Etikett: Hilda

Bra idé Maria…bra, ska vi säga så?

Av , , Bli först att kommentera 12

Eftersom det är samernas nationaldag idag, så lägger jag ut två bilder, jag lagt ut förut. På min fina farmor Sigrid, som tillhörde Malå sameby, hennes mamma Hilda Johansson, och i hennes knä…jag, sedan storebror Sivert och vår pappa:

Här hade jag fått det eminenta uppdraget, att sjunga ”Gubben Noah” på samiska, för min gammelfarmor, Hilda 😀

Dagen till ära, så åkte jag och Winstone upp till mamma med medhavd frukost, vilken bestod av, min hembakta Skogaholm limpa, keso, nötter och blåbär.
Limpan bakade jag igår, och detta var mitt tredje försök att få till den perfekta formen…you tell me, what went wrong?

Ehh, för liten form eller för mycket deg. Jag vet då i alla fall att nästa gång…(har jag sagt förut), så ska jag använda en annan form eller köpa en till sån där brödform, och då, kanske den blir som jag tänkt.

Måste ändock säga att brödet blev jättegott, genom gräddat och ändå saftig, så riktigt illa, var det ju inte. Och i fönstret hos mamma hänger denna skapelse, som är det gamla samiska soltecknet:


Nu är vi hemma igen, Mr W och jag, ska äta nån lunch och sedan blir det prommis igen. Bäst att jag ringer mamma och säger att jag glömde ta med hundpåsen (använd), som jag slängde ut på balkongen hos henne, så den inte skulle börja lukta…bra idé Maria…

Önskar er alla en fin och solig torsdag!

Gösta, den inneboende spindeln

Av , , 2 kommentarer 5

Tror att det var tre eller fyra år sedan och vi hade våran ”gamla” buss, Beverly Hills, som vi var ute och kajkade runt i. Det var innan jag tagit licensen för dragracing fast vi åkte ju till en del tävlingar i alla fall.

Den här gången skulle vi till Fällfors och Theresé följde med oss dit. När vi skulle lämna Umeå så upptäcker vi ett gigantiskt spindelnät i framrutan, man riktigt hurvades av storleken och tanken på hur stor den inneboende skulle vara. Det hade precis fastnat en fluga i nätet som förtvivlat försökte komma sig därifrån men den lyckades inte. Vi lät i alla fall nätet sitta kvar, spindlar ska ju hålla bort andra inkräktare och sen trodde vi väl att den skulle blåsa bort på vägen.
 
Det gjorde det inte, det satt kvar hela sommaren och spindeln döptes till Gösta. Vi såg honom vid något tillfälle, och den var stor men harmlös för oss. På bussarna finns det ju oftast en sån där skylt längst fram, längst upp, och vi trodde nog att den kröp upp dit bakom och hade sitt tillhåll där. Nätet var ju bara ett fångstverktyg.
 
På sensommaren åkte vi upp till Lycksele där vi stod ute på gatan och pratade med en kille som vi känner från midsommarfiranden i Maltträsk, han brukar fira midsommar hos en granne till Brälla.
 
Nåväl, vi stod och pratade om ditt och datt och kom osökt in på Gösta. Till saken hör att det var två killar som cyklade fram och tillbaka på vägen och passerade oss flera gånger. En av dom gångerna var då Åke pekade upp mot skylten och sa, ja han bor däruppe, Gösta. Killarna vände sig om och blickade upp mot busstaket och det såg en kort stund ut, som om dom skulle tippa av cyklarna. Dom kanske trodde att vi stoppat in en liten gubbe där som fick leva sitt liv bakom skylten.
 
Vi sålde ju så småningom bussen för inköp av den ”nya”, och Niccolina har inte riktigt än, förlåtit oss för att Gösta fick ingå i priset och skulle han eller en kvarleva av honom finnas i livet så bor den förmodligen i Lövånger, numer.
 
Ett tillägg: Gösta kan ju vara en Hilda det vet vi faktiskt inte men so what.
 
Önskar er en fin torsdag och imorgon har det äntligen utlovats lite värme så det ser jag fram emot, plus att Theresé kommer hem och vet ni vad? Jag har beställt tolv nya glas från Ikea, ska bli roligt att se hur länge dessa ska hålla.