Etikett: minnen

Dammsamlare, eller?

Vilket underbart väder det var igår.

Vi satt ute på Anna o Ingvars terrass, vet inte om det är rätt benämning, men det är ingen balkong, och altan skulle jag knappast heller kalla den. Visst blåste det men solen var verkligen varm. Gammal bild.

Anna bjöd på hembakad hallonkaka, jättegod…och det var det tydligen fler som tyckte:


Mycket prat och skratt, det är sällan vi pratas vid, men vi har många minnen ihop, barndoms somrar i stugan, andra gånger från Stockholm, där hon bodde som barn. Och jag kunde lika gärna vara där med henne, som hon kom upp och var med mig.

Nicco kom hit lagom till middagen, och kaffe avnjöts ute på den nedre balkongen:


Sen gjorde vi ett ryck nere i källaren, där hon målade klar under trappstegen, så nu är dom vit. Ska upp ett tyg som avskiljare, och sedan ska det in 2 skåpar. Det här är ju en matkällare, så min tanke är att avlasta skafferiet uppe hos oss, och det bästa är nog att vi får rensa upp och sortera bort dammsamlare.

Det här paraplyet hade hamnat ute i en ”vetintevartdetska” låda och jag hade tänkt hiva det.

Men så råkade jag se att det var nån annan färg under, intressant, sen stod jag i 2 dagar (i omgångar dårå) och försökte få upp paraplyet men lyckades inte förrän jag skulle påpeka det för Nicco. Voila, plötsligt hände det.


Det är nog inte ett paraply för regniga dagar, utan kanske ett sånt där mot solstrålar, jag vet inte, men det känns nästan så.

Åke sa att hans mamma använt det där på 60 talet, så det har några år på nacken. Nu ska vi komma på vart vi kan hänga det, så det får synas på. Nicco förslog nånstans uppe i hall/trapp taket, frågan är hur, man ska få upp det. Klura på det du, Maria!

Avrundade kvällen med nåt gott i glasen och Nicco spelade upp olika klipp från Youtube, så vi fick sitta och skratta åt både det ena och det andra. Här ett väldigt kort klipp, kort men roligt 😀

Nu ska jag ta mig lite frukost, och sen får jag se om man kanske kan sätta sig utomhus. Nicco beställde ingen väckning så hon får sova tills hon kliver upp. Önskar er alla en underbar lördag!

Hur har ni det med minnet?

Av , , 2 kommentarer 12

Energin försvinner snabbt då man klattrar sig och får ont i ländryggen. Inte så jag kan säga vad jag gjort, på exakten, men jag har mina aningar. Högg till 30 minuter innan jag slutade jobba igår och varje steg och rörelse, känns ordentligt.

Ska fundera ett tag, på vad jag ska göra åt detta. Försöka strunta i och negligera problemet, eller försöka ta det lugnt. Jag vill inte vara hemma, men jag gruvar att åka också. Nå, jag ska fundera och känna efter.

Dom pratar om drömmar på Radio Västerbotten, drömmar man vanligtvis har på natten, inte drömmar om framtiden. Jag kommenterade förstås 😀 Jag som är smått fascinerad av mina egna drömmar vart får jag liksom, allt ifrån?

Så kom jag att fundera över en fråga jag fått förut, hur jag tänker eller ser på minnen. Tydligen kan man göra det på olika sätt, jag som alltid trott att vi alla varit likadan, i det fallet. Inte konstigt att jag ibland funderat på hur nån ibland, inte alls kan framkalla ett minne genom att se bilden framför sig.

Fick nämligen veta att alla inte kommer ihåg just i bilder, vilket jag då gör. Jag ser ju vägen framför mig, kullen, cykeln, ja allt vad det nu kan vara i den händelsen jag ska plocka fram. Och detta ska då innebära att man kanske har ett bättre minne än andra. Mja, eller man kanske kommer ihåg fler detaljer.

Det kan jag köpa, för detaljer har alltid varit en stor del av det jag ser, fråga mig inte varför, eller jo, fråga 😀 Här är en detalj, för att ta ett exempel:

Kom just på att en fördel med att vara ansiktsblind, är att man kan vara en hejare på just detaljer, haha. Vad bra, att det många gånger går att få ut nåt positivt, av grejer som är lite åt det negativa hållet.

Ni som inte ser bilder i era minnen, hur kommer ni ihåg saker då?

Minnen kan ju också väckas av dofter, platser eller musik. Lite coolt ändå. Jag och Nicco pratade om just det här, för ett tag sedan. Och jag tyckte väl att det ändå är konstigt att man inte gör sig av med sånt man inte behöver veta…lite som värdelöst vetande.

Och nej, hon sa att har egentligen allt i huvudet, men man lägger det åt sidan, och sen kan det då förhoppningsvis, poppa upp då man behöver det.

Fast jag undrar fortfarande varför jag behöver komma ihåg att jag tyckte det var tragiskt då pappa varit ner och handlat en back med dricka, på sommarlovet och man skulle få välja en flaska men där fanns bara Grape tonic. Fy tusan, haha, och jag och kusin Anna tvingade i oss drickan genom att blunda och låtsas som om det smakade nåt helt annat.

Då jag nu skriver om det så ser jag oss framför mig, vi går uppe vid gungorna i stugan, fnittrar och delar flaskan mellan oss, och säger att jomen, nu, smakar det ju annorlunda. Fast egentligen, gjorde det inte det, utan vi sa så, för att vi ville att det skulle göra det.

Här kommer nu 3 bilder som pappa tog på en av våra båtturer över till andra sidan sjön, och vad håller jag i näven, på riktigt, haha… här en Coca-Cola i alla fall:

Och tadaa… nu nåt helt annat:

Kusin Anna sa då hon såg dessa bilder förut, att det kommer du väl ihåg, det skulle skämtas och skojas hela tiden, så nog är det din pappa som satt ölflaskan i handen, för att det skulle se ut som om det var det du drack. Ja, förmodligen 😀

Theresé skickade just två bilder på Sally och Evert så dom får pryda sin plats här i slutet på inlägget, Det finns ju små detaljer och det finns stora, Evert får representera den större detaljen 😀

Och nu har jag funderat och känt efter, och nej, jag stannar hemma, det här är inte kul, alls, nu ska jag ta mig en värktablett, tror jag har nån på lager, som kan funka, i hope.

Ni får ha en fin onsdag, allihop!

Fyndavdelningen med både och!

Av , , Bli först att kommentera 17

Gjorde samma sak som igår, tog en 40 minuters walkabout med Winstone. Den här rundan gick vi björkallén ned, jäms med Industrivägen, man får passa på medan man kan. Det är som att gå på en istäckt älv.

Och jag tror att den stora gräsytan, kommer att vara blöt och sur, hela sommaren, med tanke på allt vatten dom pumpade ut där i höstas, och allt regn som sedan fallit från skyn, + snö på det.

Fyndade mitt i allén:

Och apropå fynd, denna bild la Theresé ut på FB, 10 mars 2014, det var hennes fynd, den dagen, fast inte häruppe i Umeå, utan nere i Järlåsa:

Fortsätter med fyndavdelningen, köper 3-4 äpplen åt gången, och utgår från hur dom ser ut, hårda ska dom vara och granna att se på. Typ som den här:

Men besvikelsen är stor, då detta är tredje äpplet med dolda defekter, det gömmer sig bruna fält under skalet.

Just det här äpplet var dock lite bättre än det jag tog igår, såg ut som kolasås i mitten. Fy!!! Njae, det är inte alltid man fyndar, med andra ord.

Kan kanske inte skriva att Al Pitcher är ett fynd, men ett minne, och idag var det 2 år sedan vi fotades av Theresé, efter en av hans shower. Han är för rolig 😀

I övrigt finns inte så mycket att förtälja, rosorna jag fick av Emma och Johan, ser helt fantastiska ut, svåra att fota, då jag tycker att det jag ser med mina ögon, inte riktigt stämmer med bilden, men men…man får fantisera då 🙂

Hoppas solen skiner, även på era huvuden och att vi alla får en underbar dag!

Apropå this and that!

Av , , Bli först att kommentera 15

Jo jag mejlade kvittot för frakten och la till frågan om vad dom tänkte göra med dom trasiga brallorna…fick svar igår: ”Hej Maria, Tack för att du kontaktar oss. Vi kan självklart hjälpa dig med detta. Vi har nu kreditterat 140 kr på ditt kundkonto hos oss. Vill du att vi skickar de pengarna nu eller vill du ha allt på en gång när vi fått in returen? Vänligen återkom.

Så nej, dom ville inte svara på den frågan, hahaa…och en anledning kan vara att dom inte har nåt bra svar. Och jag tillåter mig själv att tro att det är så och tänker inte efterforska nåt mer 😀

Nu har Tina och hennes kompanjon, fixat hemsida till deras förening i Torrevieja och klicka på bilden så kommer ni in där:

Skärmklipp 2019-11-20 09.25.33Vilket jobb Tina lagt ner på detta och vad roligt att det ser ut att vara full aktivitet där och många som välkomnat just detta koncept. Jättekul och vi gratulerar henne och jag hoppas att allt nu, går åt rätt håll.

Här en av mina bilder och minnen från Torrevieja, hunden på höjden!

10157333_10152432269051585_1532117027352841003_nHar funderat på vad jag skulle fixa för middag idag, och då jag rensade skrivbordet på datorn, så fick jag ett tips då jag såg paltsleven jag hade fotat i samband med glöggprovningen.

Klart vi ska ha palt idag! Åke här hemma och jag på jobbet.

75543714_10157603013616585_8317805713233543168_o

Och efter dagens pass är jag ledig i dagarna 4, ledig återigen, med viss modifikation. Man är väl aldrig ledig som i ledig, om man inte slipper disk, matlagning, städning handling, planering, walking the dog, och andra småsaker, eller?

Å andra sidan, nu har man gjort detta i så många år att mycket av det, går av bara farten.

Och apropå farten, såg den här bilden på Instagram och farten blev i min hjärna fisen…you know, fart, in english, hahaha…

77238867_10157603023166585_3226563407679324160_o
Nu ska jag ner med nävarna i paltsmeten och hoppas på att ingen ringer, åtminstone på en stund :O Ha en fin dag, allihop!

78435931_10157603017881585_3016581580404555776_o

Detta är er kapten som talar!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Letade efter ett datum, i min blogg och föll över dessa rader, minns ju till och med ringsignalen, haha…saknar den 😀

Detta var då skriver i juni 2009, men hade hänt några år, dessförinnan, och nu citerar jag:

”Precis lika (nja med lätt överdrift), skrämmande låter min mobiltelefon då den ringer. Det låter inte bara högt utan det är dessutom en flygkapten som pratar. Det är inte bara jag som rycker till då den ringer, även människor i närheten.

Jag jobbade ute vid ryska huset tidigare, villan som ligger ute vid flyget, och jag hade lagt ifrån mig mobilen på mitt skrivbord för att gå ut och röka. Min chef satt på sitt kontor. Det går en stund sedan öppnas dörren och där står chefen med min talande mobil mellan fingrarna och han ser helt förskräckt ut. Sen sa han att han suttit där i godan ro och helt plötsligt börjar det prata inne på mitt rum med en hög röst, han hade flyttat sin stol och lutat sig framåt för att se vad stackarn det var som pratade men han såg inte till någon. Jag kunde riktigt se hur han såg ut.

Apropå telefonerna. Det kom in 2 kunder på samma kontor och ville boka in en tid med chefen, som inte var där just då. Jag ringde hem till honom och hans fru svarade. Ja hon skulle springa upp och hämta honom, jag sitter kvar i luren och plötsligt börjar det flåsa och böka i luren, jag rynkar ihop ögonbrynen och fattar ingenting, jag hör springande steg och till sist säger hans fru – hördes det konstigt? Ja sa jag.

Ja det var hunden som tagit den bärbara telefonen och sprungit iväg med den. Inte underligt att det lät konstigt i luren.” Slutcitat

Detta kollage kom upp som 2 års minne idag och det passar väl bra, på tal om telefoner <3

22365199_10155711865761585_7943161007460638723_n
Lite roligt var det dessutom att jag precis, innan jag åkte hem från jobbet igår, hade pratat om just ryska villan, och den var omnämnd här 😀

Ramlade över följande då jag nu skulle se om jag kunde hitta den där kaptenen, haha, ojoj!

The Best and Worst Airline Captain Announcements Ever

A plane was taking off from New York Airport. After it reached a cruising altitude, the captain made an announcement over the intercom, “Ladies and gentlemen, this is your captain speaking. Welcome to Flight Number 123, non-stop from New York to Los Angeles. The weather ahead is good and, therefore, we should have smooth and uneventful flight. Now sit back and relax – OH, MY GOD!”

Silence followed and after a few minutes, the captain came back on the intercom and said, “Ladies and Gentlemen I am so sorry if I scared you earlier; but, while I was talking, the flight attendant brought me a cup of coffee and spilled the hot coffee in my lap.

You should see the front of my pants!” A passenger in Economy said, That’s nothing. He should see the back of mine!”

Idag ska jag ta med mamma på fredags handling, sen ska jag själv kolla in öl hyllan hos Bo-Lage, passa på att hämta ut mina nya glasögon, städa lite och förbereda för en mindre middagsbjudning imorgon. Älgskav hade jag tänkt mig, men har inte klurat ut vad jag ska ha till den…pressad potatis, eller, i pitabröd, eller med, njae, ska klura på den.

Hoppas på en bra dag för er alla! Kolla in det högra trädet, annorlunda lutning, för många hundar som sparkat på det, eller vad ska vi tro? 😀

72207930_10157485163466585_2884203223688675328_n

Jag…vilsen…nähä

Av , , 2 kommentarer 11

Det var 2 år sedan jag var ner till Tina i Kungsängen, och resan dit var ju som ett litet äventyr. Av både den ena och andra anledningen har nu detta kommit upp på tapeten dom senaste dagarna, kan bero på att Tina kommer upp hit, nu på tisdag 😀

36382078_10156399306936585_8606419758813806592_nHon och jag pratade bara härom dagen, om flygplatser, hur man ska hitta och bete sig. Sen hade nog jag och Nicco ett sånt snack också, och en gång till, igår. Då jag helt oförhappandes blev uppringd från en Pia, som lagt till mig som vän på FB, för ett tag sedan.

Vi har gemensamma bekanta, och vi har väl kommenterat varandras inlägg, till och från, och sett vissa likheter, oss emellan. Jo, det finns fler än jag som kan göra såna där konstiga saker utan att kanske tycka att dom är så konstiga. Jag tycker väl oftast att det är andra som beter sig lurigt 😀

Nå vi hade ett trevligt samtal och ska träffas på en kaffe, här framöver.

21199606_10155596463116585_3025766277245398302_oBerättade i alla fall att Tina skulle komma hit och den lilla flygresefadäsen, och nu kunde jag ju inte låta bli att bläddra tillbaka i arkivet och kolla hur det var.

Direkt citat från mitt blogginlägg, för 2 år sedan:

”Jag måste ju säga att det blev lite av en cirkus på Arlanda, då jag åkte ner,  men alla karuseller turer, kan inte skyllas på mig. Ta höger ner till rulltrappan, fast ingen rulltrappa syntes där jag kom ut. Ta rygg, på dom som går, jo jag tog rygg på nån som försvann in på nån toalett och sedan var alla andra som bortblåsta.
Kom till terminal 4, mm, fast det enda som fanns skyltat, var till terminal 2,3 och 5. Vi var inne på, att jag då, förmodligen var på 4:an, fast jag skulle ju ner, för Tina kunde inte komma upp utan att passera incheckningen. Hon pratade med nån i reception, och fick dom dummaste förslagen.” Slutcitat

Men jag kom ner, till slut och är det inte det man säger, ner, kommer du alltid 😀

16195136_10154423349608666_4606907403733376223_nHär återupplever jag några minnen från resan, hahaa…såg blött ut:

16300021_10154915852346585_3828066260344151188_o 16252510_10154915986851585_194847520817596474_o 16252361_10154921780661585_6680745659912591674_oOch här ser ni en liten diskussion på FB, från den tiden:

Skärmklipp-2017-01-28-08.56.40Och om några dagar, ska det i alla fall skapas nya minnen. Ska bli roligt!

Hoppas på en fin lördag för er alla!
50876714_10156883197321585_4854577023290441728_n

Dagar går och vi med dom…

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag och brorsan hade turen att bli erbjuden att köpa älgkött igår, mammas särbo, Bosse, jagar och hade mer än vad han behövde. Tänk er lyckan att få 10 kilo kött, för gåvopriset 500 spänn…WOW!!!

Det var lite högrev med ben med där och efter tips från Sivert ska jag köra den i slow cockern, kan ju inte bli fel 😀

Sen blev vi bjudna på tårta och fikabröd, det var brorsonen som fyllde år, passade ju bra att fördriva lite tid med, en gråmulen dag som det var igår.

Och vi hann hem,käka middag, så ringer min gammboss och gör en hemkörning på nybakt tunnbröd…gudagott till kaffet, tack Annika 🙂

42844676_10156620319446585_705531988496351232_nMen sen något som la lite sordin på tur stämningen igår, vi nåddes av ett döds besked. En vän från tillbaka i tiden, som gick bort. Man blir som i chock, även om vi visste att hon var sjuk och det fanns inget hopp om bättring, när det väl händer, oavsett vad man vet, så fattar man det inte.

Det blir så definitivt, slutgiltigt, finns inte  mer. Och sen sätter man igång att minnas allt man varit med om tillsammans, vad man sagt och gjort. Jag letade efter bilder men hittade inte vad jag letade efter, men dom finns ju i huset så endera dagen, dyker dom upp 🙂

Denna bilden är till minne av henne, vet att hon gillade den skarpt, då jag la ut den på FB, och våra tankar går till hennes barn och barnbarn <3

36672370_10156414275706585_9099363918563770368_nOch med det önskar jag er alla en trivsam söndag!

För 1 år för 3 år sen…kommer ni ihåg?

Av , , Bli först att kommentera 10

På Facebook får man minnesbilder eller händelser, typ, Maria, detta var 1 år sedan, eller detta hände för 5 år sen. I förrgår fick jag som 1 års minne, en liten film jag tagit på Winstone då han kämpar sig fram i en halvmeter snö…otroligt vad fort man glömmer, jag kunde inte komma ihåg att det skulle ha sett ut så där, i början av november?

Men så här har ju vädret sett ut dom sista 20 åren, ingen logik (ja jag vet, det finns ingen logik men alla tycks ju ändå tro det eftersom vi är experter på att klaga över hur det ser ut). Fast visst är det skillnad mot för förr, då man var barn, int i tusan regnade det på julafton och nog hade vi snö i oktober. Men…jaja, ett barns minnesbilder över väderlekarna, kanske inte ter sig likadant som på en vuxen. Barn tenderar ju att tycka om alla sorts väder, så vem bryr sig 😀

Nå, igår fick jag denna minnesbild och detta var 3 år sedan:

10393675_10152842039676585_4540674176780604648_nOch då kunde jag inte hjälpa att det blev mitt mission för dagen, att gå dit och fota hur det såg ut igår, på samma ställe:

23319338_10155786566241585_6008135077791451584_nMja, lite skillnad, men inte så väldans mycket. Kul att jag nästan lyckades hitta ev exakt samma ställe att fota på, jag stod nog lite närmare på förra fotot. Den här bron går vi över flera gånger varje vecka och för 2 veckor sedan, tvärnitade Winstone och markerade att han sett nåt. Jag fattade ingenting (som vanligt) såg mig omkring men kunde inte förstå vad han tittade på…men så…tittade jag ner mot broräcket, och där, på utsidan, sprang en liten ekorre, fram 1 meter, stanna, kika på Winstone, fram en meter till och stannade…inte underligt att Winstone såg roligt ut 😀

Och idag, fick jag denna bild jag som jag tog exakt 1 år sedan…och oja, visst var det snö så det räckte och blev över:

14956043_10154660748341585_6587188819013963044_nMen jag vill också minnas att det var rätt så snöfattigt ifjol, det var inte många svängar Åke tog med plogen, det mesta som föll, tinade bort igen. Ska bli kul att se vad denna vinter har att erbjuda. Och här, lill krigarn för 1 år sedan:

14908259_10154660749116585_808535979848275182_nNu hoppas jag på en fin onsdag för er alla, själv är jag ledig och ska vila mitt finger 😀 Det måste ju ha blivit en stukning, jag får inte på mig mina guldringar…hm…
23231366_10155786584951585_340291166695185627_n

Ett bil dilemma…

Av , , Bli först att kommentera 13

Vi funderar lite…har ett typ av dilemma. Ni vet, bilen vi sålde, Amazonen. Den såldes ju lika fort som JAS planen flyger, och pengarna sattes in, samma dag, men…

Bilen står fortfarande kvar på vår gård. Hm…vi har inte hört en bokstav från köparen, som antydde att han skulle komma och hämta den, på nån vecka, och den veckan har passerat med råge. Det var i alla fall 6 veckor sedan…jojo.

Undrar om man kan sälja den vidare nu, och skriva: ”på grund av oseriös köpare, säljer vi nu bilen vidare.” Hahaa…

Alternativet kan ju vara att skicka nån typ av faktura på hyresplatsen som nu utnyttjas på vår gård, inget är väl gratis. Blir lite tufft också då snön kommer. Vi skottar över den!

Jag hälsade på en kollega igår, och hon undrade vad eller vem, Linus på Linjen är, nu var jag tvungen att återuppliva gamla minnen och kollade lite på youtube, här får ni också se och minnas…ljudet är ju också en viktig del i det hela 😀

I övrigt hände inte så mycket igår, jag sålde en till tröja igår, via FB, men idag åker det mesta ut på bås loppisen. Jag och Nicco satt och prismärkte saker igår kväll. Sen får man väl fylla på vartefter prylarna försvinner.

Jag önskar er alla en trevlig lördag!

17555335_1342103972545121_1958534195_n

En enda sak, vet vi med säkerhet…vi ska alla, en dag dö

Av , , 2 kommentarer 15

Då var vi återigen inne i den här perioden av minnen…septembermånad…den verkar aldrig kunna gå, obemärkt förbi, även om jag önskade att den någon gång kunde göra det.

I förrgår, för 5 år sedan, var min pappa med om olyckan som sedan tog hans liv. Och i och med detta, så är det dessutom mer än 1 dag, då man slängs tillbaka. Det är dagen för olyckan, dagen då läkarna gav upp hoppet, dagen då han dog och sedan dagen för begravning.

Jag vet ju absolut, att vi inte är ensamma om att uppleva dessa saker, sorg, glada minnen, vad man själv har för minnen av den personen, vad andra har sagt, vad man gjorde och varför.

Ibland är det bra att älta, man matar in, man pratar om det, man skriver om det, som jag har gjort, och det blir absolut bättre med tiden. Eller ja, det är förmodligen så att vi lär oss, att hantera smärtan, sorgen och saknaden på ett annat sätt, än då allt är nytt. Då vet man ingenting, utan man får gissa sig fram.

Man spekulerar, man frågar, man undrar…men i slutändan, får du aldrig några svar, utan man får lov att acceptera att livet är som det är, det enda vi vet med absolut säkerhet, är att vi alla, en dag, på ett eller annat sätt, kommer att dö. Och när vi gjort det, så är vi lyckligt ovetandes om vad vi lämnar efter oss.

Min pappa hade en favorit låt, och den hade vi velat spela på hans begravning, men ingen lyckades fixa fram noter och text, så det blev aldrig av. Men här kommer den…direkt från youtube, och den får bli min hyllning detta år och denna månad, till min pappa:

Önskar er alla en fin tisdag!

21728503_10155633343556585_7352749361778855132_nFotade gjorde Theresé Hällsten