Det övertejpade citatet i "Lev!" är en handling med så tungt symbolvärde att det mest av allt liknar ett parodiskt konstprojekt i sig. Faktum är, att det som händer är så häpnadsväckande att ett konstprojekt utformat som censureringen och argumentationen kring den, hade dömts ut som övertydligt och platt:

Ett unikt konstverk skapas för en stad som berömmer sig av att hålla kulturen som ett av sina främsta och tyngsta värden, ett verk där en av våra främsta företrädare för det fria ordet citeras med ord som genomsyras av kärlek, människovärde, frihet – demokrati – ord som av en folkvald ansågs icke lämpliga för folket och sonika täcktes över.
Näe, ett sånt upplägg skulle inte ha övertygat ens på konstskolenivå.

Men i Umeå händer det, i samma Umeå där ett kommunalråd inte drar sig för att hiva iväg sms med hotfulla undertoner mot personer med icke önskade åsikter, i samma Umeå som vill bli fristad för hotade författare (vad ska vi förresten säga till dessa, välkommen hit, detta är stan där ordet är fritt – så länge det inte retar upp någon politiker?), samma Umeå som bedömts företräda sådan högoktanig inre kultur att det räcker för hela Europa. 

Det finns mycket i både själva akten och i den påföljande debatten man kan förfäras av, det värsta är förstås den bristande insikten om rollerna hos politiken och den fria kulturen, som övertejpningen visar prov på. Att agera på eget bevåg på det sätt som Hans Lindberg i detta fall gjort visar på – båda lika illa – antingen dålig kunskap om eller nonchalans inför relationen mellan konst och politik, men också faktiskt en ignorans gentemot den demokratiska ordningen bakom konstverkets tillkomst.

Men också retoriken hos andra politiker oroar, Lennart Holmlund som ifrågasätter om en tejp verkligen funnits och Anders Ågren som visserligen beklagar händelsen men antyder att viss politisk styrning kan behövas i offentlig konst – att citatet faktiskt var olämpligt. Det är viktiga principfrågor som berörs, det finns inga gråzoner här; det går inte att ha en delvis politikerstyrd konst, den är antingen fri eller ofri.

Ett enstaka övertejpat citat är tusentals potentiella övertejpade citat. Vad händer nästa gång någon politiker upprörs över något? Förhandsmoderering? Är det en väg vi vill gå?

Jag är glad över den massiva protestvågen – ett hälsotecken som inger hopp. Lika ledsen är jag över hur denna händelse märker ut Umeå på ett missvisande sätt när den tölpiga och okunniga händelsen sprids över världen. Detta är inte det Umeå jag känner som mitt, Umeå är så mycket bättre än så här.