Synd att man är oklonad

Jag har haft fullt upp på morgonen, inte bara med köttsoppekokning och underhållsfärgning med henna. Fick ta nån timme i telefon och reda ut diverse saker. Har svarat på en massa frågor som ingår i en studie om samernas hälsotillstånd, och plockat i lite random grejer…puh, tur att man kan roa sig, synd att man inte är klonad, dock.


Därför får ni en oldie, gammal historia men det är 11 år sedan jag skrev den så…ni kommer säkert inte ihåg den.


I början på 80 talet satt det en sån här skylt, en bit, utanför vårt hus.

På den tiden svängde ju vägen lite runt kyrkan, och det var ett övergångsställ där med trafiklysen.

Åkes mamma, Elsie, la en dag märke till en snubbe som stod på refugen och kikade upp på skylten. Han tittade på den, tittade ner på sin armbandsklocka, sedan upp på skylten igen, tog tag i stolpen och skakade. Samma procedur upprepades ett antal gånger och till slut förstod svärmor vad han höll på med.

Han trodde i sitt sinnestillstånd att skylten var en klocka, och tiden stämde inte överens med tiden han hade på sin klocka, dessutom måste han ju ha funderat över vart den andra visaren hade tagit vägen.

Elsie berättade detta för oss, en kväll då var var där och drack kaffe. Theresé, som inte var så gammal, gissningsvis 3 år, lyssnade med stora öron på historien, hon tog även åt sig av diverse utsvävningar med händerna och hur hon visade hur snubben tagit tag i stolpen och skakat.

Sedan kunde Theresé berätta hela historien själv med stor inlevelse. –Titta på klockan, titta på skylten…och skaka! Det är nu en mening som ofta används då någon tittar på sin klocka, av någon outgrundlig anledning 🙂

Ha en fin onsdag, allihop och hoppas solen skiner där ni befinner er. Eller som Sally sa, som liten…holen hiner!

Etiketter: , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.