Remiss om likvärdig skola

Nu är det dags för utbildningsdepartementet att sända SOU:n En mer likvärdig skola ut på remiss. Det är en offentlig utredning som haft uppdraget att ”analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet är att öka likvärdigheten inom berörda skolformer”. Förslagen som utredaren presenterar kan du läsa om här. Jag har efter en snabb granskning funnit att geografiska perspektiv och i synnerhet kännedom om glesbygdskommuners förutsättningar i stort sett saknas trots alla de över 700 sidor som betänkandet omfattar.

Därför är det nu väldigt bra att betänkandet sänds ut på remiss – men VARFÖR finns inte en enda av Västerbottens kommuner i extrem glesbygd (Lycksele anses i detta sammanhang inte tillhöra den kategorin) med bland de instanser som bjuds in att lämna ett remissvar? Vill inte regeringskansliet ha deras synpunkter eller är de som otroligt inkompetenta att de inte förstår värdet i synpunkter från åtminstone en glesbygdskommun i varje län som har en friskola (exv. Vilhelmina som till på köpet har två fjälldalgångar) eller sameskola (Storuman)? Tror de på att ”Regionerna” ska ta detta på allvar som remissinstanser? Har regionerna ansvaret för grundskoleutbildning?

Däremot har ”Region Västerbotten” en strategi att föreslå nedläggningar av snart sagt varje byskola och även vissa fjällskolor.

På tal om regioner så är inte Region Norrbotten med bland instanserna och inte ens Jokkmokk som har friskola i Vuollerim och sameskola. Även om det är sameskolstyrelsen som har hand om sameskolorna vore det väl ändå intressant med kommunernas perspektiv på olika skolformer inom deras område? I synnerhet som det funnits intressen att få till sameskolor i andra delar av landet.

Men det som är avgörande i denna fråga är att hela utredningen ”En mer likvärdig skola” vittnar om en urban norm där skolsegregation endast tros kunna existera i ett skav mellan friskolor och kommunala skolor där begreppet ”närhet till hemmet” blivit ett sätt att kunna motverka segregering i urbana miljöer, medan den skolsegregation som delvis har pågått under en tid men som nu, i den kommunalekonomiska krisens spår hotar att brisera, går de urbana beslutsfattarna helt obemärkt förbi: nämligen att kommuner i detta land har mycket olika förutsättningar att tillhandahålla en likvärdig skola beroende på geografiska och bosättningsstrukturella aspekter. Men för att motverka den formen av segregation – som riskerar att tvinga barn till orimligt långa arbetsdagar på grund av längre resväg till skolan som en följd av by- och fjällskolnedläggningar – föreslås inget i denna utredning!

Vi kan alltså sluta oss till att:

”DE” vet inte ens att ”VI” existerar.

Det är därför det är så viktigt att kommunerna i extrem glesbygd gör sina remissvar till denna utredning!