Jag måste vara experternas expert, över alla snillen och experter. Och har en del att göra så klämmer man in en till grej, bara för att man kan. Julfikat var trevligt, igår. Ett avbräck från snön därhemma och en mellanlandning innan middagen vi var bjudna till.

En halvtimme innan jag ska åka till jobbet för fikat så kommer jag på att jag ska sprätta bort ärmarna på min svarta fransjacka. Jag vill ha en väst istället, den är mer användbar för mig. Står där och sprättar men tycker att det är nåt som inte känns helt hundra.

Tar upp jackan och synar sömmarna för tredje gången. Ja, vad säger man, inte är det sömmen på ärmen, jag sprättar. Utan den som sitter på axeln Fram med nål och tråd och syr igen det jag nyss sprättat upp. Snacka om att jobba för ingenting.

Slänger iväg jackan på en stol och gör mig klar för att åka, lämpligt irriterad över att jag ska hitta på saker i sista sekund.

När jag är hemma igen, är det en timme kvar innan vi ska åka. Då återupptar jag sprättandet, skam den som ger sig, liksom. Det tar sin lilla stund, inte lätt att se vart den svarta tråden är då den försvinner i allt annat svart. Men jag får bort dom. Nu återstod det att fålla in kanten. Så ner i källaren för att plocka upp symaskinen, trä tråden där, och sedan järnet på gaspedalen. Hahaa.. fast jag hann. Även om det var det absolut sista jag gjorde innan vi åkte.

Vi plockade upp Nicco på vägen dit och sedan tog hon hem vår bil. Anna och Ingvar hade gjort så fint, och vi fick börja med en fördrink, supergod… med både en salt och sockerkant på glaset.

Små snittar innan jättegod middag. Slottstek med potatis och morötter körda i ugnen, god sås, vad mer kan man begära, liksom 

Pricken över i:et var nån hafsmajas blåbärspaj, tydligen enkel att göra men det är slutresultat som räknas. Mm… vi tackar för en trevlig kväll. Och gissa vad vi gjorde mer… spelade Chicago, haha.

Inte alls så ofta man får in en straight flush, men jag lyckades då jag dristade mig till att kasta klöver knekten jag satt på, och fick in klöver 7, ibland måste man satsa för att vinna

Andra gånger, kan man få svar på frågor man har. Fultomtarna var inte på väg upp i lampan, nej…det var ner dom skulle.

Jag tittade inte längre upp än till lampan.

Hade jag gjort det, så hade jag fått tillbaka julkalendern med en gång. Den satt uppe i gardinstången… av alla ställen.

Dagens chokladbit hade dom inte hunnit nalla, så nu fick Åke öppna en lucka och allt var i sin ordning. Fast är det så, på riktigt? Winstone visade stort intresse av julkalendern.

Här väcks dock fler frågor, än svaret på vart kalendern tagit vägen. VEM, har satt den däruppe? Vart hittar dom energin till all förflyttning? Eller har dom hjälp av nån… något större än The Master? Känner Winstone, doften av Fultomtarna, eller är det chokladen, eller, något annat? Och slutligen… varför ligger det små julgranskulor i hallen??

Idag ska jag ge mig på att skotta balkongen här nere. Gissar att vi inte är ensamma i Umeå med omnejd, med att försöka bli av med lite snö. Åke kämpade igår.

Man får väl passa på nu, innan den blir för tung, tänker jag. Önskar er alla en trevlig och fin, tredje advent