Nicco hade en önskan till sin födelsedag, ja, inte bara en önskan utan en hel lista, men denna skulle toppa alla andra. Det var en cd skiva med en japansk grupp, och givetvis fanns inte denna skiva att beställa från någon annanstans än just Tokyo.
Jag hade hjälp av Theresé, att välja fraktsätt etc, och vi kom fram till at skivan skulle kosta 300:-. Ok, jag tyckte väl att det kunde vara överkomligt, bara för att, och Nicco själv skulle ju aldrig annars, få tag i denna cd. Så jag gjorde slag i saken och beställde den.
Fick avin för en vecka sedan och först och främst så läste jag att paketet kunde avhämtas på Arlanda flygterminal, jo men tjena, som om man skulle vara tvungen att ta en tripp dit, men så hittade jag en liten stämpel uppe i ena hörnet där det stod Preem västerslätt, det var ju lite skillnad det.
Nu hade dessvärre priset ökat en aning, 100:- skulle posten ha för frakten upp till Umeå, för en platt, tunn, liten skiva, eehhh, ok? Och sen skulle tullverket ha 52:-, så det blev den dyraste cd skivan jag köpt någon gång, vilken tur att hon bara fyller tretton år en gång i sitt liv och nästa gång så kommer jag förhoppningsvis ihåg hur det var förra gången jag köpte något från utlandet. Hon blev i alla fall överlycklig, och det var ju egentligen, huvudsaken.
Sen kom hennes moster Emma och morbror Johan hit, samt mormor och morfar, så hon fick mera Tokyo inspirerat från Emma, två t-shirts med Tokyo hotell, en grupp, eller nåt sånt, hon var då helnöjd med dom. Och pengar och böcker av morfars.
Vi fikade och hade sedan en liten rundvisning i huset, nu är det inte allt kvar att göra, igår fick elektrikern igång lyset på vår toa därnere. Och det blev så bra, alla har ju smågnölat om att jag valt för mörk matta och tapet, men du, det blev hur ljust som helst därinne, och fint, så jag är jättenöjd.
Näpp, nu ska jag ta mig en frukost, sen får vi se, om jag går ut en sväng…mycket troligt. Ha en fin onsdag.
Senaste kommentarerna