Etikett: Eloise

Redo för äventyr!

Då börjar jag idag med en dementi. Jag skrev ju att Bobby (inte säkert att det är vad han kommer att heta än), han är inte en Bob Cat. Så här kommenterade Theresé igår och sedan mitt svar.

”Bobby” är en Pixie-Bob, ingen Bob cat (Bob cat betyder lodjur) Mamman till den första pixie-bob:en hette Pixie, och därför…

Rackarns, Bob cat, lät nästan som catepillar, haha, han kan heta byggare Bob, tycker jag. Får väl dementera imorgon dagens…” slutcitat

Nu har dom tänkt att ”Bobby”, kan få hänga med ut äventyr. Det ser han ut att vara redo för.


Theresé har köpt en väska som han kan sitta i då dom far ut på hajk.


Ja jag tror att allt man lär dom från början, kommer inte att vara nåt konstigt i framtiden. Dom vänjer sig fort vid nya saker.

Letade i mitt mejlarkiv, sökte efter en specifik adress, och där kom det plötsligt mejl som Nicco skickat för drygt 8 år sedan, innan Winstone flyttade hit. Vi hade en fotosession inför julen. Var tvungen att skratta då jag såg bilden. Våra katter var lite som Winstone, ville vara med överallt. Jag tror att det är Eloise på bägge bilderna.


Och där i botten fanns även denna bild, och det är nog en av dom allra första, på Winstone. Inte vi som fotat, utan förmodligen ägaren till kenneln.


Blir man då nå glad då man ser att väderleksproffesorerna haft fel, det ser inte att det ska regna i 3 veckor längre. Jisses, det såg grått ut ett tag där, kändes som om vi kanske skulle få se sol, då semestern skulle vara till ända.

Men nu är det på gång, den lilla solen. Även gräset, såg jag igår. Eller ja, Nicco påpekade att det höll på vara dags att klippas. Då jag kikade ut så ser det faktiskt ut som om våra järnstolar är rotade i backen.

Nåja, gräset är då grönt i alla fall. Och det är precis som med städningen, det kommer inte att försvinna av sig själv. Så ingen behöver vara rädd att gå miste om lite gräsklippning. Och blir det inte idag, eller imorgon, så kommer det att sitta kvar till den dag vi känner för det.

Här avrundar jag nu inlägget med att önska er alla en fin dag och här får ni en rolig historia att börja dagen med. På återstörande, mina vänner!

Lille Jonny kom in i köket där hans mamma stod och lagade middag. Hans födelsedag var i dagarna och han tyckte att det var ett bra tillfälle att tala om vad han önskade sig.
– Mamma, jag vill ha en cykel när jag fyller år.

Lille Jonny var lite av en bråkstake. Han hade varit i bråk både hemma och i skolan.

Mamman frågade om Jonny trodde att han förtjänade några presenter.

Självklart tyckte Jonny det.

Jonnys mamma som var en kristen kvinna tyckte att han skulle se över sitt beteende det senaste året och sen skriva ett brev till gud och förklara varför han tyckte att han förtjänade en cykel.

Jonny sprang upp för trapporna till sitt rum och satte sig för att skriva ett brev till gud.

“Käre Gud,
Jag har varit en väldigt snäll pojke detta året och skulle vilja ha en cykel när jag fyller år. En röd. Din vän Jonny.”

Jonny visste att han inte varit ärlig, han hade ju inte varit riktigt snäll det senaste året. Så han knycklade ihop brevet och började på ett nytt.

“Kära Gud,
Detta är din vän Jonny.
Jag har varit ganska snäll i år och skulle vilja ha en röd cykel i present när jag fyller år. Tack på förhand Jonny.”

Jonny visste att han fortfarande inte var ärlig så han rev sönder brevet och började om igen:

“Kära Gud,
Jag har varit en hyfsad pojke i år och jag vill verkligen ha en röd cykel på min födelsedag. Din vän Jonny.”
Jonny visste att han inte skulle kunna skicka detta brevet heller till Gud.

Jonny kände sig väldigt upprörd. Han gick tillbaka ner i köket och sa till sin mamma att han skulle gå till kyrkan.
Jonnys mamma trodde att hennes plan hade fungerat för Jonny såg väldigt ledsen ut.
– Kom hem innan middagen bara, sa mamman.

Jonny gick ner för vägen till kyrkan och väl där gick han fram till altaret. Han såg sig omkring för att se om någon var där som kunde se honom.
Han lyfte upp en staty av heliga Maria, lät den snabbt glida ner innanför jackan och sprang sen ut ur kyrkan. Han sprang hela vägen hem och väl hemma så sprang han genast upp på sitt rum där han skrev ett nytt brev till Gud.

“JAG HAR DIN MAMMA. OM DU VILL SE HENNE IGEN SÅ GE MIG DEN SATANS CYKELN!
HÄLSNINGAR… DU VET VEM!!”

Har snabbt skrollarfinger ☝️

Av , , 6 kommentarer 19

Chilldagen, då man får göra vad man vill men vaknar före 6. Klev dock inte upp, utan fastnade i TikTok. Jo, det finns roliga saker där, det gäller bara att kunna skrolla fort om man ser att det barkar iväg åt nåt annat, mindre roligt.

Den här är ju en sån där snäll, rolig filmsnutt.

Och vi hade ju 2 skogisar, Enya och Eloise, som gjorde exakt samma sak.


Skillnaden på våra, var att dom var lite mer våldsam, och Åke fick fixa nån typ av genomgående stålpinne som höll luckan på plats.

Katter måste ju gilla att det rör på sig och låter. Kattluckan ner till deras källar-krypin, var det precis likadant med. Det skulle smällas på den med.

Djur är rara! Och även om dom ställer till det ibland, kan dom bli, oförskyllt anklagade för saker som nån annan gjort


Mina blommor är less på livet, eller kan det vara att dom känner sig något försummade 😏


Oopss! Och andra tippat åt några konstiga håll, vet inte vad den här håller på med 🧐 Fotnot, lutningen är större än vad den ser ut som, på bilden.


Kan dock skryta över att jag inte ens har nuddat på den blomman, så det är inte jag som placerat plantan snett, puh!!!

Den här blomman är en av mina favoriter, inte enbart, på grund av krukan som jag fick av Nicco, gissningsvis för snart 2 år sedan, då jag fyllde år. Blomman har jag inte planterat om, bara vattnat, lite random. Och jag lovar, skulle jag ge mig till att byta jord, så kommer det att vara gocke!


Nu börjar man längta efter nytvättade fönster, rendammade fönsterbrädor och nytt och fräsch i krukorna. Men det kommer nog, så småningom. Kanske satsar på att införskaffa jord, till nästa helg, då man är ledig. Så kan jag hitta på nåt kul att stoppa ner och se om det blir nån växt.

Blir utehäng idag, då graderna stigit lite. Hoppas solen skiner, på er med.

Vet ni vad, nu har jag klottrat i denna bok, i ett helt år.


Och här kommer min sista tanke i den boken, och med den, önskar jag er alla en toppen dag!

Jag besinnar mig, och slår mig på fingrarna!

Av , , Bli först att kommentera 15

Den här filmsnutten kom som ett minne på FB, och jag taggade givetvis Theresé i den, eftersom deras Evert, går på toaletten:

Jag fick dock till svar att Evert sköter sig exemplariskt, och inväntar att nån ska komma och spola efter honom. Toarullen har han ännu inte kommit på att leka med, tur för dom 😀 Här fotade Theresé då han övar balansgång i deras uterum:

81551087_497665304215458_4448225541736103936_n

Apropå katter och toalett, så gillade vår Eloise, att ligga i handfatet:

eloise i handfatet 002

Skruva man på vattnet då hon låg där, så kikade hon bara över skuldran och kollade då svansen försvann i djupet, hon var obrydd.

Och Enya kunde trippa runt badkarskanten då Nicco låg i badet, hon var intresserad men antagligen, aningens för divig för att blöta ner sig, lill Enya:

0161

Det var ju världens finaste katter, men jädrar vad dom kunde ställa till det, och tyvärr var dom billiga, rätt så ofta…busarna! Eller ja, vadå tyvärr, det var ju knappast så man annonserade bort dom ändå, fast man var sugen 😀

Det här har jag skrivit om förut, men till er som glömt bort eller inte läst, så kan jag tala om en av gångerna dom var så där JÄTTE billiga.

Jag hade bråttom och hade varit ut nånstans, skulle hem och hämta nåt och möts av denna syn, trodde inte mina ögon:

35645_465201Vi bodde i lägenhet på den tiden, och mot balkongväggen, satt det ett långt element, kanske 2 meter styvt, och hur dom lyckades få ner denna jättetunga kruka, det vet jag inte, men dom där kunde ju förflytta berg, ibland.

Och när krukan landade så föll den mot elementet, som hoppade lös från ena sidan så den låg på golvet. Detta hade alltså kunnat bli så mycket värre, om vridningen hade gjort så att det börjat strila vatten. Jag kommer ihåg känslan, då jag såg förödelsen, och jag vet att jag sa HÖGT, att jag hoppades att nån katt skulle ligga därunder (ja jag kan låta så ibland, men menar det inte, bokstavligt, så grym är jag inte, jag lovar 🙂 ).

Jo, katterna, var inte synliga, så man kunde ju fundera om dom inte låg där. Fast dom visste säkert att dom ställt till det och hade gömt sig nånstans. Jaja, det var bara att städa upp och se glad ut 😀

Är ju väldigt sugen på katt idag, men jag slår mig på händerna, varje gång tanken dyker upp, sen hjälper det också att blogga om det, Enya och Eloise var ju inte dom som låg på latsidan och kurrade stillsamt i nåns knä. Dom första 7-8 åren var dom som vildar. Och nej, jag tänker att det får räcka med mopsen vi har nu, Winstone kan vara en handfull, han med…alldeles ensam.

82416909_10157784809736585_5248251737071943680_oÖnskar er alla en fin onsdag!

83737553_10157781176521585_8817331940429398016_o

Detta är er kapten som talar!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Letade efter ett datum, i min blogg och föll över dessa rader, minns ju till och med ringsignalen, haha…saknar den 😀

Detta var då skriver i juni 2009, men hade hänt några år, dessförinnan, och nu citerar jag:

”Precis lika (nja med lätt överdrift), skrämmande låter min mobiltelefon då den ringer. Det låter inte bara högt utan det är dessutom en flygkapten som pratar. Det är inte bara jag som rycker till då den ringer, även människor i närheten.

Jag jobbade ute vid ryska huset tidigare, villan som ligger ute vid flyget, och jag hade lagt ifrån mig mobilen på mitt skrivbord för att gå ut och röka. Min chef satt på sitt kontor. Det går en stund sedan öppnas dörren och där står chefen med min talande mobil mellan fingrarna och han ser helt förskräckt ut. Sen sa han att han suttit där i godan ro och helt plötsligt börjar det prata inne på mitt rum med en hög röst, han hade flyttat sin stol och lutat sig framåt för att se vad stackarn det var som pratade men han såg inte till någon. Jag kunde riktigt se hur han såg ut.

Apropå telefonerna. Det kom in 2 kunder på samma kontor och ville boka in en tid med chefen, som inte var där just då. Jag ringde hem till honom och hans fru svarade. Ja hon skulle springa upp och hämta honom, jag sitter kvar i luren och plötsligt börjar det flåsa och böka i luren, jag rynkar ihop ögonbrynen och fattar ingenting, jag hör springande steg och till sist säger hans fru – hördes det konstigt? Ja sa jag.

Ja det var hunden som tagit den bärbara telefonen och sprungit iväg med den. Inte underligt att det lät konstigt i luren.” Slutcitat

Detta kollage kom upp som 2 års minne idag och det passar väl bra, på tal om telefoner <3

22365199_10155711865761585_7943161007460638723_n
Lite roligt var det dessutom att jag precis, innan jag åkte hem från jobbet igår, hade pratat om just ryska villan, och den var omnämnd här 😀

Ramlade över följande då jag nu skulle se om jag kunde hitta den där kaptenen, haha, ojoj!

The Best and Worst Airline Captain Announcements Ever

A plane was taking off from New York Airport. After it reached a cruising altitude, the captain made an announcement over the intercom, “Ladies and gentlemen, this is your captain speaking. Welcome to Flight Number 123, non-stop from New York to Los Angeles. The weather ahead is good and, therefore, we should have smooth and uneventful flight. Now sit back and relax – OH, MY GOD!”

Silence followed and after a few minutes, the captain came back on the intercom and said, “Ladies and Gentlemen I am so sorry if I scared you earlier; but, while I was talking, the flight attendant brought me a cup of coffee and spilled the hot coffee in my lap.

You should see the front of my pants!” A passenger in Economy said, That’s nothing. He should see the back of mine!”

Idag ska jag ta med mamma på fredags handling, sen ska jag själv kolla in öl hyllan hos Bo-Lage, passa på att hämta ut mina nya glasögon, städa lite och förbereda för en mindre middagsbjudning imorgon. Älgskav hade jag tänkt mig, men har inte klurat ut vad jag ska ha till den…pressad potatis, eller, i pitabröd, eller med, njae, ska klura på den.

Hoppas på en bra dag för er alla! Kolla in det högra trädet, annorlunda lutning, för många hundar som sparkat på det, eller vad ska vi tro? 😀

72207930_10157485163466585_2884203223688675328_n

Klipp klipp, tjopp tjopp så var det gjort!

Av , , Bli först att kommentera 12

6 års minne på FB idag var det här kollaget på Eloise, som klämde in sig i en kartong för radiostyrd bil:

67967846_10157329088601585_3763085323521753088_nJag delade det minnet nu på morgonen och en vän kommenterade: ”Jag undrar vad det är med katter och kartonger?” Jag svarade: ”och med trånga utrymmen”.

Och kan ni tänka er, det är mer saker jag undrar över 🙂 När min vän och jag satt nere på stranden i Fredrikshall, härom veckan. Så berättade hon om en barbiedocka hon fått som barn. Den var inte bara vacker utan gjord för cremé de la cremé,  den hade världens finaste klänning, och vackert, långt hår, hon minns att det inte var den billigaste dockan heller.

Img-TBCPR-1-XX_1-large
Bilden är lånad

Jag älskade att borsta det där håret och sätta upp det i fina tofsar, berättade hon och såg drömmande ut. Så jag tog helt sonika saxen och klippte av allt hår…snaggade den, sa hon, med en lätt förfäran i sina ögon. Men VARFÖR sa hon, VARFÖR gjorde jag det???

Oj vad jag skrattade, förlåt, men först och främst är hon en stjärna på att berätta beskrivande saker, och på den där historien var det STOR igenkänningsfaktor. Vem, har inte, snaggat en docka? Klippt till den lite så där, och förmodligen trott att det skulle se snyggare ut?

Jag undrar om det inte, till och med skulle kunna vara så att man faktiskt trodde att det skulle växa ut igen, why not, det gör det ju på oss?

Jo jag berättade då för henne om mitt troll, som jag fortfarande har kvar. Trollen var väl poppis där i mitten av 70 talet. Min kompis Annica hade ett sött troll med vitt hår. Och jag var säkerligen lätt avundsjuk.

Så fick jag följa med mamma ner på stan, inte alls så vanligt på den tiden. Vi var inne på Tempo och där sprang jag rätt på hyllan med troll, och till min lycka fick jag välja mig ett. Jag tog inget gulligt, sött troll, utan en med stort, rött hår och med rynkor runt munnen.

Lyckan var fullständig!

Väl hemma så gjorde jag hål i öronen på den, med en gång, och hängde dit örhängen. Och med tiden, några månader sådär, så kom saxen fram, även hemma hos oss, ojoj, jo jag klippte hårsvallet på stackaren och nej, den är inte alls lika fin som den en gång varit och inte i fasen växte det ut nåt nytt hår heller 😀

Och nu har jag varit ner i källaren och grävt fram trollet, Oh gosh…viken frilla 😀

67484303_10157329251871585_8827457660837167104_nOch det var inte bara ett hål jag gjort i öronen, utan 3…undrar om detta var en dröm för mig, redan då, jag gjorde ju 7 hål i mitt öra då jag var 15 😀

67817662_10157329250556585_3188277626821148672_n

Och årtalet, hade jag skrivit dit under foten, och då jag läser bokstäverna så kommer jag ihåg vad dom betyder, M H står ju för mitt namn, förstås, Maria Hällsten, och (J)ag (F)ick (D)en (H)är 1976 😮

67676131_10157329250126585_6127852058516127744_n

Önskar er alla en fin torsdag, och en snäppet bättre torsdag till Mats ”Tigern” Boström, som fyller år idag, Grattis!
35497180_10156368753966585_4701383094689595392_n 35509210_10156368755206585_3427364656459546624_n

Här är lite bus, bara för att!

Av , , Bli först att kommentera 23

1:a december, och jag råkar veta att det är nån som fyller 50 år idag, hipp hipp hurra, för Sussie! Vi har kamperat ihop sedan skoltiden, om än inte, i samma klass eller årskull. Ses numer, rätt så sporadiskt, men det är väl så det brukar bli, med åren. Dagarna fylls med både det ena och det andra.

Det var by the way, Sussie och jag som råkade glömma den där STORA kastrullen med risgrynsgröt på plattan så den brann fast ända upp till toppen. Vi hade en massa annat för oss, där i förskolans kök, var jag där före henne, så hann jag alltid hitta på nåt bus, knöt jag inte fast en lurvig svans i överskåpet, som kom utflygandes då hon öppnade den, så la jag ut fejkade myror på golvet, jojo, det var tider det 😀

Och apropå bus eller pranks, som det heter på engelska. Jag saknar roliga klipp på teven och kanske speciellt under helgerna. Jisses, vilket skräp dom visar. Och nu rullar Crocodile Dundee på teven, igen, för hundrade gången.

35632_453168Vi hade en alldeles egen, krokodil jägare, Eloise!

Nä, här får ni se lite bus, bara för att:

Igår kväll delade vi på en liten flaska Valhalla Koskenkorva till kaffet, och ja, den får en tumme upp från mig, skulle passa ypperligt som snaps till nyårsmaten 😀

47108143_10156760098446585_6509256888251580416_nOch med det så önskar jag er alla en fin och trevlig lördag och avrundar med en bild dedikerad till 50 åringen!

d7659059fabb04df6843c85f4a86a683bild från Pinterrest.se

Apropå this and that…

Av , , Bli först att kommentera 21

Apropå det jag skrev om igår, att vara delaktiga i olika uppdrag, såsom god man, kontaktperson, stödfamilj etc. Så vill jag tillägga att det är extremt dåligt att det inte görs uppföljningar. Den enda uppföljningen jag vet av, är att vi blir uppringda 1 gång/ år, som stödfamilj, och får då tala om ifall vi vill fortsätta vara det, hur det fungerat och så vidare.

Bra! Exakt det jag efterlyser, lite intresse av att höra att allt funkar. Jag har nämligen hört från flera håll att människor som har kontaktpersoner, inte alltid får det dom velat ha. Nån har haft kontaktperson på papperet men sällan eller aldrig fått träffa denna person.

Så dåligt, där sitter dom alltså och inkasserar en slant för ett uppdrag som inte efterföljs. Och javisst, klienten kan ju ringa och påtala problemet och önska en ny person, men…oftast är väl dessa klienter redan utsatta på ett eller annat sätt och vill inte vara till besvär, vill undvika konflikter och kanske inte ens orkar bråka.
Där borde väl uppdragsgivaren visa engagemang, ringa och fråga om allt är till belåtenhet, hur svårt kan det vara?

Nåt som var svårt och sorgligt, var gårdagens göromål, att åka iväg med Eloise, den sista svängen. Det jobbigaste, förutom att vi haft flera år ihop, alltså saknaden av att ha det som det alltid varit, är att känna sig som en bödel.

Fy så hemskt, och av den anledningen vill jag inte skaffa fler djur i detta liv, jag tänker nöja mig med att träffa andras djur istället. Och förhoppningsvis finns Winstone med oss x antal år så riktigt djurlös, är vi inte än.

2016-09-21 13.33.19Så till minne av *abuelas Eloise, 20050210-20181011

18451436_10155249357596585_5879027717516310773_o 18664182_10155289416916585_6942058598255889256_n 34156761_10156333470756585_3683136590365851648_nHoppas på en fin dag för er alla!

Jaså minsann…

Av , , 2 kommentarer 14

En ledig dag mitt i alltihop, hade ju kunnat vara alldeles underbart fast…det är idag vi ska ta bort Eloise. Så sorgligt men samtidigt så rätt! Man försöker hitta alla anledningar man kan för att rättfärdiga beslutet, och även om man vet, innerst inne att detta är det enda rätta, så är man så nära, att skjuta på det, en liten tid till, en månad…kanske 2, fast nej, det funkar inte, det är nu det ska ske.

hjärtaHär finns den bilden

Gick och funderade lite på morgonpromenaden, om det här att vara god man eller kontaktperson, stödfamilj och så vidare. Umeå kommun lägger ut, med jämna mellanrum att dom söker efter just såna personer, det är tydligen svårt att hitta några…hm…

Jag har sagt ifrån mig uppdraget som god man, jag känner inte att jag kan engagera så mycket som jag skulle vilja, och jag sa från början, att visst , jag skulle prova på och se om detta kunde vara nåt för mig men nej, det känns inte så.

Nu får man då frågan om jag vet nån som kan ta över, eller om ”kunden” känner nån annan. Med andra ord, dom har ingen på ”lager”, tänker man då. Jag slängde iväg en fråga till 2 personer som jag kan tänka mig, skulle passa kunden/klienten, utifrån hur jag känner dom.

Och snopen blir man då tjejen faktiskt gått en liten utbildning i att vara god man, men hon har inte blivit erbjuden nåt uppdrag…JASÅ…det finns brist på folk, eller hur var det nu?

43788721_10156648550326585_7093521127980400640_nJag anmälde för över ett år sedan att jag kunde tänka mig att utöka tiden som kontaktperson, tror ni nu apropå det jag skriver om, att jag blivit erbjuden mer tid? Nej, korrekt, ingen har ringt och efterfrågat mina kunskaper eller min tid, eller engagemang, så jag tycker väl nånstans att Umeå kommun är fruktansvärt slapphänta, det finns folk, så ett tips i all välmening, utnyttja det istället för att lägga tid och pengar på att lägga ut annonser.

Och med det sagt, önskar jag er alla en fin torsdag!

43592931_10156648548781585_3534838860057935872_n

Det är synd om Åke!

Av , , 2 kommentarer 17

Äntligen ett ljus i tunneln, nu har dom bara lite utomhusjobb kvar idag, sen är jobbet med husets fönster klar, och ny ytterdörr fick vi igår, så härligt:

42763909_10156615752371585_5356266973405642752_n 42619347_10156615750536585_8384016009945677824_n 42641386_10156615749891585_550406157835960320_n 42667469_10156615751301585_6572358156922388480_n 42697472_10156615749331585_6472228429004537856_o 42705716_10156615745111585_263544665070895104_nInte bara det, jag har köpt en ny barhylla också, hm, kanske måste fylla på lite, finns en viss risk att nån hylla ser tom ut då jag ställt i ordning den 😀

42638805_10156616749826585_497112245122105344_nHar varit en tuff vecka, mycket spring, saker som ska tillbaka på sin plats, annat som slängts bort, har bokat in tid på banken, nu har vi tänkt byta bank, helt och hållet. Var till tandläkaren igår och givetvis, det blir en krona och 4000:- mindre i julklapps pengar, tack för den, Televerket!!!

f46f1eea9383b3c514616d837d28a3d6Hittad på pinterrest.se

cef54c54-b4e1-4386-9b1c-6c339fce6278Hittad här
Så dök det upp en avi i brevlådan, vår dotter med det lustiga namnet…Trerse hade skickat det:

42716211_10156616725746585_7466734059218010112_oOch däri låg hälsning från Sally till Åke, den andra ”jag tycker synd om dig” hälsningen, hon har en utsatt morfar:

42780558_10156616741601585_8598008232868315136_n 42628526_10156616743671585_5499445111286661120_nLite annat smått och gott, godis och en bok, och titta här, en majskolvspopcorn:

42671693_10156616739571585_4102249248685293568_nMan ska tydligen poppa den som den är, coolt!

Jag och Nicco drog till Expo, skulle köpa lite gardinstångs tillbehör, hon blev sugen på ett badkar, ser ju JÄTTE bekvämt ut…eh…

42843232_10156616726236585_6138778004345585664_n 42730921_10156616726016585_595593074965479424_oNu är det då i alla fall fredag, och jag tänker att ikväll, får vi fira att vi återigen är 3 stycken som bor i huset plus 3 djur det räcker, gott och väl. Och till er alla som läser önskar jag en trevlig fredag!

Lill Jan finns nog inte…eller?

Av , , 2 kommentarer 16

Theresé skickade mig en länk, alldeles nyss. För en liten stund sedan la SPÅR från 10 000 år, en sida på FB, ut följande text och bild, och jag citerar:

”Behovet av nya bostäder i Umeå är fortsatt stort och därför planerar Umeå kommun att bygga nya bostadsområden på Liljansberget. I området finns förhistoriska lämningar som består av gravar samt historiska lämningar i form av stenbrott. För att undersöka om det finns ytterligare lämningar inom det område som ska bebyggas, genomförde Västerbottens museum en arkeologisk utredning under hösten år 2017.

Vid utredningen hittade arkeologerna två förhistoriska boplatsgropar, ett stenbrott, sex äldre vägar, en sentida husgrund, sju röjningsrösen/stenmurar av röjningssten, två sentida härdar och ett område med stämplade träd. Vid utredningen påträffades även delar av en rostig packmoppe, liksom sentida graffitikonstverk. Ett flertal schakt togs upp med grävmaskin i närheten av de registrerade boplatsgroparna, men några fynd eller tecken på förhistorisk verksamhet påträffades dock inte.

En av de registrerade vägarna låg i utredningsområdets norra del och utgör troligen den gamla vägsträckningen till Nydala. Vid en jämförelse med laga skifteskartan från år 1887, kan man se att vägbanken följer gränsen mellan Umeå stads ägor och ägorna tillhörande Teg och Ön. På laga skifteskartan finns även ett hus utritat, alldeles i kanten på en åker. Huset på kartan överensstämmer med den husgrund som registrerades vid utredningen. I närheten av husgrunden påträffades även röjningsrösen som troligtvis bildats i samband med att åkermarken brukats och rensats på sten. Det är möjligt att husgrunden är det s k Giljams-nybruket som har gett namn till området. Gilliam var enligt uppgift befäl och namnet Liljansberget sägs härstamma från en feltolkning av namnet Gilliam. ” Slutcitat

Bilden lånar jag från samma sida:
42273484_10156637272036963_6946828186432831488_oFast faktum kvarstår eller kanske frågan…i  texten står det Liljan, men på kartan Lilljan. Och hade det varit Gilliam, så hade det kanske varit två L. Oh my, mer att fundera på 😀 Eller så lägger jag ner nu, det verkar ju inte som om det är nån annan som vet hur det ska vara, heller.

Var en sväng till mamma igår och sedan uträttade jag ett ärende som god man, alt för att ha ryggen fri idag. Jag åt nämligen en kola i fredags…och då gav en tand upp, så jag väntar på en akut tid. Story of my life!

ALLTID när sånt här händer så är det på en fredag eller helg, det sa jag till och med till tandläkaren sist jag var dit. Och att det sällan är nåt hårt jag tuggar på då dom går sönder. Men det är ju konstaterat sedan tidigare, i och för sig, marsipantänder är inte så hållbara 😀

Vi såg givetvis på Allt för Sverige igår kväll och inte att förglömma, det skulle även inmundigas en liten swedish fika:

42486151_10156606599381585_4773645687516561408_nHoppas på en bra dag för er alla!

42233059_10156603045846585_3560302587284553728_n