Etikett: race

Nåt fel är det ju, otvivelaktigt…

Av , , Bli först att kommentera 19

Ångrar att jag inte hade på mig stegmätaren igår, hade garanterat fått ihop en jädrans massa, med tanke på allt springande.

Sen, vartefter dagarna går och jag börjat fundera på hur jag egentligen är funtad. Så lutar det mer och mer åt att nåt är fel, på riktigt 🤪😜

För hur, och nu är jag seriös, HUR många, har satt en deadline och har tänkt hinna med ett visst antal saker inom en viss tid. Men det där antalet saker, växer under tidens gång.
Har pepparkaksmuffins på g, kånkar och bär saker, öppnar ett skåp därnere helt oprovocerat och ogenomtänkt, hittar en jättefin plåtburk därinne, sliten ja, men fin, och måste ju ta upp den och diska ur. Det står Örebro Bleckemballage fabrik på den.

Samtidigt som jag kommer på att jag ska prova vika en julklappspåse, vilket i sin tur kräver ett genomgående hål i papperet. Och för att göra det, letar jag reda på en hammare och stor spik i källaren och spikar hålet.

Då påsen ska förslutas måste jag ju ha nåt att lägga i den, så det blir ett race runt huset i jakten på en julklapp…jisses, det tar som aldrig slut. Vad hände med allt det andra som skulle göras. Nu blev det inte finaste julklappspåsen, saknade lim, och tänkte tvärt att jag skulle ha sprungit över på affären och köpt det. Men jag besinnade mig, varför ska jag göra det…seriöst, jag kan köpa lim och göra en annan påse en annan gång, det brinner inte…suck. Sen ska jag använda ett annat papper, nästa gång jag hittar på att göra detta.

Fast på nåt konstigt sätt hinner jag det med, utan att stupa, fast jag hade kunnat stupa, på rent allvar. Här citerar jag mitt inlägg på Facebook, igår kväll.

”Kunde ha gått käpprätt…utför källartrappen. Skulle ner med saker och är fullastad, så fastnar plötsligt sockan…och den sitter fast, såpass att jag hann tänka att nu tippar jag framåt. Alltså VAD 😲

Sen har man ju tumme med nån i alla fall, så sockan går sönder, vilket bilden vittnar om, och jag kommer undan med blotta förskräckelsen. Hade ingen lust att åka på skallen utför. Näpp, det har jag inte tid med. Kommer upp och ska kolla vart den kunde ha fastnat, det kändes nämligen som en träflisa. Men det finns inget, nada, nothing, som sticker upp. Den absolut enda jag kan gissa på, är då att det kunde ha hängt en liten tråd, som lindat sig runt en av skruvarna som listen sitter fast med. Alltså, oddsen för det. 🙃🤪”  slutcitat


Och här får jag säga precis som jag skrev i en av kommentarerna jag fick där, att det blev värsta Grevinnan och betjänten stuket. Fast jag var ingen grevinna, utan snarare betjänten. Fast utan alkohol inblandad.


Nå, det är ju tur att man kan skratta åt eländet 🤣

Här ska ni få nåt mer att skratta åt, hundar som lyckas med det mesta

 

 

Hoppas på en fin lördag, för er alla!

Okul, nanting…

Av , , Bli först att kommentera 13

För några år sedan, vet jag att jag tyckte det var jobbigt att stiga upp om det var mörkt ute. Och det var inte roligt då man jobbade till nio på kvällen och det var mörkt då man skulle hem. Jag vet inte varför…

Eller rättare sagt, jag vet inte varför jag tycker annorlunda idag. Det rör mig inte i ryggen att klockan är 05.30 och det är mörkt. Och samma sak då jag slutar på kvällen. Vad jag reflekterade över, just nu, var att det är inte så längesedan då solen faktiskt skymtade vid den här tiden. Himlen har en annan färg den här årstiden.

Och då jag tänkte på det så kom jag ihåg den där känslan förut, att det var okul. Jag undrar om en del av det var att man tycktes vara ensam i världen som var uppe den tiden. Det är ju som dåligt med trafik, och inte hör man några ljud.

Fast just nu, på morgonen, så hörde jag ljud, och det är redan en arbetare på väg till sitt jobb. Nämligen Nicco, som tagit på sig att köra ett extra pass på Volvo 😀

Idag är det race på Åmselebasen, men jag tyckte att det blev för kostsamt om jag skulle måsta ta ledigt 2 dagar, för några timmars körning…det är ju lite halvdrygt. Sen hade det varit önskvärt med nya slicks, förhoppningsvis nåt vi kan fixa till nästa säsong.

Nu ska bakaxeln loss, Åke har pratat med svärsonen, så vi ska ta med den till Uppsala då vi åker dit, så ska han hjälpa till att fixa den, så jag kan tävla utan att riskera att åka ut redan vid besiktningen. Det…om något, skulle verkligen vara okul.

13cdc5215978972fab7945ebd3eb5f55Jag önskar er alla en fin lördag!

21751804_10155642443916585_5295969028647711245_n

Hej och hopp och bak och skoj…

Av , , 2 kommentarer 12

Jag hade sett ett klipp på hur man kunde göra äppelrosor med smördeg, och igår, kände jag för att testa på.
Man skivar äpplen tunt, som halvmånar, kokar i tre minuter med vatten och citronsaft. Skär smördegen i 6 delar (remsor) och penslar med din favvo marmelad, utblandad med lite vatten (jag valde lemoncurd):

17854850_10155136078746585_7288744426362976068_oSedan lägger man ut äppelskivorna på halva remsan, så ovansidan på äpplet sticker upp en bit och pudrar på med kanel:

983876_10155136078381585_7193606340616397197_nVik upp degen och rulla sedan ihop remsan med hela alltet:

17855045_10155136078136585_31067007654499440_o17546686_10155136077616585_5164458693585805180_oSätt ner dom i muffinsforms plåt och sen, in i ugnen, 190 grader i 40 minuter, pudra på med florsocker:

17634622_10155136072791585_8760212022209499521_nDom ser onekligen goda ut, men…njae, dom där ska jag modifiera. Jag ska testa med hasselnöts kräm istället för marmeladen, samt lite pärlsocker, och sedan ska vi äta dom ljummen med glass eller vaniljsås. Nicco hade ätit en variant på dessa i Budapest, och det var med glass.

Vi har vår bonus son i helgen, så efter go´tårta hos brorsonen, Daniel, så åkte vi till Stora Hopp & Skoj på Västerslätt. Det är stort där, och visst fattar man att det även är jobbigt, att hoppa runt där i alla luftsaker, som att gå eller springa i sand.

17834193_10155136067386585_6117380980126110916_oJag betalade även in Nicco, men med lätt huvudvärk som övergick i nåt värre, så fixade hon inte riktigt hela hinderbanan, det fick bli en kaffe latte på det:

17761036_10155136065546585_4928764561349197515_oOch kanske…förmodligen…att jag tar med Sally dit, då hon kommer nästa gång, jag tror hon skulle gilla det, och säkert skulle hon hitta nån att haka på där, det var ju en hel del barn där…helt otippat…eller…

Åke letade upp sina helikoptrar och radiostyrda bilar, och lagade dom, förstår inte hur saker bara kan gå sönder så där, eller mja, om man kraschar så kanske det inte är så konstigt, så till nästa gång vi har BS här ((B)onus (S)onen) så blir det nog race, utomhus, med hinder på vägen 😀

Avslutar med denna bild som jag skickade till min, världens bästa tant Bibbi, ifjol, ja ni vet, hon som man plockade årets första maskrosor till, eller tussilago, om man hittade det. Hon gick bort i förrgår, så den får symbolisera mina minnen av och med henne. Önskar er alla en fin söndag!
2016-05-20 14.54.49

Sättna/Sundsvall raceway

Av , , Bli först att kommentera 13

God morgon! Nu är vi hemma i Umeå igen, och vad härligt att vakna till solsken och värme. Såg inte speciellt muntert ut igår morse, då vi befann oss i Sättna/på Sundsvall raceway. Grått och ny regnat. Det kändes inte som om lossning av junioraren, skulle bli aktuellt. Men, det ändrade sig och slutade faktiskt med blå himmel, sol, fast blåst.

Ska nu klargöra att en test n´tune, som vi nu var på, inte är en tävling, utan man kör ett race, testar hur bilen/dragstern funkar, skruvar, testar igen, och ser så man får så jämna tider som möjligt. Ett snudd på, måste, om man vill vinna.

Nicco fick 5 race, och dom var bra, allihop, jämnt och fint, inga konstigheter, behövde inte ens justera tomgången, vilket har varit ett aber, tidigare tävlingar, den har svajat hit och dit.

Här kommer nu några bilder därifrån:

IMG_0761 IMG_0762 IMG_0763 IMG_0765 IMG_0766 IMG_0767 IMG_0768 IMG_0769 IMG_0771 IMG_0774 IMG_0775 IMG_0777 IMG_0778 IMG_0779 IMG_0781 IMG_0783 IMG_0788 IMG_0789 IMG_0790 IMG_0791 IMG_0792 IMG_0793 IMG_0794 IMG_0795 IMG_0797 IMG_0798 IMG_0800 IMG_0802Här är bröderna Sundqvist:

IMG_0803 IMG_0804Här en kille som kör i min klass, jag mötte honom inför finalen i Piteå, 2008, min första tävling, när vi gick i mål visste vi inte vem som gått vidare, men det blev han och jag slutade på en tredje plats.

IMG_0810Lastning av bil:

IMG_0799 IMG_0805 IMG_0806 IMG_0808IMG_0800 IMG_0807Så vi tackar för oss, för denna gång, det var en trevlig dag på banan, och vi lär nog återkomma, dock med andra bilar än dragstern…fick nämligen en som var sugen på att köpa den, och nästa Sundsvall, är Nicco i Budapest, så åker vi dit, så blir det med min bil 😀

På hemvägen, den beryktade grusvägen med en lutning på 22%, vilket innebär att den stiger, eller lutar utför, 22 meter/100 meter, känns rätt rejält där man sitter men svårt att fånga i kameran. Tur att Winstone håller ställningarna:

IMG_0815 IMG_0818Och Umeå, klockan är 23.15 då vi kommer hem och kolla ljuset…helt fantastiskt!

IMG_0857 IMG_0858 IMG_0865 IMG_0877Nu ut i solen med kaffekoppen, vad annars, och inte att förglömma, mors dag, grattis alla mammor, jag fick present av Åke, 2 minuter över 12 i natt, ett par döskalle örhängen 😀 Önskar er alla en toppen söndag!

IMG_0836

Vi äter inte lera

Av , , 6 kommentarer 9

 

Nä, det blev som jag gissade, inget race igår, det plaskade på och strilade om vart annat. Så mesta tiden tillbringades under markisen. Nicco anslöt dit ut efter middagen och vi började prata om tidigare bussresor och allt vi varit med om. Nu kommer en liten händelse som utspelades i Uppsala på en camping nära fyrisån.
Vi kommer fram dit och campingen ser tämligen obebodd ut så vi kör ett varv då killen i receptionen sagt att vi får välja själv, vart vi vill ställa oss. Ser ut ett bra ställe i närheten av in och utfarten och lägger beslag på den.
Allt är lugnt och stillsamt då det plötsligt och från ingenstans kommer infarandes en drös med husvagnar och bilar och *tjopptjopp* så är vi omringade av vad jag blivit upplärd att kalla, zigenare, men idag heter det ju romer. Inget ont sagt om dom men dessa hade en tendens att inte bara vara rätt så högljudda utan även dom var även lite lata av sig och gick inte mellan husvagnarna då dom skulle till varandra, antingen skrek dom eller så satt dom och åkte bil, fram och tillbaka 50 meter.
Två meter framför nosen på vår buss hade, vad jag gissade på, ”hövdingen” sin husvagn. En tämligen storvuxen kille, han gick inte in i husvagnen framåt utan sidledes. Nå det må ju nu så vara, vi satt ju där vi satt och mådde inte illa över det.
Niccolina hittade genast två kompisar, ur detta gäng. Hon var ju inte mer än några år gammal och var väl inte så svår att lura. En av tjejerna tog en sked och körde ner den i geggamojan, som var där utanför vår buss, på vägen. Sedan låtsades hon stoppa den i sin egen mun och smackade högljutt och talade om hur gott det var. Sedan skopar hon upp ännu mer lera i skeden och sträcker fram den till Nicco och säger att hon ska smaka på den goda leran.
Det hade hon nu gjort om inte mamma Maria råkade sitta därute, jag reste mig nu upp, och kom gående emot dom, lite lätt hotfullt och hade sagt med hög stämma, –NÄ, STOPP, VI ÄTER INTE SÅNT DÄR! Detta kommer Nicco ihåg, och just det minns inte jag, däremot att jag sedan sa att stoppar du den där dyngan i munnen så får vi lov att åka upp på lasarettet och det har vi inte tid med.
Hahaa..ja vi garvade rätt så länge åt det där, igår. När jag dessutom sa att vi, inte äter sånt där, så kan det ju lätt tolkas som om dom äter det, men inte vi.
Sen hände det en massa andra saker som jag inte tänker gå in på just nu, annat än att då campingen äntligen blev tyst och alla låg och sov, förutom jag och Åke, så satt vi där i vår ensamhet och spelade lite musik och surrade, Åke lutade sig bakåt och slängde upp fötterna på ratten, det skulle han ju inte ha gjort för han kom åt tuten, i nattens mörker lät det rätt så högt och jag dök ner mot golvet och skrattade hysteriskt, vi trodde ju att vi nu hade väckt upp chiefen, framför oss och väntade bara på att lyset skulle tändas i husvagnen…men det förblev lugnt därinne, åtminstone någon kvart till, innan dom brutalt väcktes upp. Men den historien kommer sen.
Nu får ni hålla alla tummar ni har på att banan, här i Kubbe ska torka upp så vi får tävla lite idag, annars känns ju den här helgen lite knepig. Det är fortfarande blött på marken och har väl regnat i natt. Tyvärr så är det ju inte heller någon speciell värme vilket gör det mer svårtorkat än normalt, samt att röten gör sitt till. Ni får i alla fall ha en bra dag och vi får göra det bästa vi kan, av den.

”Näspipare”

Av , , 1 kommentar 4

Jag ligger kval tia av sexton stycken, men jag körde inte sista kvalomgången, jag tyckte att jag skulle spara på krutet till idag. Sista gången gjorde jag en rödlykta och var sååå nära en nolla, 0,004, men vad gör man, jo, man gillar läget.

En bloggar kändis dök upp här i går kväll, kan ni gissa?…jo, en Lisbet Olofsson, hon gjorde en repa i depån och hamnade här hos oss. Vi pratade om resultaten och att man egentligen, inte kan göra mer än det man gör. Jag sa till Åke, tidigare under dagen, även om alla femton, skulle sätta en perfekt tid så måste någon bli sist, så är det bara.
Även om jag skulle bli kvaletta så säger ju inte det att jag automatiskt är vidare till final, jag kan ju åka ut mot den första jag möter i elimineringen, otur…ja, men sant.
Vi träffade också på två Lyckselebor, dom var inte här för att köra själv, dom hade inte bilen färdig utan skulle åka till Sundsvall idag för att hämta motorn, nä, dom skulle kolla in en värsting bil som tydligen Erik (tror jag att du heter, rätta mig om jag har fel) hade ägt en gång i tiden, och nu ville dom se den i action. Det fick dom inte, det skruvades och lyftes på huven och testades, dom körde en gång, fjärde kvalomgången och hur det gick, vet jag inte då jag satt som andra paret bakom, men bilen höll då hela sträckan. Det gjorde däremot inte bilen som sedan åkte, den började brinna på retursträckan så dom fick packa och åka hem igår. Ingen skadad i alla fall och det är ju huvudsaken.
Det springer runt en ”näspipare” här i gräsmattan. Det är nu en stackars fågel som enligt Åke låter som när man är tät i ena näsborren och drar in all luft i det otäta hålet…då kan det vissla till. Åke var uppe på busstaket i förrgår då vi kom, och fågel pep från gång till gång och Åke trodde att det var han som lät, hahaa…jadu sa jag, folk som går förbi här kan ju tro att det är du som ligger därute i hög gräset 🙂
Idag är det förarmöte klockan nio och kval halvtio, det ser halvgrått och jag hoppas verkligen att vi slipper regnet, men jag kan inte påstå att det ser lovande ut. Det hade ju varit skönt att få köra bort den här dagen så kunde vi lasta och åka hem ikväll, det är ju inte mer än att man håller på att sakna huset, och det är säkert lite att göra där också. Nå, vi får se vad som händer, hoppas ni alla får en bra dag!
 
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten