Etikett: Eloise

Burnisar och bredställ på parketten

Av , , 2 kommentarer 19

Den här dagen för 9 år sedan, bytte jag ut min profilbild på FB. Till den här, som Tina tog då vi hängde på deras balkong, ute på Jägarvägen.


Det var inte oktober då hon knäppte den utan slutet på april. Den väcker mer än ett minne. Min mobil ringde nämligen där vi satt och njöt av vårens första soldagar. Det var från barnprogrammet Bulldog. Det tog nog en stund innan polletten föll ner. Det var nämligen inte ett program jag tittat på och knappt visste vad det var.

Nu hade dom hittat min blogg, sett Winstone i den och en japansk spets var precis den rasen dom sökte efter.

Dom undrade om dom kunde få låna honom. Det hade dom säkert kunnat få om det inte vore så att Winstone aldrig varit en peoples dog, utan väldigt familjekär, och vår familj är inte speciellt stor.

Jag satt och undrade i samtalet hur stackarn Winstone, den yrbollen, skulle kunna tämjas så pojken ens skulle få klappa honom, så när hon pratat klart, frågade jag om hon visste hur gammal Winstone är. Och det visste hon ju inte, så Winstones tid i rampljuset lämnade vi därhän. Han var ju alldeles för ung och otämjd för att kunna vara med på något sånt, men kul att dom ringde i alla fall 🧡


Annelis hundar är ju också världsfina. Nu snor jag 2 bilder av henne, här. Mattis, hennes partner in crime och på tävlingar i rallylydnad. Här vet jag att Annelie själv, fotat.


Och i förrgår fick dom hoppa upp ett steg i klassen, efter ett bra utförande. Så grattis till ert team. Fotograf här är en Emma Sandman, okänd för mig, men inte kvinnan och hunden 😊


Sambo kom och hälsade på en stund igår kväll. Snacka om att man får några sekunder på sig att fota, annars är det full fart framåt… åt sidan … andra sidan, burnisar och bredställ på parketten.

Han är då inte bangen för nåt. Winstone känner sig dock nalta osäker då katten smyger runt nosen på honom.

Våra katter, Enya och Eloise höll honom nog med strama tyglar. Apropå dom så hittade jag denna lila skrivna episod, från 2013, och jag citerar:

”När jag sedan kom hem, så tog jag av mig skorna (jag går nästan barfota hemma, året runt), går och bläddrar i posten, kommer in i köket, och sätter ner främre trampdynan i golvet och det gör rejält ont, jag lyfter ju automatiskt upp foten och sätter den igen på ett annat ställe och det blir samma smärta fast nu i hälen…???

Jag lyfter bort posten från mitt ansikte och tittar ner på golvet, jag begriper verkligen ingenting, där ligger det glittrande saker över hela köksgolvet, så får jag se vad det är, och jag vet vart dom kommer ifrån och vem som är den skyldige…ENYA!!!

Jag har nämligen köpt nitar, såna där med fem sylvassa piggar på undersidan.


Dessa har legat i en påse på mikron, och där låg dom då jag åkte på jobbet. Så har alltså det lilla monstret hoppat upp på bänken, rivit ner påsen, öppnat den och spritt ut varendaste liten nit, och säkert har bägge katterna roat sig kungligt med dom.

88 stycken skulle det vara och jag räknade ihop till 86… jobbigt. Fram med dammsugaren och dammsög i kök, hall, sovrum, och den yttre hallen, det slamrade till i snabeldraken en gång så jag gissar att där åkte en nit i, eller bägge två, men dom kan lika gärna ligga under spisen, det vet man ju hur det ser ut då katter leker med saker som glider efter golvet.
Det gjorde ont att få en nit i främre trampdynan och lika ont i hälen, jag var ju tvungen att bruka våld för att dra loss dom.” Slutcitat

Ja djur är kul, sägs det, och det stämmer väl, överlag. Winstone var inte så kul i natt, då han väckte mig och ville ut, som i bråttomut… sen väckte han mig igen 7 på morgonen, och ville göra en repris på utgången. Stackaren 😕

Önskar er alla en fin måndag!

Åke förbereder sig för ⛷

Igår var det 9 år sedan, Winstone fick träffa våra katter, Enya och Eloise, för första gången. Det har hänt saker på den tiden. Katterna finns inte kvar längre och Winstone har vuxit sig stor. Första bilden, på Nicco och Winstone, har Theresé Hällsten knäppt.


Det var Kalldraget igår, med start uppe på Umestan. 1 bil passerade då jag gick med W och det är verkligen något som inte stämmer då man hör mullret från en amerikanare…den här årstiden. Man hajar till…


Känslan kan jämföras med att höra fågelkvitter, mitt i natten. Gör man det så vet man att det är nåt annorlunda. Om det nu inte är sommar och solen gick aldrig ned, den natten.

Jag slog på stort till lunchen igår och plockade upp våffeljärnet. Åkerbärssylten fick komma fram och nykokta Renbergs hjortron, detta tillsammans med grädde så fanns det inget mer man kunde begära. Lyxigt men välförtjänt! Det tråkigaste med våfflor är väl att dom är absolut bäst, direkt från järnet, men då ska nån stå och göra dom, samtidigt som dom ska ätas. Vilka problem man kan ha, jag vet 🥱

Apropå ljud, så ska ni nu alla vara beredd på Hesa Fredrik som larmar imorgon. Det är bara en test. Norrbottens flygflottilj F 21 vill att man gärna delar detta. Och nu kommer en lång, men innehållsrik text, och jag citerar:

”Med anledning av den senaste tidens tragiska händelseutveckling i Ukraina och de spänningar som det för med sig vill vi passa på att informera lite om vår verksamhet för att försöka stilla eventuell oro där ute.

Försvarsmakten har varit tydliga med att något direkt hot om väpnat angrepp inte förekommer mot Sverige för närvarande. Dock har den allmänna hotbilden ökat den senaste veckan i takt med att de samlade åtgärderna från bland annat EU och Nato mot det ryska agerandet, kan komma att leda till motreaktioner från Ryssland.

Under onsdagen gick flygvapnets incidentflyg upp och dokumenterade fyra ryska stridsflyg som under en kort stund kränkte svenskt luftrum.
– Detta visar att vår beredskap är god. Vi var på plats för att säkra den territoriella integriteten och Sveriges gränser. Vi har full koll på läget, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström och fortsätter:

– Mot bakgrund av det rådande läget ser vi mycket allvarligt på händelsen. Det är ett oprofessionellt och oansvarigt agerande från rysk sida.
Precis som flygvapenchefen säger har vi en god lägesbild och vi följer tillsammans med andra myndigheter och partners händelseutvecklingen väldigt noga. Vi kommer enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet – dygnet runt året om. Vi har förstärkt vår incidentberedskap inom Flygvapnet, höjt stabsberedskapen inom Högkvarteret och övar skydd och bevakning av vissa objekt.

Beroende på hur händelseförloppet utvecklas är vi beredda på att vidta en rad olika åtgärder för att fortsatt lösa våra uppgifter.
Detta innebär att ni kommer att se och höra oss på F 21 vid andra tidpunkter på dygnet än vad ni normalt gör i och med att vi är delaktiga i att försvara Sveriges gränser. MEN… vi kommer även i fortsättningen att genomföra den dagliga planerade flygverksamheten samt fortsätta att delta i olika övningar, både egna och andras.

Vi har ett enormt flygövningsområde som i huvudsak sträcker sig över Norrbotten och Västerbotten men vi genomför även flygpass ner mot Jämtland och Västernorrland. Mestadels genomförs passen över inlandet eller till havs för att minska vår påverkan vad gäller buller men vi kan även ses och höras längs kusten.

Ibland genomför vi lågflygning och ibland flyger vi fortare än ljudet, så kallad överljudsflygning. Ibland kan du se ett ensamt plan och ibland kan du se oss i större formationer. Ibland övar vi själva och ibland övar vi tillsammans med andra nationers flyg inom vårt övningsområde.

Och det här är en del av vår normala verksamhet som vi bedriver året om. Så nästa gång som ett av våra plan flyger över dig så behöver du inte oroa dig utan istället känna dig trygg över vår närvaro.

PLANERAD MÖRKERFLYGNING FORTSÄTTER

Sedan tidigare har vi annonserat och genomfört mörkerflygningar varje torsdag sedan vecka 3. Nästa planerade mörkerflygning sker torsdag vecka 11 fram till 22.00 (ej planerat vecka 10). Detta är alltså planerad verksamhet. Som vi nämnde ovan så kan vi med tanke på situationen även flyga andra tider.

MOTSTÅNDAREN LÄGGER PUSSEL. BEHÅLL DIN BIT.

Försvarsmaktens fartyg, fordon, flygplan och soldater kommer att synas på många ställen i Sverige framöver. Med hänsyn till det rådande omvärldsläget ber vi er att inte sprida information om var och när du ser olika delar av försvaret uppträda, vare sig det är som bild, film eller text.

ATT PRATA MED BARN OM ORO FÖR OMVÄRLDSLÄGET

Läget i vårt närområde är som sagt mer spänt än på mycket, mycket länge. Som vuxen kan du räkna med att barn och unga känner till saker som händer i vår omvärld genom att ha lyssnat på nyheter, pratat med kompisar eller varit ute på sociala medier. Tillsammans med socionomen Marie Angsell på organisationen Bris har Försvarsmakten därför tagit fram ett par handfasta råd för hur du som förälder eller skolpersonal kan prata med barn om deras oro.

https://www.forsvarsmakten.se/…/att-prata-med-barn-om…/

”HESA FREDRIK” TESTAS MÅNDAG 7 MARS

Vi vill också trycka på att Myndigheten för Skydd och Beredskap, MSB, kommer att testa signalen ”Viktigt meddelande till allmänheten”, VMA, måndagen den 7 mars klockan 15. Signalen som i folkmun är mest känd som ”Hesa Fredrik” testas fyra gånger per år. Sprid gärna detta för att undvika onödig oro.
F 21 – HÖGST UPP, LÄNGST FRAM.

Foto: Erik Fredriksson/Försvarsmakten” slutcitat


Jag, Åke och Nicco, deltog i SHRA Umeås årsmöte igår. Inte så mycket att lägga till i protokollen, det har inte hänt så många saker under året som gått. Av naturliga skäl. Nå, vi var då där i alla fall…


Och då vi gick hem, hade vi turen att få lite färg på himlen.


Ha en fin söndag, allihop. Åke hördes skulle ladda för Vasaloppet.. 😱 på teven 📺, förstås 😁

Uttråkad och fängslad

Av , , 2 kommentarer 14

För någon vecka sedan, satt jag hos mamma och samtalet föll in på gungstolar. Dom hade en gungstol hemma då hon var barn och bodde i Malå/Jockmock. Hon berättade om ett specifikt minne.

Hennes syskon var borta, förmodligen i skolan och av nån anledning var hon hemma. Antingen sjuk eller så kanske hon inte börjat gå i skolan än. Hon tyckte det var långtråkigt, och la sig i gungstolen med ansiktet mot ryggstödet. Och då fick hon känslan av att hon var i ett fängelse.

Visst är minnen knepiga ibland? Varför kommer man ihåg en sån sak, är det för att det är förknippat med en känsla? Nå, det roliga var att dagen efter jag varit där, så kom denna bild upp som minne på fejjan. Och jag skrattade för mig själv. Undrar om Eloise också var uttråkad.


Och ännu roligare, dagen efter ramlade även denna in, som ett minne som Tina taggat mig i.

Hahaa… mycket stolar och ansikten vända mot ryggstöden.

Nu händer det äntligen saker på Västerslätt. På fredag öppnar nämligen Rökstugan BBQ, och dom hittar ni på Industrivägen 10. Klicka på bilden för att komma till deras hemsida.


Hoppas det går såpass bra för dom att detta kan utvecklas till nåt mer än en lunchrestaurang. Jag vet ju att det finns många med mig som hade önskat att det funnits en lokal restaurang med tillhörande pub. Ett ställe att träffas på som ligger på gångavstånd. Detta kan ju definitivt vara en början på nåt sånt. Håller mina tummar för det.

Önskar er alla en bra dag!

Slår in ☕️ i dörrkarmen…

Av , , Bli först att kommentera 10

Inte lika fin vy idag, från fönstret.

Däremot bekanta ljud…bilar som kör förbi, cyklister, röster och hundskall. När vi satt på vår altan igår, så var det bara fågelkvitter och inget annat. Inte ens en båt som körde förbi. Rofyllt i all ära, men det får inte bli för lugnt 👀

Vi har kanske ändrat oss genom åren. Jag påminde Åke om att det fanns en tid då vi åkte dit, enbart för att få vara själv. Nu vill man se lite rörelse i alla fall.
Var skönt att sova i sin egna säng i natt, en med fjädrar. Jädrar vad bortskämda vi är, tänk bara förr i tiden, då dom låg på halmbottnar 😳

Nu är vi inte utan dynor och madrasser i bussen men det är ändå halvstelt då man ska vända på sig. Nåja, det är världsligt, det finns ju människor även idag, som inte ens har en säng, så man ska väl inte klaga.

I mitt lilla bloggarkiv blev jag påmind om Enya och Eloise, och den första tiden vi bodde här i huset. Dom var nämligen bannlysta i teverummet, då vi inte var därinne. Förmodligen för att jag var rädd att dom skulle har party på eller med soffan.


Jag skrev vid ett tillfälle att jag kom och bar en kaffekopp i ena handen och en macka i andra. Eloise hade parkerat sig utanför dörren till teverummet, säkerligen i tron om att jag skulle släppa in henne.

Då jag närmar mig henne så frågar jag varför i någons namn, hon måste ligga just där och sätter fram en fot för att mota henne då dörren ska öppnas. Men det gick inte som jag hade planerat (då heller 🥴).

Eftersom jag halkar till på det blanka golvet, burnar fram till dörren och slår kaffekoppen rätt in dörrlisten och kaffet rinner ner efter dörr, list och golv…Eloise såg jag inte röken av, hm…konstigt då. Hahaa…

Och nu undrar jag om det var då, jag öppnade upp dörren och lät den vara öppen för resten av tiden Jag kom nämligen inte ens ihåg att vi haft den stängd, en gång i tiden.

Idag blir det att ringa tandläkaren så får jag höra om det finns en chans att kunna få komma dit nån av dagarna. Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Redo för äventyr!

Då börjar jag idag med en dementi. Jag skrev ju att Bobby (inte säkert att det är vad han kommer att heta än), han är inte en Bob Cat. Så här kommenterade Theresé igår och sedan mitt svar.

”Bobby” är en Pixie-Bob, ingen Bob cat (Bob cat betyder lodjur) Mamman till den första pixie-bob:en hette Pixie, och därför…

Rackarns, Bob cat, lät nästan som catepillar, haha, han kan heta byggare Bob, tycker jag. Får väl dementera imorgon dagens…” slutcitat

Nu har dom tänkt att ”Bobby”, kan få hänga med ut äventyr. Det ser han ut att vara redo för.


Theresé har köpt en väska som han kan sitta i då dom far ut på hajk.


Ja jag tror att allt man lär dom från början, kommer inte att vara nåt konstigt i framtiden. Dom vänjer sig fort vid nya saker.

Letade i mitt mejlarkiv, sökte efter en specifik adress, och där kom det plötsligt mejl som Nicco skickat för drygt 8 år sedan, innan Winstone flyttade hit. Vi hade en fotosession inför julen. Var tvungen att skratta då jag såg bilden. Våra katter var lite som Winstone, ville vara med överallt. Jag tror att det är Eloise på bägge bilderna.


Och där i botten fanns även denna bild, och det är nog en av dom allra första, på Winstone. Inte vi som fotat, utan förmodligen ägaren till kenneln.


Blir man då nå glad då man ser att väderleksproffesorerna haft fel, det ser inte att det ska regna i 3 veckor längre. Jisses, det såg grått ut ett tag där, kändes som om vi kanske skulle få se sol, då semestern skulle vara till ända.

Men nu är det på gång, den lilla solen. Även gräset, såg jag igår. Eller ja, Nicco påpekade att det höll på vara dags att klippas. Då jag kikade ut så ser det faktiskt ut som om våra järnstolar är rotade i backen.

Nåja, gräset är då grönt i alla fall. Och det är precis som med städningen, det kommer inte att försvinna av sig själv. Så ingen behöver vara rädd att gå miste om lite gräsklippning. Och blir det inte idag, eller imorgon, så kommer det att sitta kvar till den dag vi känner för det.

Här avrundar jag nu inlägget med att önska er alla en fin dag och här får ni en rolig historia att börja dagen med. På återstörande, mina vänner!

Lille Jonny kom in i köket där hans mamma stod och lagade middag. Hans födelsedag var i dagarna och han tyckte att det var ett bra tillfälle att tala om vad han önskade sig.
– Mamma, jag vill ha en cykel när jag fyller år.

Lille Jonny var lite av en bråkstake. Han hade varit i bråk både hemma och i skolan.

Mamman frågade om Jonny trodde att han förtjänade några presenter.

Självklart tyckte Jonny det.

Jonnys mamma som var en kristen kvinna tyckte att han skulle se över sitt beteende det senaste året och sen skriva ett brev till gud och förklara varför han tyckte att han förtjänade en cykel.

Jonny sprang upp för trapporna till sitt rum och satte sig för att skriva ett brev till gud.

“Käre Gud,
Jag har varit en väldigt snäll pojke detta året och skulle vilja ha en cykel när jag fyller år. En röd. Din vän Jonny.”

Jonny visste att han inte varit ärlig, han hade ju inte varit riktigt snäll det senaste året. Så han knycklade ihop brevet och började på ett nytt.

“Kära Gud,
Detta är din vän Jonny.
Jag har varit ganska snäll i år och skulle vilja ha en röd cykel i present när jag fyller år. Tack på förhand Jonny.”

Jonny visste att han fortfarande inte var ärlig så han rev sönder brevet och började om igen:

“Kära Gud,
Jag har varit en hyfsad pojke i år och jag vill verkligen ha en röd cykel på min födelsedag. Din vän Jonny.”
Jonny visste att han inte skulle kunna skicka detta brevet heller till Gud.

Jonny kände sig väldigt upprörd. Han gick tillbaka ner i köket och sa till sin mamma att han skulle gå till kyrkan.
Jonnys mamma trodde att hennes plan hade fungerat för Jonny såg väldigt ledsen ut.
– Kom hem innan middagen bara, sa mamman.

Jonny gick ner för vägen till kyrkan och väl där gick han fram till altaret. Han såg sig omkring för att se om någon var där som kunde se honom.
Han lyfte upp en staty av heliga Maria, lät den snabbt glida ner innanför jackan och sprang sen ut ur kyrkan. Han sprang hela vägen hem och väl hemma så sprang han genast upp på sitt rum där han skrev ett nytt brev till Gud.

“JAG HAR DIN MAMMA. OM DU VILL SE HENNE IGEN SÅ GE MIG DEN SATANS CYKELN!
HÄLSNINGAR… DU VET VEM!!”

Har snabbt skrollarfinger ☝️

Av , , 6 kommentarer 19

Chilldagen, då man får göra vad man vill men vaknar före 6. Klev dock inte upp, utan fastnade i TikTok. Jo, det finns roliga saker där, det gäller bara att kunna skrolla fort om man ser att det barkar iväg åt nåt annat, mindre roligt.

Den här är ju en sån där snäll, rolig filmsnutt.

Och vi hade ju 2 skogisar, Enya och Eloise, som gjorde exakt samma sak.


Skillnaden på våra, var att dom var lite mer våldsam, och Åke fick fixa nån typ av genomgående stålpinne som höll luckan på plats.

Katter måste ju gilla att det rör på sig och låter. Kattluckan ner till deras källar-krypin, var det precis likadant med. Det skulle smällas på den med.

Djur är rara! Och även om dom ställer till det ibland, kan dom bli, oförskyllt anklagade för saker som nån annan gjort


Mina blommor är less på livet, eller kan det vara att dom känner sig något försummade 😏


Oopss! Och andra tippat åt några konstiga håll, vet inte vad den här håller på med 🧐 Fotnot, lutningen är större än vad den ser ut som, på bilden.


Kan dock skryta över att jag inte ens har nuddat på den blomman, så det är inte jag som placerat plantan snett, puh!!!

Den här blomman är en av mina favoriter, inte enbart, på grund av krukan som jag fick av Nicco, gissningsvis för snart 2 år sedan, då jag fyllde år. Blomman har jag inte planterat om, bara vattnat, lite random. Och jag lovar, skulle jag ge mig till att byta jord, så kommer det att vara gocke!


Nu börjar man längta efter nytvättade fönster, rendammade fönsterbrädor och nytt och fräsch i krukorna. Men det kommer nog, så småningom. Kanske satsar på att införskaffa jord, till nästa helg, då man är ledig. Så kan jag hitta på nåt kul att stoppa ner och se om det blir nån växt.

Blir utehäng idag, då graderna stigit lite. Hoppas solen skiner, på er med.

Vet ni vad, nu har jag klottrat i denna bok, i ett helt år.


Och här kommer min sista tanke i den boken, och med den, önskar jag er alla en toppen dag!

Jag besinnar mig, och slår mig på fingrarna!

Av , , Bli först att kommentera 15

Den här filmsnutten kom som ett minne på FB, och jag taggade givetvis Theresé i den, eftersom deras Evert, går på toaletten:

Jag fick dock till svar att Evert sköter sig exemplariskt, och inväntar att nån ska komma och spola efter honom. Toarullen har han ännu inte kommit på att leka med, tur för dom 😀 Här fotade Theresé då han övar balansgång i deras uterum:

81551087_497665304215458_4448225541736103936_n

Apropå katter och toalett, så gillade vår Eloise, att ligga i handfatet:

eloise i handfatet 002

Skruva man på vattnet då hon låg där, så kikade hon bara över skuldran och kollade då svansen försvann i djupet, hon var obrydd.

Och Enya kunde trippa runt badkarskanten då Nicco låg i badet, hon var intresserad men antagligen, aningens för divig för att blöta ner sig, lill Enya:

0161

Det var ju världens finaste katter, men jädrar vad dom kunde ställa till det, och tyvärr var dom billiga, rätt så ofta…busarna! Eller ja, vadå tyvärr, det var ju knappast så man annonserade bort dom ändå, fast man var sugen 😀

Det här har jag skrivit om förut, men till er som glömt bort eller inte läst, så kan jag tala om en av gångerna dom var så där JÄTTE billiga.

Jag hade bråttom och hade varit ut nånstans, skulle hem och hämta nåt och möts av denna syn, trodde inte mina ögon:

35645_465201Vi bodde i lägenhet på den tiden, och mot balkongväggen, satt det ett långt element, kanske 2 meter styvt, och hur dom lyckades få ner denna jättetunga kruka, det vet jag inte, men dom där kunde ju förflytta berg, ibland.

Och när krukan landade så föll den mot elementet, som hoppade lös från ena sidan så den låg på golvet. Detta hade alltså kunnat bli så mycket värre, om vridningen hade gjort så att det börjat strila vatten. Jag kommer ihåg känslan, då jag såg förödelsen, och jag vet att jag sa HÖGT, att jag hoppades att nån katt skulle ligga därunder (ja jag kan låta så ibland, men menar det inte, bokstavligt, så grym är jag inte, jag lovar 🙂 ).

Jo, katterna, var inte synliga, så man kunde ju fundera om dom inte låg där. Fast dom visste säkert att dom ställt till det och hade gömt sig nånstans. Jaja, det var bara att städa upp och se glad ut 😀

Är ju väldigt sugen på katt idag, men jag slår mig på händerna, varje gång tanken dyker upp, sen hjälper det också att blogga om det, Enya och Eloise var ju inte dom som låg på latsidan och kurrade stillsamt i nåns knä. Dom första 7-8 åren var dom som vildar. Och nej, jag tänker att det får räcka med mopsen vi har nu, Winstone kan vara en handfull, han med…alldeles ensam.

82416909_10157784809736585_5248251737071943680_oÖnskar er alla en fin onsdag!

83737553_10157781176521585_8817331940429398016_o

Detta är er kapten som talar!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Letade efter ett datum, i min blogg och föll över dessa rader, minns ju till och med ringsignalen, haha…saknar den 😀

Detta var då skriver i juni 2009, men hade hänt några år, dessförinnan, och nu citerar jag:

”Precis lika (nja med lätt överdrift), skrämmande låter min mobiltelefon då den ringer. Det låter inte bara högt utan det är dessutom en flygkapten som pratar. Det är inte bara jag som rycker till då den ringer, även människor i närheten.

Jag jobbade ute vid ryska huset tidigare, villan som ligger ute vid flyget, och jag hade lagt ifrån mig mobilen på mitt skrivbord för att gå ut och röka. Min chef satt på sitt kontor. Det går en stund sedan öppnas dörren och där står chefen med min talande mobil mellan fingrarna och han ser helt förskräckt ut. Sen sa han att han suttit där i godan ro och helt plötsligt börjar det prata inne på mitt rum med en hög röst, han hade flyttat sin stol och lutat sig framåt för att se vad stackarn det var som pratade men han såg inte till någon. Jag kunde riktigt se hur han såg ut.

Apropå telefonerna. Det kom in 2 kunder på samma kontor och ville boka in en tid med chefen, som inte var där just då. Jag ringde hem till honom och hans fru svarade. Ja hon skulle springa upp och hämta honom, jag sitter kvar i luren och plötsligt börjar det flåsa och böka i luren, jag rynkar ihop ögonbrynen och fattar ingenting, jag hör springande steg och till sist säger hans fru – hördes det konstigt? Ja sa jag.

Ja det var hunden som tagit den bärbara telefonen och sprungit iväg med den. Inte underligt att det lät konstigt i luren.” Slutcitat

Detta kollage kom upp som 2 års minne idag och det passar väl bra, på tal om telefoner <3

22365199_10155711865761585_7943161007460638723_n
Lite roligt var det dessutom att jag precis, innan jag åkte hem från jobbet igår, hade pratat om just ryska villan, och den var omnämnd här 😀

Ramlade över följande då jag nu skulle se om jag kunde hitta den där kaptenen, haha, ojoj!

The Best and Worst Airline Captain Announcements Ever

A plane was taking off from New York Airport. After it reached a cruising altitude, the captain made an announcement over the intercom, “Ladies and gentlemen, this is your captain speaking. Welcome to Flight Number 123, non-stop from New York to Los Angeles. The weather ahead is good and, therefore, we should have smooth and uneventful flight. Now sit back and relax – OH, MY GOD!”

Silence followed and after a few minutes, the captain came back on the intercom and said, “Ladies and Gentlemen I am so sorry if I scared you earlier; but, while I was talking, the flight attendant brought me a cup of coffee and spilled the hot coffee in my lap.

You should see the front of my pants!” A passenger in Economy said, That’s nothing. He should see the back of mine!”

Idag ska jag ta med mamma på fredags handling, sen ska jag själv kolla in öl hyllan hos Bo-Lage, passa på att hämta ut mina nya glasögon, städa lite och förbereda för en mindre middagsbjudning imorgon. Älgskav hade jag tänkt mig, men har inte klurat ut vad jag ska ha till den…pressad potatis, eller, i pitabröd, eller med, njae, ska klura på den.

Hoppas på en bra dag för er alla! Kolla in det högra trädet, annorlunda lutning, för många hundar som sparkat på det, eller vad ska vi tro? 😀

72207930_10157485163466585_2884203223688675328_n

Klipp klipp, tjopp tjopp så var det gjort!

Av , , Bli först att kommentera 12

6 års minne på FB idag var det här kollaget på Eloise, som klämde in sig i en kartong för radiostyrd bil:

67967846_10157329088601585_3763085323521753088_nJag delade det minnet nu på morgonen och en vän kommenterade: ”Jag undrar vad det är med katter och kartonger?” Jag svarade: ”och med trånga utrymmen”.

Och kan ni tänka er, det är mer saker jag undrar över 🙂 När min vän och jag satt nere på stranden i Fredrikshall, härom veckan. Så berättade hon om en barbiedocka hon fått som barn. Den var inte bara vacker utan gjord för cremé de la cremé,  den hade världens finaste klänning, och vackert, långt hår, hon minns att det inte var den billigaste dockan heller.

Img-TBCPR-1-XX_1-large
Bilden är lånad

Jag älskade att borsta det där håret och sätta upp det i fina tofsar, berättade hon och såg drömmande ut. Så jag tog helt sonika saxen och klippte av allt hår…snaggade den, sa hon, med en lätt förfäran i sina ögon. Men VARFÖR sa hon, VARFÖR gjorde jag det???

Oj vad jag skrattade, förlåt, men först och främst är hon en stjärna på att berätta beskrivande saker, och på den där historien var det STOR igenkänningsfaktor. Vem, har inte, snaggat en docka? Klippt till den lite så där, och förmodligen trott att det skulle se snyggare ut?

Jag undrar om det inte, till och med skulle kunna vara så att man faktiskt trodde att det skulle växa ut igen, why not, det gör det ju på oss?

Jo jag berättade då för henne om mitt troll, som jag fortfarande har kvar. Trollen var väl poppis där i mitten av 70 talet. Min kompis Annica hade ett sött troll med vitt hår. Och jag var säkerligen lätt avundsjuk.

Så fick jag följa med mamma ner på stan, inte alls så vanligt på den tiden. Vi var inne på Tempo och där sprang jag rätt på hyllan med troll, och till min lycka fick jag välja mig ett. Jag tog inget gulligt, sött troll, utan en med stort, rött hår och med rynkor runt munnen.

Lyckan var fullständig!

Väl hemma så gjorde jag hål i öronen på den, med en gång, och hängde dit örhängen. Och med tiden, några månader sådär, så kom saxen fram, även hemma hos oss, ojoj, jo jag klippte hårsvallet på stackaren och nej, den är inte alls lika fin som den en gång varit och inte i fasen växte det ut nåt nytt hår heller 😀

Och nu har jag varit ner i källaren och grävt fram trollet, Oh gosh…viken frilla 😀

67484303_10157329251871585_8827457660837167104_nOch det var inte bara ett hål jag gjort i öronen, utan 3…undrar om detta var en dröm för mig, redan då, jag gjorde ju 7 hål i mitt öra då jag var 15 😀

67817662_10157329250556585_3188277626821148672_n

Och årtalet, hade jag skrivit dit under foten, och då jag läser bokstäverna så kommer jag ihåg vad dom betyder, M H står ju för mitt namn, förstås, Maria Hällsten, och (J)ag (F)ick (D)en (H)är 1976 😮

67676131_10157329250126585_6127852058516127744_n

Önskar er alla en fin torsdag, och en snäppet bättre torsdag till Mats ”Tigern” Boström, som fyller år idag, Grattis!
35497180_10156368753966585_4701383094689595392_n 35509210_10156368755206585_3427364656459546624_n

Här är lite bus, bara för att!

Av , , Bli först att kommentera 23

1:a december, och jag råkar veta att det är nån som fyller 50 år idag, hipp hipp hurra, för Sussie! Vi har kamperat ihop sedan skoltiden, om än inte, i samma klass eller årskull. Ses numer, rätt så sporadiskt, men det är väl så det brukar bli, med åren. Dagarna fylls med både det ena och det andra.

Det var by the way, Sussie och jag som råkade glömma den där STORA kastrullen med risgrynsgröt på plattan så den brann fast ända upp till toppen. Vi hade en massa annat för oss, där i förskolans kök, var jag där före henne, så hann jag alltid hitta på nåt bus, knöt jag inte fast en lurvig svans i överskåpet, som kom utflygandes då hon öppnade den, så la jag ut fejkade myror på golvet, jojo, det var tider det 😀

Och apropå bus eller pranks, som det heter på engelska. Jag saknar roliga klipp på teven och kanske speciellt under helgerna. Jisses, vilket skräp dom visar. Och nu rullar Crocodile Dundee på teven, igen, för hundrade gången.

35632_453168Vi hade en alldeles egen, krokodil jägare, Eloise!

Nä, här får ni se lite bus, bara för att:

Igår kväll delade vi på en liten flaska Valhalla Koskenkorva till kaffet, och ja, den får en tumme upp från mig, skulle passa ypperligt som snaps till nyårsmaten 😀

47108143_10156760098446585_6509256888251580416_nOch med det så önskar jag er alla en fin och trevlig lördag och avrundar med en bild dedikerad till 50 åringen!

d7659059fabb04df6843c85f4a86a683bild från Pinterrest.se

Maria Lundmark Hällsten