Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: miljö

Nygamla resupplevelser

Av , , Bli först att kommentera 5

…
Den senaste tiden har det blivit mer resande igen, efter några år med mer stationär tillvaro. För en som gillar när det händer saker är det förstås både plus och minus. Baksidan är att det går bort en del tid man vill ha till annat.

I april har det blivit några halvlånga tågresor. Eductus regionkontor ligger i Sundsvall och dit har jag tågat både norr- och söderifrån på slutet.
Jag har återupptäckt hur skönt det är med tåg. Nog gillar jag även långa bilresor, men att sitta ner i tågfåtöljen, läsa, slumra och uppleva landskapet, det är underskattat. Lite av resandets slowfood.

Den här bilden är mobilfotad i Vännäsby, på kort promenadavstånd.

20140426-132854.jpg

Konferens i 200

Av , , 3 kommentarer 8

…
Tåget har sina ofrånkomliga fördelar. Man kommer från centrum till centrum, man kan slumra och småpromenera – helst inte samtidigt – och man kan ha telefonkonferens.
I 200.

På väg från Stockholm till Sundsvall blev det alltså tåg. Med flygets anslutningar och väntetider blir det inte stor skillnad i tidsskillnad. Tåget tar 3:40.

Nyss blev det telefonkonferens med nära och fjärran medarbetare. Om saker som är på gång.

Blogga kan man förresten också.

Jag gillar tåget riktigt bra.

20140402-195320.jpg

Umeå lite Apple

Av , , Bli först att kommentera 9

…
Rent teoretiskt visste jag att Umeå är en väldigt fin cykelstad. Nu börjar det tillfogas praktisk insikt också.

Litegrann känns Umeå som iPhone ungefär. Man behöver ingen instruktion, det är bara att åka. Cykelvägarna finns, syns och leder fram.

Ser fram emot att benen blir mer med på noterna, att uppförsbacken mot Ersboda ska te sig mindre oändlig och att växel sju ska användas mer än ettan.

Jobbar på att inte bli cykeltaliban samtidigt som cyklistförståelsen ökar för varje trampad kilometer. Också en sorts utveckling. 😉

Ute och cyklar

Av , , 4 kommentarer 11

…

Har just bjudit en vän på en tågresa till Umeå. Min nya begagnade cykel har fått göra resan för första gången. Kostade en ungdomsbiljett för henne, men bättre det än att gravsaltas bakom bilen längs E12 de här måttligt kalla dagarna.

55 minuter tog det från Fågelstigen i Vännäsby till Eductus på Formvägen 16, med fem minuters väntan på tåget i Vännäsby. Då har benen i stort sett inte cyklat sedan september. Med mer anpassad framförhållning vid Vännäsby C och lite mer trimmade ben hoppas jag kapa den tiden en smula. Nu kändes motan väster om E4 lite, ja, motig.

Mellan Umestan och Formvägen hann jag möta drygt 15 cyklister i morse. Det är inte alldeles dåligt en halvsur och grå februarimorgon.

Farlig välvilja

Av , , Bli först att kommentera 6

…
Tre gånger på slutet har jag från olika vinklar noterat en livsfarlig ”välvilja” från bilister i Umeå. Det har hänt på samma ställe, vid övergångsstället på E12 just väster om järnvägsstationen, Umeå C.

Det som hänt är att bilister stannat fast jag eller andra gångare haft rött och bilarna grönt. Vid ett tillfälle uppmärksammade inte bilister i andra filen att en bilist i första stannade och några gångare gick mot rött. Bilarna passerade i mopedhastighet mitt framför gångarna som skymdes av den ”vänlige” bilisten. Den gången undveks olyckan.

Är bilisternas beteende missriktad snällhet som leder till inkonsekvent trafikmiljö som kan orsaka olyckor? Eller handlar det om att trafikljuset inte fanns förr och står långt ifrån övergångsstället? De tre ”grönstoppen” jag sett har alla gjorts av bilar i västlig riktning.

Själv försöker jag undvika att orsaka bilstopp när jag går. Att jag justerar stegen och väntar in luckan belastar inte miljön i Umeå. Det gör däremot onödiga stopp, tomgång och accelerationer.

Digital utbildning

Av , , 2 kommentarer 5

…
Hur många svenska universitet finns kvar om 10-15 år? Hur kommer de snabbt växande digitala studiemöjligheterna att påverka övrig utbildning? Och olika landsändar?

Den här artikeln om utbildningslandskapets drastiska förändring sätter igång en del funderingar. Några ser en uppenbar risk att de flesta universitet i världen rätt snart får lägga igen då den nya tekniken gör det möjligt för alla att läsa för världens främsta lärare, hemma.

Visst finns lockande tankar med möjligheten att studera för Harvards professorer i Hyngelsböle och Hällfors. Men nog låter det torftigt att tillbringa hela sin studietid, och ha allt utbyte, digitalt. Jag tror inte att människan i någon ålder är skapad för ett liknande liv. En stor del av vår utveckling och vårt växande sker också vid möten och impulser som inte bara är rationella och vetenskapliga. För att inte tala om socialisationen, utvecklandet av kultur och samlevnad. Till den behövs människor.

Jag hoppas att den konservativa akademiska världen hittar vägarna att nyttja den digitala teknikens möjligheter och det på ett positivt och människovänligt vis. Skulle morgondagens variant på gårdagens ”ligga vid universitetet” innebära att alla ligger hemma på kammaren och hänger fysiskt ensamma framför sin dammiga skärm, då låter framtiden gråare.

Avslöjad

Av , , Bli först att kommentera 6

…

Bit för bit kommer det fram. Jag har åkt för lite tåg till Umeå sedan pendeltrafiken kom igång igen. Några gånger har det hänt, bland annat den allra första turen som gick från Vännäs. Sen åktes det många gånger i veckan under gymnasietiden, ofta i förkrigsvagnar. (Som 1976 förresten inte var så mycket äldre än dagens begagnade pågatåg)

I kväll kunde jag med egna ögon se att ungefär de cykelparkeringar jag igår efterlyste finns bakom Umeå Ö. Sen upplyste mig Vännäs miljöchef Malin Österlund att det finns parkering med tak på Haga-sidan vid Umeå C.
Ibland är det roligt att vara ute och cykla!

Alltså. Skulle man som Vännäs-/Vännäsbybo någon gång arbeta i Umeå finns få ursäkter att inte härbärgera en måttligt stöldbegärlig cykel där och sen åka tåg
möjliga dagar. Med en arbetsplats upp till en halvmil från stationen skulle det tidsmässigt kunna gå på ett ut mot bilen, när tåget går planenligt.

På det skulle det nästan bara finnas vinnare.

Hållbar Umeåregion

Av , , Bli först att kommentera 5

…

Såg just om ett litet försök att få bilpendlare som jobbar i Umeå att cykla sista biten.

Det kan ju fungera för några, men det handlade inte om så många ”cykelgarage”. En annan idé dök upp i huvudet när jag läste artikeln. Tänk om det kunde finnas möjlighet att parkera och låsa en cykel under tak i närheten av busstationen, Umeå C och Ö. Antalet kollektivpendlare skulle kunna öka en hel del.

En lätt googling visade att tanken redan tänkts. Första träffen låg på Moderaternas hemsida, men för extra känsliga läsare länkar jag istället till Stockholms stad. Här invigs Sveriges första cykelparkeringshus. Så här avancerat behöver det inte bli i Umeå. Ett upplyst och kanske TV-bevakat område med tak och goda möjligheter att låsa cykeln, eller kanske Falcogarage som i VK-artikeln?

Räknar man både med dem som kan pendla med tåg och buss, men har för långt till jobbet för att gå inom Umeå, så skulle jag inte vara förvånad om man fick bort något hundratal bilar eller mer med en attraktiv satsning. Frågan är förstås var man hittar ytorna och hur man finansierar, men för stadsmiljön och cykelpendlarnas hälsa vore det mumma med en sån möjlighet. Mindre trångt i de kvarvarande parkeringshusen skulle det också bli.

Vad säger ni, Anders Ågren, Lennart Holmlund och Hans Lindberg? Det är bra med cykeltak för stadsborna, men många som arbetar i Umeå och lämnar både pengar och avgaser efter sig bor i andra kommuner och kommundelar.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se