Jag undrar jag, om ni tittar på den här lilla reklambilden, funderar ni då, på samma sak som jag?
Detta är en före bild, som den ser ut då man köper den:
Och titta hur den ska puffa upp då man öppnar locket:
Om jag köper den där glassen, kommer den att ploppa upp ur paketet som den gör på bilden eller kommer den att ligga 3 centimeter under kanten? Hm, nästan så jag blev sugen på att köpa den bara för att se om jag har rätt, eller om jag har…rätt i min gissning, den kommer INTE att fluffa till sig.
Vet att jag skrivit om det förut och fast jag gjort det så kommer frågetecknen att finnas kvar, om varför jag blev det. Nämligen ensam vårdnadshavare till både Theresé och Niccolina. Folk kan ju tänka sig det värsta, Åke en förbrytare av nåt slag, men nu råkar vi ju vara gifta och bor under samma tak 😀 Så vad hände den dagen på socialkontoret, hösten 1985, och vi fick tipset att skriva Theresé på mig??? Hur tänkte dom då?
Nå, ingen har ju farit illa av det, man kan ju däremot undra vad som hade hänt om jag dött nån gång på vägen, då hade kanske Åke blivit ifrågasatt av myndigheter, fråntagen sina barn som sedan hamnat i fosterfamilj, eller? Jaja, min undran blir om mitt ansvar som vårdnadshavare är livslångt? Niccolina är ju snart 21 år, men lik förbenat är det jag som får påminnelser om att hon har tid hos tandläkaren, alltså…hallå!!!
Och skulle hon nu då, mot förmodan, glömma bort sin tid, är det då jag som får fakturan för uteblivet besök? Mja, skulle inte förvåna mig.
Theresé verkar då ha frigjort sig, påminnelser om hennes bokade tider, får jag inte 😀
Däremot fick vi ett brev med 2 fina kort i, kolla bara:
Senaste kommentarerna