uttrycker som vanligt inget annat än politisk korrekthet och liberal smörja).
    Så till sist, kommunens sätt att beräkna kostnaden för elever i kommunal- respektive friskola. Här utgår man ifrån att kommunens samtliga elever finns i den kommunala skolan, trots att man vet att det finns elever som kommer att få sin undervisning i friskola. På det sätt man valt att beräkna skolpengen framstår det som om eleverna i den kommunalt drivna skolan får mindre resurser per elev än elever i friskolan. Kan detta verkligen vara möjligt i en kommun där friskolan varit ett rött skynke allt sedan Strandskolan etablerades? Jag har tittat på hur 10 någorlunda slumpvis utvalda kommuner beräknar skolpengen. Ingen av dessa gör en så befängd beräkning som Vilhelmina kommun. Man utgår självklart, såsom också skollagen kräver enligt ”lika-villkors-principen”, att skolpengen ska beräknas utifrån kommunens samtliga elever oavsett om de studerar vid en kommunal eller fristående skola. När jag frågar en bekant, som varit skolchef i ett antal kommuner (bl.a. i en av våra grannkommuner) om varför man val en sådan beräkningsmodell säger han att det kan finnas tre möjliga anledningar – man är inkompetent och begriper inte bättre, att man förväntar sig att friskoleverksamheten kommer att försvinna inför kommande budgetår, eller att man ”på pappret” tvingas överfinansierar friskolan för att vinna opinion mot friskolor. Enligt honom

  7. Per Sjölander

    Ser ut som sista stycket blev klippt. Lägger till det på nytt.
    Så till sist, kommunens sätt att beräkna kostnaden för elever i kommunal- respektive friskola. Här utgår man ifrån att kommunens samtliga elever finns i den kommunala skolan, trots att man vet att det finns elever som kommer att få sin undervisning i friskola. På det sätt man valt att beräkna skolpengen framstår det som om eleverna i den kommunalt drivna skolan får mindre resurser per elev än elever i friskolan. Kan detta verkligen vara möjligt i en kommun där friskolan varit ett rött skynke allt sedan Strandskolan etablerades? Jag har tittat på hur 10 någorlunda slumpvis utvalda kommuner beräknar skolpengen. Ingen av dessa gör en så befängd beräkning som Vilhelmina kommun. Man utgår självklart, såsom också skollagen kräver enligt ”lika-villkors-principen”, att skolpengen ska beräknas utifrån kommunens samtliga elever oavsett om de studerar vid en kommunal eller fristående skola. När jag frågar en bekant, som varit skolchef i ett antal kommuner (bl.a. i en av våra grannkommuner) om varför man val en sådan beräkningsmodell säger han att det kan finnas tre möjliga anledningar – man är inkompetent och begriper inte bättre, att man förväntar sig att friskoleverksamheten kommer att försvinna inför kommande budgetår, eller att man ”på pappret” tvingas överfinansierar friskolan för att vinna opinion mot friskolor. Enligt honom har han bara träffat på Vilhelminas beräkningsmetod i en kommun som var borgerligt styrd och som hade för avsikt att främja privat skolverksamhet (här fick kommunen korrigera detta efter dom i förvaltningsrätten). Så varför har Vilhelmina anammat denna beräkningsmodell? Och hur hanterar man budgeterade medel för förväntade budgetunderskot i skolverksamheten? Enligt skollagen ska medel som tillförs kommunala underskott i skolverksamheten kompenseras med proportionellt samma medel till kommunens friskoleverksamhet. Har detta verkligen skett? Eller är det så att man i budgeten underfinansierar den kommunala skolan för att sedan med KS medel täcka förväntade underskott?

    • Åsa Össbo (inläggsförfattare)

      Intressanta frågor, under min tid har jag upplevt att skolan underfinansierats åtm gällande lönerevision som aldrig tagits med förrän på senare år. Jag läste i likvärdig skola-utredningen om att kommunerna själva väljer hur de ger pengar till friskolorna. Har inte begrundat de olika modellerna tillräckligt men anser att Åstrands förslag i den bemärkelsen är bra – att staten ska kompensera kommunerna för den grundberedskap som de måste ha för att ta emot alla elever.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.