Hole in one (or more)

En absolut, helt vanlig dag igår, åtminstone för mig. Det vanliga började visa sig redan vid Team mötet. Jag hade förberett platsen för mötet, gjort i ordning datorn och förvarnat alla att jag skulle sitta upptagen. Tyckte att jag kunde chilla till det var 3 minuter kvar. Mm, bra Maria jättebra!!

Datorn stängde av och på hela tiden, den visade på att det skulle vara ett systemfel. Lätt panik, plockar fram mobilen, laddar ner Team appen, och joinar dom andra 1 minut efter utsatt tid, puh!

Sen funkar datorn, men då var det som försent, tyckte jag. Jag tog det via mobilen. Efter mötet skulle jag ut till Elisabeth. Hade fotat en karta så jag skulle veta vilket håll jag skulle svänga åt. Så enkelt och okomplicerat. Först höger, sen höger, sen vänster och sist andra vänster.

Jag svänger givetvis en avfart innan, hittar inte alls nån högersväng som skulle stämma efter den så jag inser att jag svängde av för fort. Men…räknar kallt med att jag skulle komma ut på den väg jag skulle ha svängt in på. Och jag hade rätt, förutom att jag kommer in bakvägen, missar den där andra vänster och svänger första, fast vad gjorde då det, allt som hände var att jag kom till huset från motsatt håll, haha. Tänkte att det är ju jag, i ett nötskal. Gör allt bakvänt men det behöver inte alltid sluta dåligt för det.

Fast jag satt ändå och tänkte (där jag sakta gled fram och kollade in alla gatunamn) att med min vanliga tur, så kommer Onsdagsvägen som jag letar efter, vara den enda av alla veckodagar som finns, inte ligga där den ska

Men det gjorde den minsann, Wohoo!!

Elisabeth bjöd på rundvisning i deras nya hus. Stort och luftigt med många potentialer. Hon bjöd även på en god hembakad kaka till kaffet, medan vi pratade om livet. Samt planering av husvagns äventyret vi ska ut på nästa vecka. Det var ju det där med Dragracingen uppe i Piteå, som jag hade velat köra. Men i dagsläget säger jag nej, jag tänker inte tävla om jag inte är säker på att bilen håller.

Fast vi åker då upp dit i alla fall och hänger på banan, kikar på dom som tävlar och andas in atmosfären. Ska bli roligt och ett avbrott i vardagen som är lite utöver det vanliga. Fast jag VET också, att jag kommer att känna en viss frustration, eftersom gasarfoten förmodligen kommer att arbeta även om jag inte sitter i bilen själv.

Titta vad Elisabeth plockade fram från skåpet

Vilken raritet va? Jockmocks Jocke på en kaffeburk, som tillhört hennes farmor. Till och med autograf på undersidan. Gillar såna små, udda saker, vem visste att han hade prytt en burk, en gång i tiden 🤷‍♀️

När jag kom hem satt Åke och Anders ute, Theresé hade dragit iväg med Nicco till Alvik. Hon ska på nån festival nere i Stockholm och ville ha skjuts ut till flyget. Efter middagen gick vi iväg till Hedlunda dungen och spelade en runda minigolf. Åke avstod och höll Winstone sällskap istället.

Jag vann, wohoo! I alla fall om man tänker tvärsom. Jag fick mest slag…fast å andra sidan, satte jag flest hole in one också, så enligt mina regler borde det vara valfritt i det fallet att bestämma vilket av det som ska gälla. Flest hole in one, eller minst slag? Jag väljer det förstnämnda 🤘😊

Kan väl dock konstatera att jag aldrig kommer att bli en golfspelare, fast det är ändå kul och övning skulle definitivt, ge färdighet.

Nu är det jobbarhelg på G, så jag önskar er alla en fin fredag och lämnar er med denna bild att grubbla över. Ja, när ni ser det, så…ser ni det 😉😆

Maria Lundmark Hällsten