Etikett: siffra

Har jag rätt eller f…rätt

Nu har jag varit och tränat, och något jag tänker på , varje gång jag är där, är detta med hygienen. Det står lite överallt om hur viktigt det är att sprita redskapen efter användningen. Ja, jag håller med, det är viktigt att inte sprida eventuell smitta…det är onödigt, men…

Det finns ju handsprit vid handfatet, tänk om alla istället, började med att byta om, sedan sprita sina händer och därefter, låta bli att stoppa fingrarna i munnen eller näsan, så…då behövde man väl inte springa och sprita alla saker man använt. har jag rätt, eller har jag f…rätt. 😀

Mera funderingar, jag blir ju 49 år om en månad, typ, och sedan ett år kvar innan det stora 50. Jaja, vi vet ju att ålder bara är en siffra, inget konstigt med det. Och ska jag känna efter, i huvudet, hur gammal jag skulle kunna vara, så stannar jag nog någonstans på 25 år, sen undrar jag, hur, i hela världen, ska en ”normal” 50 åring vara då?

Det finns ju inte…inga tabeller, ingen statistik, inga böcker eller faktablad, vi är ju som vi vart, eller hur? 😀

Nog om detta, nu till en statistik som Jan A skickade till mig igår, via FB, angående lövsprickningen, kolla här:

Skärmklipp 2016-05-10 09.14.40Och sen la Theresé ut en länk om trädens svampar/tickor, om det kan ni läsa HÄR.

Nu avrundar jag med att önska er alla en fin onsdag, jag ska ut på gården och käka frukost, bara för att 😀

2016-05-10 08.51.36

Den lille elake draken…

Av , , 4 kommentarer 14

Det går åt rätt håll 😀 Jag fick äntligen komma mig hem, om än på permis, men planerna är då att jag blir utskriven imorgon eller på måndag, beroende på vem och hur omläggningen ska göras.

Såret/hålet skulle läggas om i morse och sköterskan frågade mig om läkaren på avdelningen fått se på såret. Nja, sa jag, jag vet inte. Hon ville att hon skulle få göra det., och gick och hämtade henne.

Ja sa hon, då hon kikade ner, jag vet ju att hålet skulle vara stort…men sååå här stort, det visste hon inte. Sedan hördes ett svagt eko, nere i magen på mig, (skämtar bara). Dom började dividera och trodde nog inte att hemsjukvården skulle fixa denna omläggning. Och dom tyckte att hålet skulle sys igen.

Sen blev det en evig väntan på ronden, dom kom först vid ett tiden. Läkaren bestämde följande, jag skulle få åka hem på permis, komma tillbaka imorgon för omläggning, provtagning och lite check up. Sedan får jag om jag skrivs ut, med mig hem en papperslunta med saker om vad som gjorts och vad som ska göras. Mediciner fick jag också med mig hem.

Hålet ska inte sys igen utan det ville dom ska självläka. Och jag kan förstå det, finns det bakterier kvar så är vi på ruta ett igen om det sys igen, men min undran är ju hur fasen det där ska kunna dra ihop…jaja, dom måste ju veta vad som är bäst.

Jag hade i alla fall 200 i sänka på måndag, det fick jag ju aldrig veta eftersom datorn inte funkade på vårdcentralen. I väntrummet på akuten, i tisdags, ringde läkaren och bad om ursäkt, hade hon sett svaren i måndags hade hon skickat upp mig då. Inne på rummet togs fler prover och där hade jag då 330 i sänka.

Inte så konstigt då, med hjärtklappning och kallsvettningar!

På ronden under onsdags eftermiddagen, talade läkaren om hur risig jag var, jag frågade hur hög sänkan var, han svarade inte i siffror utan att sa: Proverna är skyhöga (aha tänkte jag, deras mätare kanske inte går längre)och du mår absolut inte bra. Spelar ingen roll hur en person är, proverna talar om i vilket skick kroppen är, och du är ruggigt dålig.

Och där bestämdes det att dom var tvungna att öppna upp buken. Ja, det är ju ett under att dom kan göra såna här saker, och man tackar sin lyckliga att hjälp finns att få.

När jag åkte hem nu så hade jag siffran 93, vilket dom tyckte var absolut ett under, att jag hade kunnat repa mig så pass fort. Jag pratade med ”gammbossen” och sa att jag skulle skriva ett inlägg om draken i magen. Så jag gör det nu, lite kort.

Det var alltså känslan utanpå magen, att det fanns en liten elak drake därinne. När jag la handen på magen kunde jag känna hans hårda pansarfjäll han hade på huvudet, huden blev röd och varm, när han sände iväg eldsflammor, så där lämpligt, kanske med nån minuts mellanrum, men nu…är han väck 😀 Ha en fin lördagskväll, det tänker jag ha! Och tack för alla era kommentarer, dom värmer!

79161Bild lånad från google

Ålder, vad är det?

Av , , 3 kommentarer 11

Jag gick och funderade igår, ja man har ju som tid att göra det då man är ute med hunden. Mycket som snurrar i skallen 😀 Det här med ålder, och alla säger alltjämt, att ålder, det är ju bara en siffra.

Jag kan inte annat än hålla med, för ibland, i mitt huvud, så är jag inte äldre än 15, alltså allvarligt, och andra gånger är man 20, men någonstans tänker jag mig i 30 års åldern. Jo, siffran har faktiskt stigit litegrann, men jag tror att det har med erfarenheter att göra, vad annars?

Och ni vet, man tittar på kort som man ibland har haft oturen att hamna i och man tänker: Men hallå, vad hände??? Jag känner sällan igen mig själv, jag tycker att utan spegel, så ser jag ut på ett annat sätt, men på kort…jojo, och då säger man också att kameran kan ljuga, ojoj  😀

Men om det verkligen är så, att åldern är en siffra, kan man inte köra med det då man åker buss…ja jag vill bara ha en barnbiljett, för idag är jag nog fasen inte äldre än 14. På bio kör man med student åldern, ja vadå, jag kanske inte känner mig äldre än 18, och det vet ni väl, fräser man till stackaren som sitter och ska ta betalt, ålder är en siffra, och inget annat, sådeså, sen knycker man på axeln, himlar med ögonen och ser allmänt ointelligent ut *fniss* fast det funkar nog inte på riktigt.

Idag ska jag få kaffe besök, trevligt, och som det ser ut just nu, så får man nog sitta ute. Gamlia igår, blev det inget av, fast jag har sett på FB att dom ändå blev en del bilar däruppe. Jo, där brukar man också säga att bilarna är ju inte gjorda av socker, nä, det stämmer nog, fast då det gäller Camaron, så är den inte kul att köra med vindrutetorkarna på, om dom ens vill fungera.

Kom ihåg cruisingen för några år sedan då man fick köra in via torget, det regnade, halvljuset gav upp, samt torkarna, men precis då jag svängde in mot torget där speakern och alla stod, så hoppade sakerna igång, och jag var så glad över det 😀

Här ska ni få ett klipp på pappor i farten, och vilken ruggig tur att dom var snabb. Önskar er alla en fin torsdag!

 

En blind fågel

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Åke körde på en blind fågel, förra veckan, för visst måste den ha varit blind, då den missade en stor jädrans lastbil? Den trodde sig vara oövervinnlig eller kanske den körde ett chicken race och förlorade då den flaxade rätt in i backspegeln. Nu kanske den hade turen att överleva i alla fall, för backspegeln fjädrar (ha, fick man till det där då) så det blev inte alldeles tvärnit för stackaren.
Nu tyckte inte Åke att det är så roligt att köra på djur…men vem tycker det, och vad ska man göra. Man kan ju inte köra av vägen själv och när det gäller just fåglar så poppar dom ju upp precis där dom känner för det.
Jag vet det…av egen erfarenhet. Det var x antal år sedan, på den tiden vi körde runt i en AMC Hornet. Vi var uppe i stugan och jag skulle väl in till Malå för att handla. Det är en sjuttio väg och lite gropig och kurvig. Eftersom jag nu anser mig att det är bättre att lägga pengarna på något roligare än böter, så brukar jag hålla hastighetsbestämmelserna, så även denna gång.
Men som alltid, så är det andra som tycks ha råd att betala om dom nu skulle råka på farbror polisen. Det är ju inte så troligt att stöta på dom däruppe, men man ska aldrig säga aldrig.
Nå, nu närmade jag mig Malå och givetvis får jag en bil som lägger sig i baken på mig och har väl tänkt köra om så fort tillfälle ges. Jag kommer ut genom en kurva och lite längre fram har man då en sjö på höger sida och en plaskdamm på den vänstra, man kör över en liten bro där.
Just denna dag och denna sekund då jag kommer där, så är mamma and på väg över bron, tvärsöver alltså, med sina sex-sju små andungar. Vad gör man, jag vet att jag hann slänga ett öga i backspegeln, sedan tvärnitade jag så däcken tjöt och höll ut allt jag kunde, och jag lyckades runda andfamiljen, ser återigen i backspegeln då jag passerat, att den bakomvarande bilen hunnit stanna, lite på sniskan och mamma and med sina ungar fortsätter helt oförtrutet att gå vidare, dom vände inte ens på skallen eller stannade mitt på vägen…ha, knepiga fåglar det där.
Men en sån gång, förstår man vikten av att hålla avståndet till framförvarande bil, jag kunde ju ha fått den i skuffen om inte den föraren hade varit vaken.
Nu mina vänner, är det dags att anmäla sig till Piteå dragracing, om ni inte gjort det ännu. Det är få anmälda men jag vet att tävlingen kommer att bli av ändå. Dom ska börja preppa banan idag och det kostar pengar så oavsett antal anmälda så kommer det att köras. Ja inte jag då, men Nicco ska ju göra det. Jag har suttit här och försökt anmäla henne men det går ju inte, ett fält som är obligatoriskt att fylla i är licensnummer, men ett sånt har hon ju inte än så det blir tvärnit där. Jaja, jag ska ringa till bilsportförbundet idag och höra om dom kan ge mig en siffra.
Nu återstår bara att önska er en bra och förhoppningsvis givande dag!

Ett ögonblick

Av , , 2 kommentarer 5

 

Nu hade jag tänkt beta av bilden som ska föreställa ett ögonblick…det får bli en bild, lånad från goggle, då jag sökte efter måltipset.
 
Vi, och med vi menar jag Åke och jag, spelade på måltipset för en herrans massa år sedan, vi fick in ett riktigt flyt och vann 13 helger i rad. Man fick utdelning på 6,7 och 8 rätt, och vi drog faktiskt in några tusenlappar, trots att det oftast var sex rätt vi hade.
 
Just denna helg hade vi hjälpt Tex och hans fru att flytta och Tex skulle då bjuda oss på middag på diligensen, teven var påslagen och rätt var det är så kommer då den rätta raden på måltipset. Åke rycker upp bongen som han har i börsen och tar bara sista raden och räknar ner.
 
Han får dom sju första siffrorna att stämma men innan han kommer ner till den åttonde och sista så har dom bytt program eller gjort färdigt måltipset och fortsatt med annat. Ja, sa Åke, lätt stressat, om det är 25 så har vi åtta rätt, var det 25 eller var 24 som gick in?
 
Ingen av oss visste, men det var antingen 24 eller 25 som gick in. Åke ställer sig upp och ropar om det är någon som sett och kommer ihåg vad sista siffran var, och förklarar situation. Det går ett litet sorl i rummet men ingen kan hjälpa oss.
 
Då hämtar han förste tv zapparen och ber honom att trycka fram text teven och den rätta raden. Alla väntar med spänning på vilken siffra det skulle vara…och se, med vår vanliga tur så blev det 24, alltså bidde det sju rätt och 2500:- om jag inte missminner mig, ingen storvinst då heller, men ett riktigt spännande ögonblick, då vi väntade på svaret.
 
Jag noterade en konstig utväxt på vår orkidé, som förövrigt har blommat i tre års tid, varje dag, men nu håller den på att ge upp, en blomstängel är på g, men vad är detta som nu kommer däruppe? Ser ju faktiskt ut som blad, men det ska väl inte komma där heller. I know nathing…
 
Igår ringde jag om uppskov på en rätt så stor faktura som skulle betalas nu på onsdag, eftersom vi ännu inte fått in några pengar. Två timmar senare dimper posten ner i brevlådan och nu, fick vi något att fira, bouppteckningen är klar så nu finns inga hinder och pengar på banken, skönt, en sak mindre att grubbla över.
 
Nu håller jag på att pappers rensa, varför ska man spara gamla räkningar då man ändå betalar dom på nätet? En räkning i pärmen är ju ändå inget kvitto på att den är betald, eller hur. Nä, bort med sk-ten och få rent på hyllorna. Det får bli mitt nya talesätt 🙂
 
Önskar er en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten