Etikett: fransjacka

Experternas expert över alla snillen och experter…puh…

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag måste vara experternas expert, över alla snillen och experter. Och har en del att göra så klämmer man in en till grej, bara för att man kan. Julfikat var trevligt, igår. Ett avbräck från snön därhemma och en mellanlandning innan middagen vi var bjudna till.

En halvtimme innan jag ska åka till jobbet för fikat så kommer jag på att jag ska sprätta bort ärmarna på min svarta fransjacka. Jag vill ha en väst istället, den är mer användbar för mig. Står där och sprättar men tycker att det är nåt som inte känns helt hundra.

Tar upp jackan och synar sömmarna för tredje gången. Ja, vad säger man, inte är det sömmen på ärmen, jag sprättar. Utan den som sitter på axeln Fram med nål och tråd och syr igen det jag nyss sprättat upp. Snacka om att jobba för ingenting.

Slänger iväg jackan på en stol och gör mig klar för att åka, lämpligt irriterad över att jag ska hitta på saker i sista sekund.

När jag är hemma igen, är det en timme kvar innan vi ska åka. Då återupptar jag sprättandet, skam den som ger sig, liksom. Det tar sin lilla stund, inte lätt att se vart den svarta tråden är då den försvinner i allt annat svart. Men jag får bort dom. Nu återstod det att fålla in kanten. Så ner i källaren för att plocka upp symaskinen, trä tråden där, och sedan järnet på gaspedalen. Hahaa.. fast jag hann. Även om det var det absolut sista jag gjorde innan vi åkte.

Vi plockade upp Nicco på vägen dit och sedan tog hon hem vår bil. Anna och Ingvar hade gjort så fint, och vi fick börja med en fördrink, supergod… med både en salt och sockerkant på glaset.

Små snittar innan jättegod middag. Slottstek med potatis och morötter körda i ugnen, god sås, vad mer kan man begära, liksom  😋

Pricken över i:et var nån hafsmajas blåbärspaj, tydligen enkel att göra men det är slutresultat som räknas. Mm… vi tackar för en trevlig kväll. Och gissa vad vi gjorde mer… spelade Chicago, haha.

Inte alls så ofta man får in en straight flush, men jag lyckades då jag dristade mig till att kasta klöver knekten jag satt på, och fick in klöver 7, ibland måste man satsa för att vinna 😎

Andra gånger, kan man få svar på frågor man har. Fultomtarna var inte på väg upp i lampan, nej…det var ner dom skulle.

Jag tittade inte längre upp än till lampan.

Hade jag gjort det, så hade jag fått tillbaka julkalendern med en gång. Den satt uppe i gardinstången… av alla ställen.

Dagens chokladbit hade dom inte hunnit nalla, så nu fick Åke öppna en lucka och allt var i sin ordning. Fast är det så, på riktigt? Winstone visade stort intresse av julkalendern.

Här väcks dock fler frågor, än svaret på vart kalendern tagit vägen. VEM, har satt den däruppe? Vart hittar dom energin till all förflyttning? Eller har dom hjälp av nån… något större än The Master? Känner Winstone, doften av Fultomtarna, eller är det chokladen, eller, något annat? Och slutligen… varför ligger det små julgranskulor i hallen??

Idag ska jag ge mig på att skotta balkongen här nere. Gissar att vi inte är ensamma i Umeå med omnejd, med att försöka bli av med lite snö. Åke kämpade igår.

Man får väl passa på nu, innan den blir för tung, tänker jag. Önskar er alla en trevlig och fin, tredje advent

Mer lik, än vad vi trodde!

Av , , 2 kommentarer 13

Ja vi tog med oss mamma ut till Smultronstället i Holmsjö igår, dom har ju så fina blommor där. Tog oss en fika och passade på att fota lite:

36672370_10156414275706585_9099363918563770368_n 36676474_10156416275011585_822850433230831616_n 36726848_10156416276311585_8198531963162722304_n 36728113_10156416276516585_3585488009220325376_n 36762483_10156416275981585_9022568370007965696_n 36763519_10156416277276585_9160292032567050240_n 36776572_10156416276726585_6798343324399828992_n 36794635_10156416277081585_399260030987141120_nJag fick med mig, 2 åkerbärsplantor och en lustig liten blomma, som jag inte vet, vad den heter. Åkerbären tänker jag försöka att få till att leva, bland våra smultron, får se hur det går.

Jag fick en present av Ulla, hon köpte en till henne och en till mig, så vi skulle komma ihåg detta besök, varje gång vi ser på den:

36753872_10156416270581585_1020659030403579904_nUlla och jag, som har så mycket gemensamt, egentligen, som vi aldrig vetat om. Lite spooky, då man tänker att en människa gått runt, så många mil söderut, och haft liknande tankar och idéer, som jag hade, häruppe.

Jag sökte ju till exempel in på dekoratörs linjen, med förhoppning om att få utbilda mig till en sån som fick åka runt och dekorera skyltfönster, vet ni vad, det gjorde Ulla också, och precis som för mig, så blev det tyvärr inte av.

Hon läste Tyska under 1 år i skolan, det gjorde jag med, sedan bytte vi till maskinskrivning och avrundade med en ekonomiskt inriktad, hemkunskap. Hon köpte fransjacka och hade fjädrar i håret…jo, jag med 😀 Och att vara en problemlösare, lite av uppfinnare eller ”hittapåsakermänniska”, det stämmer också in, på oss bägge två, både kul och lite kusligt, som min farmor skulle ha sagt 😀

Då vi lämnat av mamma hemma tog vi en sväng upp på Gammlia, och inne på Tráhppie  hittade jag fina kort, som Ulrika Tapio Blind, målat, dom ska jag rama in och hänga upp:

36718721_10156416281811585_8380831880106213376_oNicco var ute på kvällen och vi satt runt elden och pratade. Plötsligt höjer Åke handen och pekar på den lilla eldrivna Taximoppen som kommer körandes efter cykelbanan. Jag har tipsat min mamma om den, tidigare. Den kommer emot oss och se där…det var ju en kändis därinne, Nicco 😀

36742219_10156416273371585_338149621391949824_o36818936_10156416272991585_4862518971871526912_n36737350_10156416273611585_2555581630760615936_n40:-/ kilometer kostar den, billigt om man inte ska långväga, och miljövänligt, ingen framkörning heller, perfekt, tumme upp!!!

Nu skriker katten efter mat och kattutsläpp, så jag avrundar med en av bilderna jag tog då vi åkte ner till Lundåkerns båtplats, efter vi lämnat Nicco nere på stan, ha en fin dag, allihop!
36794155_10156414629936585_7808374664387887104_n

Åke och jag, knarkare…?

Av , , 4 kommentarer 3

När jag träffade Åke, 1984, och vi hade hållit ihop någon månad, så var jag hemma hos en kompis, som i sin tur hade en kompis som träffat på Åke på Max, ett tag före jag började umgås med honom.

Hon hade då fått höra en sak om Åke som hon nu ville informera mig om. Hon undrade om jag visste att han höll på med droger? Say what??? Vaddå droger och hur hade hon hört talas om detta? Jo, hennes kompis satt vid ett bord på Max och avnjöt något av all mat dom har att erbjuda då Åke kom in genom dörren, troligtvis tillsammans med en annan kompis. Han hade en påse i handen som han öppnade lite på glänt och gick runt och frågade om någon ville ha en snarra.
 
Jag känner Åke, vid det här laget, och jag kan se honom framför mig, hur han pratar lite ur mungipan och prasslar med påsen samtidigt som han säger snarra. När hon berättar detta för mig börjar jag garva och frågar om hon inte vet vad snarra är för något. Nä, knark gissade hon på, vilket även hennes kompis hade gjort. Snarra är godis, sa jag och skrattade ännu mer. Så mycket var det med det knarket.
 
Själv har jag också blivit tagen för att hålla på med droger, fråga mig inte varför, jag vet verkligen inte, dom droger jag faktiskt har tagit är cigaretter (vanliga) och dom har jag slutat med för över tre år sedan samt alkohol, vilket jag fortfarande kan dricka då andan faller på. Jag undrar om det kan vara klädseln man hade en gång i tiden, jag gick runt med en sån där fransjacka ni vet, som skulle likna nåt indianplagg, eller måhända att det var vissa av mina kompisar jag umgicks med som i sin tur höll på med vissa saker, ja, det låter jag vara osagt. Ryktena har i alla fall nått mina öron då jag fått veta att jag hållit på med såna saker.
 
Nu bryr jag mig inte om detta utan tycker istället att det är lite lustigt. En av gångerna jag fick höra detta var då jag jobbade på dagiset och vi hade en liten personalfest som slutade på Blå aveny. Där har jag varit två gånger….första och sista. Nå, vi hade ju vårat egna lilla språk på jobbet och många av maträtterna fick extra uttal med sch ljud, eller så bytte man ut r:en mot bokstaven L. Allt för att lätta upp stämningen och få det lite roligare på arbetspassen.
 
Nu hade jag varit och snurrat runt därinne och egentligen så var jag måttligt road på stället och hade tänkt mig hem, men med mitt numer kända lokalsinne så kan jag säga att jag hade vissa problem med att hitta trappen som skulle leda ner till rummet där jag hade mina ytterkläder. Jag passerade ett bord där en av arbetskamraterna satt med ett gäng av hennes kompisar. Då jag passerade så viskade jag lite lätt åt henne, ska du ha en kachnelbulle. Och kachnelbulle betyder nu kanelbulle. Jag fick höra av henne på måndagen att hennes kompisar hade blivit lätt oroade och frågat vilka droger jag höll på med, vad hade jag sagt och att jag dessutom såg ut som en knarkare, hahahaha, ja jisses.
 
Men detta säger ju också en hel del om hur vi är som människor, hur man dömer en genom utseendet och hur man kan missförstå vad som sägs och man bildar sig en egen uppfattning som inte stämmer så bra alla gånger. Och med dessa ord tänker jag nu avsluta mitt skrivande för stunden och önska er en bra dag.
Maria Lundmark Hällsten