Etikett: Barbie

Att önska, kostar ingenting…

Av , , 2 kommentarer 12

Jag fick frågan igår, vad jag skulle fixa för julklapp till Sally. Hm, svårt det där, hon har ju berg med leksaker, men bara för det, så är det inte bara skräp. Det är en viss skillnad på leksaker och leksaker.

Finns mycket som bara ligger och dräller, och annat, som kan inspirera, lära och sysselsätta ett barn under en lång tid.

Jag har några år i leksaks branschen, och måste tyvärr säga att vår äldsta dotter, blev något bortskämd. Dels så var det så att där jag började min karriär med leksaker, så hade den ägaren haft aktiebolaget sedan 60 talet.

Han beställde alla leksaker utan mellanhänder, från Kina, riskfyllt, men ändock väldigt lönsamt. Risken var att han fick hem ”fel” saker, och då fick han nog allt behålla dom, för det kostade ju en slant, den där frakten. Men å andra sidan var det väldigt billiga saker.

Dom skickade även med provkartor, med leksaker, ja jösses, rummen i källaren där jag höll till, svämmade över. Då ägaren var  gott humör så fick jag välja mig vad jag ville, ibland köpte jag saker av honom (vem kan låta bli då man ramlar över roliga, annorlunda grejer) för en billig slant.

Sedermera bytta företaget ägare, jag fortsatte och grossistlagret, som det var från början, blev även till en butik. Dom strävade på, dom nya ägarna, många gånger i motvind, och då Barnens Hus, öppnade sina portar här i Umeå, även en till leksaks affär fanns ju under en kortare tid ute på Ersboda, så blev det fallet för butiken jag var på. Konkurrensen blev för mycket.

Men innan dess, så varnade min chef mig och ville att jag skulle gå med i facket, så jag inte skulle bli utan pengar om dom var tvungna att stänga ner verksamheten. Detta gjorde jag och då kom det fram, att jag fått för lite lön, i alla år jag varit där, och dom blev återbetalningsskyldiga, en bra slant, faktiskt, på den tiden.

Tyvärr, så fanns ju inga pengar att ta av, utan jag fick istället ta ut allt i leksaker med en generös rabatt…ja ni fattar nu vad jag menar med att dottern blev lite bortskämd.
Nå, nu försvann jag i andra minnen, vad jag först tänkte på, var dom leksaker man själv hade, som barn. Då var det verkligen Barbie, den äkta varan, eller en sån där billig sak, köpt på ett leksaks ställ på nån liten lanthandel/bensinmack, för en tia. Eller bilar…ja, urvalet var inte så stort.

Idag, föds nya saker hela tiden, man hinner jussepass, lära sig namnet på en ny sak innan nästa finns på hyllorna, och alla barn, nästan, vill ju vara med i svängarna.

417133-used-toysHÄR lånade jag bilden
Jo, en jul fick jag en sån där bondgård, ni vet, man byggde ihop ett brunt staket, runt alla djuren, det fanns en tant som gick och matade hönorna, det var dålig passform på figurerna, hästar , kossor, höns och får. Plasten satt kvar i kanterna och det var svårt att urskilja ansiktet på dom där bönderna och bondmororna, men det var kul att leka med dom.

En docka hade jag också, som min moster Linnea sydde kläder till. Dockan finns kvar, men var den så vacker…njaee, fast då, så tyckte man ju det, och det var väl huvudsaken.

Nej, åter till frågan om vad jag ska ge till Sally…vet inte, har inte den blekaste, och till övriga i familjen, så tror jag att det ska bli väldigt sparsmakat, vi har ju prylar ändå, så det räcker och blir över.

Önskar er alla en fin fredag!
2015-12-24 10.56.07

Det var ett kaos att komma hem till…

Nu har Winstone dissekerat sin fjärde leksak i ordningen.  Han biter sönder huvudet på dom, baksidan, och plockar ut innehållet som är förvånansvärt lik hans egen päls. Sedan sitter han och ser så förnöjsam ut och förväntar sig beröm.

Jag vet inte ens vart tuten har farit som legat inne i skallen på leksaken. Den ända på grejen som han dessutom alltid väljer själv att ha i sin mun då vi har dragkamp, han vill att det ska låta. Men nu har den saken tystnat, för evigt.

Jaja, man kanske ska säga att huvudsaken är att han kan roa sig, och jag brukar försöka lappa ihop dom med nål och tråd, några gånger, innan dom får gå i graven.

Men med facit i hand, och skulle man räkna efter vilka djur som kostat oss mest att ha, i drift, så är det nog katt systrarna bus, som knipsat av fötter på Barbie dockor, perforerat duschdraperier, sparkat in kattluckor, rivit ner tio kilos hinkar utför källartrappan, och inte att förglömma, vår stora fina porslinsgädda från Gustavsberg, som dom petade ner från stringhyllan då vi bodde i lägenheten, och där for stjärtfenan på firren.

Och det där är bara en bråkdel av allt dom förstört, våra destruktiva katter, fast själv ser dom det nog bara som ett sätt att roa sig. Och jisses, nu kom jag ju på då dom välte vår största blomkruka ever, och hur kul det var att komma hem till detta kaos:

35645_465201

På kvällen upptäckte vi att det stora elementet som var 2½ meter långt, ungefär, hade hoppat lös från ena sidan, och vilken tur vi hade att det inte gjort det, då hade det varit vattenskada så det skrikit om det. Detta var på den tiden vi bodde i lägenhet, nu har dom väl lugnat ner sig något.

Småhyss kan dom ha för sig, men inte lika kostsamma, *pepparpeppar*.

35685_161068Fotograf, Nicco Lundmark Hällsten

Nu ska jag planera in min dag, lite ändrade arbetstider just idag, så det var ju bra att Nicco kom hem igår kväll och får ta hand om Winstone. Men jag ska gå med honom en första sväng, det blir bra, då får man vakna till själv också. Önskar er alla en fin onsdag!

 

Vad är det med katter och Barbies???

Av , , 4 kommentarer 16

Vi, det vill säga jag och Nicco, gjorde ett konstanterande i förrgår kväll. Vi stod nämligen och pratade om våra kära katter och katter i allmänhet, och hon berättade om en gammal klasskompis som hade en katt som fick dille på att pinka i hennes låda med barbie saker.

Hm… det där känns igen, sa jag, när Theresé var i 6 årsåldern hade vi en katt, som hette skorpan, och hon gjorde precis samma sak, pinkade i Theresé låda med barbie kläder, alltså nu tycktes vi vara något på spåret, hur kan det komma sig att två katter, helt oberoende av varandra, gör samma sak med samma grejer?

Och då kom vi ju osökt in på våra små söta kissar, Enya och Eloise. Ni vet, det där dom gjorde med Niccos barbie som hon hade i badkaret då vi bodde i lägenheten….mm, snacka om massaker på västerslätt.

Nicco skulle bada en kväll, hoppade ner i karet och ett vrål hördes därinifrån, VAD ÄR DET HÄR??? Jag springer dit och frågar vad som hänt och hon håller upp sin barbie docka och den har fått sina fötter amputerade, clean cut, rakt av, och det var katterna, ja vi måste ju skylla på bägge två eftersom vi inte visste vem av dom som var skyldiga till amputationen, dom hade alltså bitit av fötterna, och dom saknade delarna, återfanns aldrig.

Och dessutom… när Nicco glömt stänga dörren in till hennes rum så kunde man skymta 2 håriga saker som försvann i i rummet med en hast, sida vid sida, och ut kom dom, sekunder efteråt, fortfarande sida vid sida men nu med barbie saker i munnen… say what? Vad är det med katter och Barbies?

Jag var till fotvården igår, för första gången i mitt liv, och ja… det var nog värt pengarna (nu fick jag ju detta i julklapp, men…) och jag kan tänka mig att gå tillbaka dit igen. Jag hade fått för mig att jag inte skulle palla att någon var och tog i mina fötter, herregud, man är ju kittlig, men det gick bra.

Foto1278 Foto1279

Och på eftermiddagen var det möte på jobbet, det gick också bra, fick en genomgång i ifyllande av tidrapporter och såna saker. Någon hade tydligen haft bråttom på morgonen, och knuffat omkull motorvärmarstolpen, eller vad tror ni?

Foto1280

Jag är ledig idag, så jag får se vad jag hittar på. Önskar er alla en fin onsdag!

Fötterna blev avknipsade

Av , , 2 kommentarer 3

Vi har, som bekant, två katter. Och dom är inte alltid så beskedliga så dom ser ut att vara.

Mycket ofog och dumheter har dom gjort, och ibland har man nästan ångrat att man tog in dom i våra liv. Men vad gör man? Dom är här och dom har bott med oss i snart fem år så dom lär få bo kvar, man tänker för sig själv att nu, kan dom väl inte hitta på nåt mer…jojo.

 
När Niccolina var yngre så hade hon en hel del Barbie dockor och några av dom skulle prompt med i badkaret då det var bad dags. Oftast lämnades dom dockorna kvar i badrummet efteråt, det tog ett tag innan dom var torr och hanterbara igen.
 
Nu var det då åter dags för ett bad, jag spolade upp vatten och hon hoppade i, det gick några minuter sedan hördes ett vrål inifrån badrummet. –MAMMAAAA!!! KOM OCH TITTA, VAD HAR HÄNT? Jag skyndade mig dit och där satt Niccolina med en av dockorna som nu saknade fötter. Dom var avknipsade vid fotknölarna.
 
Vi kom strax fram till att katterna (ja vi måste ju säga katterna när vi inte vet vem av dom som gjorde det) var skyldig till brottet. Men vart själva fötterna har tagit vägen vet vi inte, efter typ…7 år, så saknas dom fortfarande och det lutar åt att någon käkat upp dom, annars tycker man ju att dom borde ha dykt upp nu, eller hur?
 
Det finns en till sak som är borta, som försvann runt samma tidpunkt, och det är min armbandsklocka. Vi har letat och jag har letat men förgäves, den finns inte på denna jordyta, och det som är mest konstigt, är att jag är säker på att den låg på arbetsbänken precis på samma ställe där jag alltid lämnade den. Hade jag tappat den utomhus så borde jag rimligtvis ha känt det på mig då jag skulle ta av mig den, men inget har känts onormalt. Ja, jag vet inte, för samtidigt borde den ju ha kommit fram efter alla dessa år, om inte annat så skulle väl dammsugaren ha slukat den, och det skulle ju inte ha varit ljudlöst.
 
Nåja, jag har slutat använda klocka, man bär ju alltid med sig mobilen så det är inte så viktigt med en klocka, Niccolina slutade leka med Barbies för länge sedan så att en docka saknar fötter, gör inget heller, så här ser våra tapeter ut på ett tiotal ställen i hallen.
 Men vet ni vad, det rör inte mig i ryggen för snart ska det upp en boasering och då ni, katter, så ska det vara färdig klöst därute!
 
Ha en bra torsdag!
Maria Lundmark Hällsten