Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: miljö

Värre än kossor och flygplan

Av , , 2 kommentarer 14


Ibland är man sen och lite ”efter sig”, ibland är man lite före. Upptäckte just en bloggtext jag skrev för snart elva år sen. Känns rätt aktuellt nu när fler yrvaket börjar upptäcka att ettor och nollor och en uppkopplad värld är värre utsläppsbovar än kossor och flygplan. En stor del av alla världens planerade ny kolkraftverk ska driva vår lavinartat ökande nätkommunikation. Silar vi mygg och sväljer morgondagens kameler?

”Google och téet

Av Jan Nilsson, 31 januari 2009 kl 13:49, Bli först att kommentera 0

En och annan som trodde sig vara miljösnäll fick en överraskning tidigare den här månaden. Det kom en uppgift om att ett par ‘googlingar’ orsakade lika mycket koldioxidutsläpp som kokandet av en kopp te. Vetskapen om att datorerna orsakar lika mycket koldioxidutsläpp som hela flygindustrin, 2 % var av totalen, fick en vidare spridning.

Just det där med googlingarna var kanske inte helt korrekt, men det där med dator- och flygvärldens utsläpp verkar stämma.
Vi bonnläppar som bor mellan vattenkraftverken som ger Sverige ca hälften av strömmen och kanske t.o.m. teoretiskt värmer vårt hus med vindsnurreel kopplar sällan ihop el med koldioxid.
I den vida världen utanför Skandinavien där flertalet av alla servrar står och drar ström ser det ganska annorlunda ut. Där kommer inte mycket el från utbyggda vattenfall. (Något som i.o.f.s. inte heller är utan miljöpåverkan!)

Jag undrar var vi som bloggar lite frekvent ligger på miljöbovskalan? Med läsande och annat elände som vi orsakar? Man kanske inte är ett enda dugg mer miljöbra än den där ni vet som flyger så onödigt mycket….”

Expansion

Av , , Bli först att kommentera 8


Efter ett morgonmöte på distans slank jag in på sluttampen av morgonens dialogfrukost i Vännäs. Ämnet var fastigheter och Balticgruppens exploateringschef Björn Johansson berättade om arbetet med samhällsutveckling och exploatering i Umeå.
Känt är att stora saker är på gång och mycket handlar om förtätning.
Några spridda reflektioner hann jag få med mig under frågestunden på slutet;

Även fastighets- och projekteringsområdet har stora svårigheter att få fram utbildad och kompetent arbetskraft. Min fundering, hur lyckas vi flytta fler framåt till jobben som finns?

Ingen verkar veta hur vi ska få fram tillräckligt med infrastruktur och effekt för att riktigt många ska kunna köra elbil. Björn ansåg att vi måste ha flera hållbarare alternativ, det räcker inte med el.
Min fundering, hur ska vi undvika att stoppa utveckling av ny och befintlig teknik som så lätt sker om alla springer åt samma håll?

Det sades inte mycket om det planerade handelsområdet uppe vid Green zone (ersbodarondellen) som enligt uppgift har krympts, men blir tämligen stort. Nu sägs att det inte blir ett område med ”vanliga affärer”, utan mer av större verksamheter. Min fundering, för övrig handel i Umeå och regionen låter det klokt.

Baltic är idag verksamma på några platser till, utanför Umeå. Blir spännande att se om det även kan bli på fler ställen i regionen.

Då är flyget ett litet problem

Av , , 6 kommentarer 13


Allt fler saker hemma och på jobbet är uppkopplade, det är mycket praktiskt. All digital utrustning, nytto- och upplevelsemanicker och kommunikationsutrustning och allt som lagras, vem vet var, slukar alltmer el. Det är nästan knäpptyst om baksidan medan annat får mycket plats.

Det här SVT-inslaget om Internet och digitala lagringens elförbrukning går längre än något jag sett tidigare. Enligt denne Chalmersprofessor kan all elproduktion i världen slukas av Internet om tio år. Då vet vi att den till största delen framställs av kol och andra fossila källor.

Det kanske inte riktigt är fullt så illa, men alltfler uppgifter tyder på att Internet sen ett tag släpper ut mer koldioxid än flyget. Och utsläppen ökar brant.

Jag tror inte att det är tid att göra sig av med kärnkraften, vi behöver mer ”jämn” kraft att komplettera ”naturelen” med och vi behöver ett bättre kraftnät.
Jag tror däremot att det är hög tid att dämpa kravet på allt snabbare, allt kraftfullare nät och att allt ska vara uppkopplat. Är det alls möjligt? Det kunde vara kul att ha lite el till andra saker också om tio år.

Tills vidare får man jobba på att etablera de mest kraftkrävande verksamheterna i Norrland. Nu när vi inte alltid har tillräckligt med el i syd- och Mellansverige.

V och M reserverar sig

Av , , 4 kommentarer 12


Allt är inte alldeles förutsägbart. Idag reserverade Moderaterna och Vänsterpartiet sig tillsammans mot ett beslut att kommunen ska tillhandahålla förmånscyklar till sina anställda.

Vi unnar våra anställda att köpa nya cyklar förmånligt. För de flesta blir det dock inte alls så förmånligt som det kan se ut och det blir definitivt inte kostnadsneutralt för kommunen. Det kostar arbete och pengar.

Så här ser vår reservation ut:

”M och V tycker det är positivt om fler kommunanställda skulle cykla till jobbet. Vi reserverar oss ändå mot införande av förmånscykel.
Det är inte utrett hur mycket förslaget skulle kosta kommunmedborgarna. Om summan för cyklarna, el och vanliga, över en tid skulle uppgå till en miljon (t.ex. 100 cyklar a’ 10 000 i snitt) blir bortfallet i skatteintäkter ca 200 000. Det är också oklart hur dyrt det blir med hanteringen, återtag från dem som slutar m.m. Skulle hanteringen kosta 10 % av en tjänst kan det totalt handla om ca 50 000 per år.
Räknar man in att man får något mindre pension och sjukpenning är det främst höginkomsttagare som vinner på systemet med förmånscykel. Dessa kan köpa cykel utan stöd från skattebetalarna.

Jan Nilsson, M och Viktoria Lapiniemi, V”

Förutom det vi skrivit i ovanstående text så har de cyklar som erbjuds i liknande upplägg ofta betydligt högre utgångspris än de har i handeln. Beslutet röstades igenom av övriga partier.

För lite el i Skellefteå

Av , , 8 kommentarer 11


Bäst att säga det från början – Missförstå mig inte!

Jag är positiv till grön och förnyelsebar energi och har värmt huset med vind det mesta av detta årtusende.
Jag gillar att det förmodligen byggs en batterifabrik i Skellefteå, nära vattenkraften. Särskilt när elbristen i Mellansverige blir allt mer allvarlig.

Det finns dock en sak att hålla i minnet i landet som håller på att fasa ut drygt 40 % av sin elproduktion, 50 av ”allväderselen”. Vi har definitivt inte obegränsad tillgång till el, inte ens i Norrland. Inte ens hemma hos Skelleftekraft.

Rönnskärsverken tar riktigt mycket elenergi. Drygt 1 TWh per år går åt när de framställer ädla metaller, skola, vård, omsorg och annan välfärd.
Datacentret/Serverparken som planeras byggas vid Finnfors kraftverk kommer att ta ungefär Lika Mycket. Lite mer än 1 TWh. Det är förstås bra om en serverpark kan drivas med vattenkraft. Världens digitala kommunikation och lagring släpper enligt uppgift redan ut minst lika mycket som allt flyg runt klotet eftersom så mycket el globalt tas fram med kol, gas och olja.
Northvoltfabriken beräknas ta lika mycket som Rönnskär och serverparken tillsammans, drygt 2 TWh. Summa 4 TWh, ungefär hälften vad av en av de stora reaktorerna i Forsmark producerar på ett år.

Om serverparken och Northvolt kommer igång så kräver dessa tillsammans med Rönnskär mer än all el som Skelleftekraft får fram i alla sina kraftverk. De levererar ca 4 TWh. Då får Marklund och Lundmark hoppas på el från andra håll eller värma morgonkaffet med ved.

Vad vill jag säga?

Tänk inte att vi har hur mycket el som helst. Tänk på att vinden inte blåser och solen inte lyser jämt. Särskilt inte när det är svinkallt. Tänk på att våra digitala vanor väldigt snart beräknas ta en femtedel av världens elkraft och framöver mer.

Vi behöver stabil balanskraft som håller oss, barn och efterkommande varma när vinterkylan sätter in. Vi behöver bygga till en del av den nyaste kärnkraften som kan drivas med det vi kallar utbränt kärnbränsle. Så att vi kan bygga ut det förnybara ännu mer.
Vad är alternativet?

Det omedvetna miljötänket

Av , , 2 kommentarer 16


Härom dagen såg jag något av en relik hemma hos mamma, nyss fyllda 91. Jag blir inte förvånad om den är 45 år. En sak jag skämts mycket för, en av ”shoppingväskorna”. Brunt tunt, starkt tyg med genomskinliga plastslangar över handtagen. En gång var de mjuka.

Skämdes gjorde jag i tonåren. Varför kunde hon inte köpa plastkassar som andra? Hon hörde inte på det örat.
Hon hade en större väska också, när det skulle handlas mer. Den fick åka på pakethållaren på den röda DBS:en, bruna bagen på styret. Hon hade en cykel från 1966 tills, ja nyss. Hon slutade cykla för några år sedan. Det kanske hände, men jag minns inte att hon tog bilen till sin affär ”Litet Bo”, en enda dag. Oavsett väder. När pappa var borta på veckorna stod bilen i garaget. När de skaffade stugan i Österselet blev det mer bilkörning sommartid.

Den gamla shoppingbagen ja. Skulle gissa att den fraktat hem 10-15 ton mat. Lågt räknat. Om hon varit så ”modern” som jag ville och köpt en kasse varje gång hade det kanske blivit 2500-3000 fler.

Att man inte blev skjutsad just någonstans alls har jag ofta tänkt på. Det var inte någon oginhet bakom det, man använde bara inte bilen så. Bilen gick mycket i jobb och ideell verksamhet och bränslet var ju minst lika dyrt då. Det fanns ju spark och cykel! Sen blev det förstås moped då. Bil så fort det var möjligt, eller strax innan.

Inte var familjen några miljöhelgon även om vi flyttade till Vännäs mycket för tågresornas skull sedan pappa kommit in i riksdagen. Få hade sådana tankar överhuvud taget på 60- och 70-talet. Mina föräldrar kom båda från bondhem och hade levt på nästan ingenting i början av äktenskapet. Det var fråga om att hushålla och då kom mycket ”miljö” på köpet. Potatis, morötter och annat skulle man odla och långtidsförvara hos farbror Kjells i Österselet och korttidsförvara bland syltburkar och saftflaskor i matkällaren hemma. Potatis sätter hon än vid sin sommarstuga, lilltanten. En syltburk har hon knappast köpt hittills.

Om vi ska prata miljöavtryck och resurshushållning, och det bör vi, så ska vi inte tro att det är nya uppfinningar.

Näthandla eller närhandla?

Av , , 2 kommentarer 12


Igår språkade jag över nätet med en känd Umeåhandlare om hur det har tunnats ut i hans bransch. Han hade en förtrolig gissning kring vilka butiker som försvinner härnäst. Inom något år.
Jag tycker att butiksdöden är en trist företeelse och tror den kan påverka oss mer och på fler sätt än väntat.

Närhandla eller näthandla? Jag har i stort sett gjort mitt val. Till övervägande delen försöker jag handla i fysiska butiker. Så gott som helt faktiskt. Det ena behöver förstås inte utesluta det andra, men jag handlar hellre mindre och mer sällan än att sitta hemma och göra kap. Allt enligt en trend som i förlängningen ger oss halvdöda centrum, köpcentra, samhällen och stadskärnor. Sen gillar jag ju att klämma på sakerna.

En annan sida av myntet är det här med våra stora köpcentra. Jag fattar inte att så många planeringsansvariga missat signalerna de senaste decenniet och fortfarande förbereder fler. Ursäkta grannar och politikervänner, men jag tror ni bör besinna er. Få saker är så nedslående och ”kommersiellt” avtändande som halvdöda köpcentrum. Något som drar folk till en ort kan snabbt vändas till sin motsats om det börjar utstråla kris. Jag tror att överetablering kan påskynda butiksdöden. Var försiktiga och gör vad ni kan för att hålla uppe intresset för era befintliga butiksområden. Jag tror det är långsiktigt nyttigt och kvalitetsuppehållande med viss lokalbrist.

En god portion närodlat är bra och bidrar till levande landsbygd och bättre beredskap. Jag tror övertänkt och bra fördelning mellan närhandlat och näthandlat också är eftersträvansvärt. Närhandling ger så mycket trevligare samhällen och städer och i förlängningen gissningsvis en sundare samhällsekonomi. De enorma handelshusen långt borta som varken lyser upp, anställer eller skattar här klarar sig nog ändå.

Hur tänkte Lövin?

Av , , 3 kommentarer 9


Hur tänkte Miljöpartiets språkrör, tillika statsrådet, Isabella Lövin när hon mot reglerna regelmässigt fläskade på med Business Class och andra överdyra biljetter? Som mest nästan 40 000 till USA dit man i regel kan få biljetter till en tiondel av priset. I snitt blev det 28 000, om media har rätt. När statsministern inte tar eget plan flyger han billigare.

Business Class ”kostar” dessutom miljön 3-4 gånger så mycket utsläpp med MP-mått mätt då man får rum med 3-4 personer på samma plats i ekonomiklassen.

Sen kan man kräva väldigt mycket av andra. I praktiken vanligtvis mer ju längre bort från Stockholm man kommer med skatt på avstånd med mera.

Jag är inte mycket sugen på att dela föraktet för sånt här.

Lövin flyger dyrt.

Slopade valaffischer?

Av , , 2 kommentarer 10


Såg just en uppgift om att valkampanjerna och affischeringen inte påverkar opinionen. Frågan är om det riktigt stämmer, men ändå. En kollega i politiksvängen vädrade också tanken nyligen.

Hur många tio-, kanske hundratals, miljoner skulle sparas på slopade valaffischer? Hur många bilmil och hur många mantimmar i tillverkning, uppsättning, reparationer och bortstädning i 290 kommuner? Hur mycket miljö? Tänk om någon kunde räkna på det.

Men frågan är vad Ung Vänster då skulle ge sig på? Vissa distrikt uppmanar på FB medlemmarna att förstöra för andra partier. Som då förstås sympatigöds.
Man kanske måste ha affischerna som en sorts ”offeranoder”, saker av mindre ädelt material som korrosionen får ge sig på istället för att förstöra annat.

Nu börjar flygskatten kosta

Av , , 11 kommentarer 7


Flygskatten fyller två syften, att fylla statskassan en smula och sända en signal om handlingskraft. Miljön påverkas knappeligen.

Nu förlorar Sverige enligt dagens DI några direktlinjer till USA då Norwegian flyttar plan och tillhörande kringservice till Oslo och Köpenhamn. Någon inrikeslinje hotas också. (Skulle inte förvåna om den går till Norrland) Marginalerna är små och flygskatten per stol gånger totalantalet platser under ett år gör att man väljer att flyga från grannländerna.

Sverige har redan här börjat förlora vad vi får in på flygskatten. Arbetstillfällen, skatter och och avgifter försvinner. Miljön förlorar då det blir fler kortresor med energislukande starter och plan som tar mer bränsle per passagerarkilometer. Flygresenärerna får betala en resa till. Sverige hamnar lite bredvid, lite längre bort.

Gagnlös signalpolitik är sällan bra och det har vi haft för mycket av nu.

Viktigast rent miljömässigt är förmodligen att snabba på utvecklingen av mindre miljöbelastande bränsle.