Etikett: ljud

Våra mammor 👩‍👧‍👦, sockor 🧦 och falsk fläskfilé 🥩

Av , , Bli först att kommentera 15

Delade en liten filmsnutt på fejjan i förrgår. Handlar om dagens användande av våra mobiler. Jag tycker ändå att det är tänkvärt, och jag skrev att jag skulle anamma det med att stänga av ljudet då jag hänger på kaffedejter och sådant. Jag gillar inte att det ska tas för givet att man är anträffbar, alla timmar på dygnet.

Han säger ju i filmsnutten att det inte hjälper att vända mobilen upp och ner. Du lägger ändå upp den på bordet och du kommer att svara om det ringer eller vända på den och titta vad det var som lät. Där tog jag till mig det han sa. För det är precis vad jag har gjort. Vänt på den…och gjort det för att jag trott att det varit för att visa respekt inför den som sitter mitt emot 🫣

Mm, vidare så vet vi ju allihop, att vi klarade oss förut med en fast telefon. Så varför har vi gjort oss så här tillgängliga? Kan det vara en del i, varför människor idag, känner stress?

Så, från och med igår, införde jag för min egna del, avstängande av ljudet om jag är ute och fikar eller äter med någon. Jag börjar där, och ser om jag utökar mitt frånvarande av mobilanvändandet. Enda förbehållet eller brytandet av det löftet, är om jag väntar ett viktigt samtal, som är lättast att jag svarar på för att till exempel slippa telefonköer.

Jag plockade upp Anna igår och vi åkte ut på Nybro där vi gårdagen till ära, firade den där, salladsdagen som är världsomfattande. Jodå, jag kom ihåg att stänga av mobilen ☺️

Vi pratade bland annat om boken, ”Är mor död” av Vigdis Hjort, som skulle tas upp på kvällens bokklubbsträff. Jag har som vanligt saker jag stör mig på i böckerna. Men efter att vi resonerat, och analyserat så höjde jag ändå mitt betyg på den. Viktig att tillägga är återigen, att läsa boken rent handgripligen är förmodligen det som ger mest i utbyte. Lyssnar man, kan det direkt bli fel om du inte gillar uppläsaren eller uttalet av vissa ord. I den där boken var det ett upprepande av mamma/mor, så vid jämna mellanrum hade man lust att bara stänga av.

Nu jobbar jag ikväll så jag skulle inte delta i träffen. Däremot har jag skrivit ner mina tankar och åsikter som jag sedan skulle skicka på messenger till gruppen idag. Jag hade på förslag att vi skulle skriva en bok (kanske en novellsamling) om våra mammor. Jag skulle döpa boken till Min morsa och inom parantes (och era mammor).

Vi har allihop en historia att berätta om våra föräldrar. Allt från bullmammor, dom som alltid fanns där och fångade upp sina barn, hårt arbetande, alla på sina sätt, närvarande och frånvarande, och varsevarande (för att använda Björn Natthikos ord). Spännande, sorliga och absolut vardagliga storys.

Hur den boken ens skulle sammanställas och bli i slutändan, har jag ingen aning om, men jag skulle absolut INTE, upprepa ordet mamma, morsa eller mor, 17 gånger per sida 🙃

Jag hann inte mer än skriva ner mina tankar så ställdes träffen in, och vi ska ändra datumet. Nå, då tar jag ändå med mig mina skrivna ord och kör högläsning på dom. Om vi får till en kväll då jag inte jobbar.

Gjorde nåt så enkelt och så gott, till middag igår. Man bör dock ha framförhållning. Den ska ligga i frysen, 2-3 timmar innan man gör den klar. Falsk fläskfilé fick det bli, med en supergod sås till. Jag skulle ha kroketter, eller Rösti, alternativt lyx potatismos till, men det bidde pommes. Mest på grund av mitt dåliga planerande av tillagningen.

Idag är det den årliga, världskända ”Rocka sockor” dagen. Har jag två udda sockor på mig? Oh ja…köpte till och med nya och för att få lite färg så valde jag barnsockor. Och tänk, jag som har 39 på mina skor, visste att jag skulle kunna ta storlek 32-35, dom passar perfekt. Till Winstone…mjaee

Men han ställer upp, i vanlig ordning ❤️

Och med det önskar jag er alla en fin torsdag och Rocka på med sockorna 🤘🧦🤟

Han måste ju vara odödlig i alla fall______

Av , , 2 kommentarer 13

Det här dök upp i TikTok flödet igår, klicka på bild för att se klippet och ha volym på.

Har säkert skrivit det förut men… Där, på 90 talet, då vi bodde i lägenheten på Näckrosvägen och Theresé hade sitt rum bredvid teverummet, och hon var ägare av en mobiltelefon. Så kunde vi, titt som tätt, bli varse att sms var inkommande, nån sekund innan hon fick signalen till sin mobil.

Åke hade nämligen en Polisradio, som stod på, all tid han var hemma (ja inte på natten men). Och där kom detta ljud då det var ett inkommande sms på gång. Jag och Åke hann ropa ÄSSMÄSS, innan hon ens visste, att det var på gång. Haha, sjukt irriterande, i know.

Och jag minns att min klockradio jag hade då vi bodde på Mariehemsvägen, lät exakt likadant, men där tror jag att det var Polisradion som störde. Alternativt var att nån granne fick nåt sms…who knows?


Med det klippet och minnena så tänker jag på vanor och att man nån gång inte tror att saker kommer att förändras. Men det gör dom, och när nåt sånt där dyker upp så påminns man om hur det var, och hur det är idag. Utveckling, kallas det visst. Ibland till det bättre, ibland till det sämre.

Det som oftast blir negativt med att saker förändras är att det många gånger är personen som drabbas, inte själva grejen. Mobiltelefoner, för att ta ett exempel. Här vet jag ju diskussionerna som gick då Nicco gick i fyran, eller femman på Hedlundaskolan.

Skulle barnen ens få ha mobilen på skolan, skulle fröken få lägga undan dom i lådan under dagen, fick dom användas på rasten. Ta den diskussion då, kontra idag. Nu dumförklaras man nästan om man inte har en mobil. Och dom flesta jobb kräver att man ska kunna kontaktas oavsett, tid och rum. Detta blir då på bekostnad av oss människor. Negativ effekt, med andra ord.

Sen hoppar vi över till mat och sånt vi älskar att stoppa i oss. Jag har ätit samma frukost i 1 år, och tänk, jag är inte less på den överhuvudtaget. Men…skräcken då jag plötsligt inser, att dom där flingorna kommer säkerligen inte finnas för evigt. Dom finns inte heller på alla matvarubutiker så jag brukar köpa 2-3 paket då jag liks hittar dom, men vad gör jag den dagen dom försvinner från hyllorna?

Tänk alla glassar och smågodis som fanns på 70 talet, vart finns dom idag. Och den största frågan av alla, VARFÖR plockades dom bort om dom nu var, allas favorit, nummer 1??

Nej, fundera inte på den, det blir bara jobbigt för man begriper det ändå inte.

Ett glassminne som kommer att leva kvar, är alla glass strutar min farmor stod och fyllde med 3 smak glass och chokladsås på toppen. Det är gott, än idag, men inte riktigt samma sak som då, fast…

Skrev ju tidigare att Theresé fixat nåt med Linus på Linjen, han måste då i alla fall vara odödlig, eller hur, haha.

Hann bara få dit killen på ena sidan av bilen men det ska upp en likadan, på förarsidan också. Tack Theresé 🤩😎

Ha en toppen torsdag och håll en tumme för att jag ska passa i min nya frilla som jag bestämt att jag ska fixa…idag…gissa om det är gruvsamt. Men ok, går det åt skogen får jag börja med keps, då vet ni.

Marie Tillman

Skenande tåg eller var det bromsarna på en…

Spännande larm jag hade på mobilen i morse. Jag vaknade och skulle titta hur mycket klockan var. Har ju en vanlig klockradio också, och där bredvid den, lägger jag mobilen med skärmen nedåt. Ser att det lyser så jag vänder på den, och jaa, vad fint. Larmet gick men utan ljud.

Nu till det roliga, jag har inte stängt av ljudet, så det är ju ännu finare, att den kan bestämma själv om den ska väcka mig med eller utan ljud 😶

Ljud, hade en bil som stod parkerad på Ica, här utanför oss. Vi satt ute i måndags och pratade med Nicco, som kom förbi. Plötsligt blir det ett skrålande, skrikande, gnisslande ljud. Vi vänder oss om, alla tre, och tittar upp mot Vännäsvägen för att kunna se, vad som var på väg mot rondellen.

Jag lovar, det lät som ett skenande tåg som försökte bromsa på järnvägsspåret. Ljudet passade inte in där det kom ifrån. Åke förväntade sig att se en lastbil med ett släp där bromsarna låst sig och den kom i 120, typ. Nicco vet jag inte ens vad hon trodde och plötsligt, hörs nåt instrument och det blir en takt. Jösses, dom poppade musik och skulle väl visa vad grejerna gick för. Konstigt att taket satt kvar på epan.

Nå, jag vaknade i alla fall nu på morgonen, till ett blött Umeå.

Fast det behövs, och det hade gärna fått regna ännu mer, såpass mycket att dammet trängt ner i gräsmattorna. Igår var det full storm, så det där dammet yrde runt skallen.

Jag hade en tid uppe vid NUS och där blåste det små virvelvindar runt hela stället. Här hade det inte räckt med att hålla i hatten, här hade du skippat den.

Apropå bikarbonat, som jag skrev om igår, så kom jag att tänka på pillren jag såg hemma hos Järlåsaborna. Sally hade köpt ett gäng till Anders, kanske inte lika stort användningsområde som bikarbonaten, utan mer för punktinsatser, fast ja…

Själv tog jag lite vitt pulver läs bikarbonat igår, och tänker fortsätta med det, Det var inte så svårt att dricka heller. Vatten i glaset först, och vispa ner bikarbonaten med sked, och svep sedan, utan betänkligheter.

Avslutar med ett kalenderblad som hänger på kylskåpet däruppe. Hahaa… I love it, lite min typ av humor. Lite svart, rak på sak, och med ironi. Marie Tillman är kvinnan bakom kalendern, har även skrivit böcker.


Ha en fin onsdag, allihop! ps, möt Benny, han bor häruppe ds

Järnspade mot grus och sand på asfalt….aarrggh

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag är det Morotens dag, minsann. Vi har inga morötter hemma så jag firar vitamin C och bibliotekariens dag istället. Det gör nämligen Mary och ett gäng amerikanare. Hon lägger ut något nytt varje dag, och just idag var det detta.

I sökandet efter nåt annat så ramlade jag över en lista över världens mest hatade ljud📢 . Klicka på bilden för att komma dit.


På plats nummer

10. Borrmaskin

9. Barngråt

8. Skrikande bromsar

7. slipmaskin

6. Kvinnoskrik

5. Naglar mot svart tavla 💅

4. Linjal mot flaska

3. Krita mot svart tavla

2. Gaffel mot flaska 🍴🍾

1. Kniv mot flaska 🔪🍾

Ehh ok, jag tycker nog att järnspade mot grus eller sand som ligger på asfalt, är värre än så.

Och ljud vi älskar 😍

4. Porlande vatten 💦

3. Åska ⛈️
2. Babyskratt 👶

1. Applåder 👏

Hm…javisst, fast även här tycker jag att eld som sprakar, ett drakflyg som passerar eller akustiken i en stor salong. Slår det mesta över älska ljuden. Man kan också älska den absoluta tystnaden.

Men lite genomgående verkar det vara basljud kontra skrik och vassa ljud, som står mot varandra.

Ett skrattande barn, smittar ju av sig och man kan inte låta bli att börja skratta själv.

En sång kan också beröra. Lyssna på dessa otroligt duktiga sångerskor sångare. Om ni klickar på den understrukna texten ”visa på youtube”, så kommer ni dit.

Och sedan är det ju inte bara ljud som berör eller gör en glad, Saker man gör eller planerar, kan också glädja. Och se… det här hamnade i inköpskorgen igår. Gissa om ett litet partytält kan komma till användning i framtiden 😁

Ha en fin måndag, allihop!

 

Det fanns 2 anledningar men jag bortsåg från en av dom

Av , , 2 kommentarer 18

Tog Camaron till jobbet igår, då min Audi uppdaterades med nytt bromsok. Jag har haft den till jobbet förut men inte inne i garaget. Av 2 anledningar. Den är så tungstyrd, med stor svängradie, att man inte skulle få in den på min plats, om det står en bil bredvid.

Och av hänsyn till boende i området. Fatta vad det låter då man startar upp den inne i ett stort garage, och jag slutar mina pass mitt på dagen, utan 20.30 på kvällarna.

Nå, nu visste jag att platsen bredvid min, var tom, har varit det hela sommaren, och just igår, så struntade jag i vad dom boende evetuellt skulle tycka om oljudet. Därinne är det andra platsen, till vänster. Jag fick göra 3 omtag, för att komma på rätt ställe i rutan, men det funkade, wohoo!!

När jag skulle hem var det 2 bilar på väg ut, så jag slapp hoppa ur för att nå snöret i taket för att få upp porten. Det var på håret att jag skulle behöva göra ett omtag, och här var det den där svängradien, som suger. Vilken skitbil man har va? Fast…jag älskar ju den ändå, och hade det inte hängt på vädret, så hade vi stått häruppe idag…på Gammlia. Bilden tagen av Mats Alfredsson. Han har btw en youtube kanal, klicka på bilden om ni vill kolla in den.


En person jag känner, älskar också bilar, hon har även en egen pärla och hon är fotograf med licens att fota. Elisabeth Jonsson Viklund Nattskugga, åkte till Fällfors i helgen, där det var en typ av, test n´tune, prova på dag i dragracingens tecken. Jag lånade en del superfina bilder av henne, som kommer här.


Om ni vill ha en bild tagen, av henne, på valfria föremål, så skriver hon så här på sin FB sida.
Jag är hobbyfotograf. Möter upp på den plats ni vill fota. Porträtt djur eller ting. PM för mer info Mail: [email protected] Och hon har även en sida på FB för fotograferingen, klicka  HÄR

I övrigt rullar dagarna och livet på, snart känns det som om sommaren, värmen, solen och semestern är ett minne blott. Snabbt är man inne i rutinerna igen, och veckorna fladdrar förbi. Har dock ett projekt på gång. Tvättstugan ska få sig ett lyft. Golv och halva väggarna ska målas.

Jag funderar på färgval, gissa om orange och svart finns i mitt huvud. Fast rött skulle nog vara bättre. Grått går fetbort, jag hatar gråa källargolv, vill inte ha grönt heller, det är det på väggen, förutom kakel då. Måste klura på denna. Kan ju bli rött golv och svart under kaklet eller rött även på väggen men svampad med svart, så det ser ut som tegel


Jaja, ni fattar, jag har lite att fundera över men jag vet ett, alldeles tvärsäkert, det kommer inte att bli sämre än det redan är. Det är som omöjligt, eller omajlit, som min farfar eller pappa skulle ha sagt.

Börjar mitt jobbpass 4 timmar tidigare idag, men så slutar jag mitt på dagen istället. Inte helt fel. Är nog läge för frukost nu då, så jag önskar er alla en fin onsdag!

Slår in ☕️ i dörrkarmen…

Av , , Bli först att kommentera 10

Inte lika fin vy idag, från fönstret.

Däremot bekanta ljud…bilar som kör förbi, cyklister, röster och hundskall. När vi satt på vår altan igår, så var det bara fågelkvitter och inget annat. Inte ens en båt som körde förbi. Rofyllt i all ära, men det får inte bli för lugnt 👀

Vi har kanske ändrat oss genom åren. Jag påminde Åke om att det fanns en tid då vi åkte dit, enbart för att få vara själv. Nu vill man se lite rörelse i alla fall.
Var skönt att sova i sin egna säng i natt, en med fjädrar. Jädrar vad bortskämda vi är, tänk bara förr i tiden, då dom låg på halmbottnar 😳

Nu är vi inte utan dynor och madrasser i bussen men det är ändå halvstelt då man ska vända på sig. Nåja, det är världsligt, det finns ju människor även idag, som inte ens har en säng, så man ska väl inte klaga.

I mitt lilla bloggarkiv blev jag påmind om Enya och Eloise, och den första tiden vi bodde här i huset. Dom var nämligen bannlysta i teverummet, då vi inte var därinne. Förmodligen för att jag var rädd att dom skulle har party på eller med soffan.


Jag skrev vid ett tillfälle att jag kom och bar en kaffekopp i ena handen och en macka i andra. Eloise hade parkerat sig utanför dörren till teverummet, säkerligen i tron om att jag skulle släppa in henne.

Då jag närmar mig henne så frågar jag varför i någons namn, hon måste ligga just där och sätter fram en fot för att mota henne då dörren ska öppnas. Men det gick inte som jag hade planerat (då heller 🥴).

Eftersom jag halkar till på det blanka golvet, burnar fram till dörren och slår kaffekoppen rätt in dörrlisten och kaffet rinner ner efter dörr, list och golv…Eloise såg jag inte röken av, hm…konstigt då. Hahaa…

Och nu undrar jag om det var då, jag öppnade upp dörren och lät den vara öppen för resten av tiden Jag kom nämligen inte ens ihåg att vi haft den stängd, en gång i tiden.

Idag blir det att ringa tandläkaren så får jag höra om det finns en chans att kunna få komma dit nån av dagarna. Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Det kommer ALLTID bättre dagar!

Av , , 2 kommentarer 11

Så blev det aprilväder, först höll man på koka i solen, där jag satt igår, tittade jag framåt på detta.


Sedan slängde jag ett getöga bakåt, på detta.


Ulla kommenterade på FB att det gällde att vara positiv, och jag svarade… japp, man ska alltid titta framåt och om det ser svart ut, kom ihåg, bättre tider kommer alltid, oavsett. Ibland kommer dom dock senare än förväntat, men dom kommer…😊

Orosmoln, tråkigheter,sorger och besvär, slipper nog ingen, men det är sällan nåt som är beständigt. Då är det bättre att trösta sig själv och andra, att det kommer att vända, på ett eller annat sätt. Det gäller bara att vänta ut det som känns jäkligt.

Såg en hund bland molnen, mest ansiktet då.


Plötsligt hade den fått ben, och ställde sig upp och skällde.


Jo, sen brakade det loss efter ett tag, och vi gick in i stugan, för vårt altantak håller inte undan då det blåser samtidigt som det regnar. Blixtar och dunder, men fick ingen blixt på bild. Här en filmsnutt på nedfallet. Ses bäst med volymen på.

Det torkade ändå upp efter ett tag och Åke tog på sig röjsågen och kapade lite i dungen och jag tog gräsmattan ett varv. Och det får man väl säga var lite positivt då, för nu slipper vi ju klippa och röja idag 😁

Vi ska åka in en sväng till Malå, så vi får handla lite mer planerat. Sist, blev det som så hastigt och lustigt och inte så genomtänkt. Idag har vi då inte 41grader i bussen.

Apropå att se saker i moln och annat, så såg jag en katt, då vi åt middag hos Siverts, den stirrade på mig från altangolvet…stackaren.

Hoppas på en fin fredag för er alla och om ni inte vill blöt, håll er inomhus. Jag gissar att vi klarar oss från större skyfall, häruppe, men man ska ju aldrig säga aldrig.

Är det nån där ☠️😬😅

Av , , 2 kommentarer 15

Bordsdricka, mina vänner, är det något ni vet vad det är? Ofta då läsk kommer upp som samtalsämne, brukar jag säga att bordsdricka, är min absoluta favorit. Om vi snackar dryck till maten.

Aha, nää, det vet jag inte vad det är…eller det är det som är svagdricka, va? Brukar då oftast folk svara. Nopp, det är inte svagdricka, så här ser den ut, i alla fall.


Och Vasa bryggerier brukar ha den i sortimentet, inte alla butiker, med andra ord. Och nu, även nyckelbryggerier. Min farmor, hade alltid Bordsdricka hemma till jul och andra högtider. Den påminner om julmusten, men är inte fullt så kolsyrad, och har en rundare smak.

Söt, mja…precis som alla andra drickor, men den här till en söndagsmiddag, det är något extra. Och nu förstår ni att det var precis vad vi drack igår, till middagen. Jag fascinerades över att jag tyckte den var så god. Men det kan ha sin förklaring till att jag inte dricker läsk, om det inte är light, och har nog egentligen, mest vatten, till maten. Så det var jätte längesedan jag drack nåt sånt här.

Haha, lite som Robinson deltagarna, som dör en smula över att få en potatis eller ett äpple att gnaga på. Nu är inte Robinson som den var från början. Lite synd, om det nu ska anspelas på att man klarar sig själv på en öde Ö.

Årets Robinson deltagare har fått ett litet hugg av programledaren. Han talade om för dom att det gnälls över hur lite mat det finns, men mat finns det…om man letar tillräckligt bra och kanske lämnar lägret för att söka.

Jaja, man ska inte uttala sig om det man inte vet, jag lär ju inte delta i nåt Robinson under detta liv, så vad vet jag hur man skulle gjort. Om jag däremot var strandad på en Ö, mol allena, så skulle jag nog inte bara sitta där och vänta på att maten skulle dimpa ner från himlen.

Och ja, jag vet att det vinklas i teve, så mycket vi inte får se, och händelser som tas ur sitt kontext och plötsligt får vi se nåt annat som egentligen inte alls, hörde till saken. Nå, nu håller det på vara finalvecka så snart är mitt tevetittande på morgonen, över. Och jag kan göra något annat. Då behöver jag inte sitta här och skriva om hur jag ”tror” att det skulle kunnat se ut i verkligheten.

Det här är då verklighet. I fredags, gick Winstone plötsligt fram och luktade på dörrstoppen. Det har jag aldrig sett honom göra förut.


Och sedan går han till springan och tittar in…nedifrån och upp. Alltså, lite scary, på riktigt 😲 Jag visste inte att han kopplar att det borde vara nån som står där bakom, men han luktade ju på foten.


Eller… var det nåt på riktigt, som stod där bakom, och han fattade inte varför foten luktade plast, fast det var nåt annat han kände av 🥶👻 Hehee…

Fotnot, bilderna är arrangerade.

Apropå Winstone, så körde han lite parkour här hemma. Eller så var det ett erbjudande om godis, som drog upp fjädern på honom. Haha, ni måste ha på ljudet.

Önskar er alla en fin måndag!

Är det medfött eller?

Av , , 2 kommentarer 15

I vanlig ordning ser vi på roliga klipp då det är helg. Och man skrattar så man kiknar. Vad jag tänkte på, är hur vi påverkas eller vad vi känner, då vi ser vissa av klippen.
Folk som ramlar och i fallet ser det ju ut som om dom gör illa sig. Och det känns, på oss som ser det.

Jag och Åke har våra ljud, aouch…ajaja, neeeej, ouffh. Och det kan ibland ila i mina ben, eller rygg, då jag ser dessa klipp. Men varför?

Visst har man slagit sig, nån gång, men absolut inte på alla dom ställen eller på detta sätt som man kan se i dessa klipp. Därför undrar jag varför man reagerar som om man vet precis, hur det känns.

Är det vårt arv, som ligger i generna? Det finns saker vi ska passa oss för, om vi vill överleva, typ. Ungefär som många djur som redan vid födseln, har i ryggraden att dom ska upp på benen och gömma sig, fort som tusan.

Sen funkar inte dessa medfödda gener på alla. Eller vad säger vi om den här bilden jag haft ute förut. Då Åke ska byta lampa i trappen upp till övervåningen.


Åke känner tydligen inte innan, hur det kan tänkas kännas i kroppen, om man misslyckas 🤪

Tur han har barnbarnet, Sally,  som kan pigga upp tillvaron i alla fall.


Fotnot, detta skrev Sally för några år sedan och jag tror att det var då han knäckt nacken 😨

Ska pipa iväg på ett ärende åt min mamma, och sedan tänker jag ägna min dag till att städa lite, baka ett bikarbonatbröd med en massa gott i, och göra klart det jag ska skicka till Mary och Jerry.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Kockorot på taket 😳

Av , , Bli först att kommentera 14

Utsikten för 3 år sedan.


Och så här såg det ut igår, samma utsikt fast med 2 olika kamerajusteringar. Jag gillar den blå, fast den känns kall.


Kallt var det ju igår, och precis som jag trodde, så blev det ingen rolig prommis. Winstone lyckades kasta av sig ena skon på baktassen, efter 5 minuters promenerande. 2 sekunder efteråt, fick han av en där fram.

Detta innebar då att jag fick ta av honom dom återstående 2 skorna och sedan gick han 20 meter innan han fick kramp i baktassen så det var bara att sno om hem.

Inför andra promenaden hade jag plockat fram hans sportiga, snygga skor, mer rejäla och jag tycktes ha kommit på en smart idé.


Mm, han ville inte ens gå på baktassarna utan försökte gå utför trappan med bakbenen i luften och vi hann bara utanför bron så hade han fått av ena skon…igen. Ehhh , nu säljer jag dessa skor. Så är det nån som vill köpa, hör av er. Storlek small, använda vid 2-3 tillfällen så i princip, sprillans nya. Ni ser ju, han vill inte ens titta på dom…

Nypris 249.-, Winstone vill ha 150…vad jag vill ha är en helt annan summa, men men…


Klicka på bilden så kan ni läsa om dom.

Sitter här i godan ro, och plötsligt börjar det banka från husets hjärta. Skruva upp ljudet rejält, så hör ni vad jag hör.

 

 

Det kommer från muren, själv har jag alltid tänkt att det kommer från källaren, men jag sprang ner den här gången, och nej. Där är det tyst. Så jag gick upp och hämtade Tano, därinne i köket går skorstenen och japp, det kommer från taket.

Undrar om det är nån pippi som vill trakassera mig, eller har den bara fått pippi… och jag har därmed en kockorot att deala med. Fast hur kan en fågel åstadkomma det där ljudet?

Låter som att nån slår med en slägga, modell mindre. Har hört det så många gånger förut. Men bara korta sessioner. Nu höll det på i säkert 15 minuter för att sedan bli dödstyst. Skumt!

Nåja, vad vore livet utan funderingar och saker att få klura på. Rätt så ospännande, haha.

Påminner om att det är morotskakans dag idag, hm…ska man baka nån typ av morotsmuffins eller ska man bara göra det enkelt för sig, you tell me 😁

Hoppas på en bra onsdag, för er alla!

Maria Lundmark Hällsten