Kolbäcksbron på Himmelska fridens torg?

Väl framme på Arlanda är det dags av avrunda mina bloggar från en veckas Kina-resa.. Vi har kunnat genomföra ett professionellt program tack vare våra två svensktalande kineser, som gjort att alla kontakter och resonemang blivit effektiva. Det har imponerat på våra olika värdar. Ingen har kunnat prata bakom ryggen på oss.

Annars är just språket det stora praktiska hindret. Vardagen för en resenär från Umeå är annars väldigt lika en resa i Europa. Ett enda krångel för min del. När jag kom till Jinnan för att flyga tillbaka till Peking visade det sig att min biljett var helt mystiskt avbokad kvällen före. Jag undrar verkligen hur jag klarat situationen ensam. Flygbolagets och flygplatspersonalens engelska var lika dålig som min kinesiska. Förmodligen hade jag ringt resebyrån i Umeå och bett dem kolla och boka en ny biljett men med den tidsskillnad på sex timmar det var mellan Kina och Sverige. Med mobil och internet klarar man sig långt på resa i Kina. Jag skulle även ha kunnat hyra en bil och köra mellan flygplatserna.

Vad blir då summeringen av resan? Några punkter som svar:
– Vi hoppas och tror att vi bidrar till ytterligare några broar för unga i Umeå att genom studier och utbyte få kontakt med Kina. Det är nödvändigt för framtiden.
– Vi har ett undertecknat avtal med staden Qufu om framtida samarbete inom kultur, utbildning, turism och affärsliv och handel.. Qufu har undertecknat en avsikts-förklaring inför Umeås kandidatur att bli kulturhuvudstad 2014. Vi fick bra möjligheter att förklara innebörden.
– Vi har grundlagt för möjligheterna att tillskapa ett Konfuciusinstitut i Umeå, i så fall det andra i Sverige. Det första startade i Stockholm 2005. Det kan få fotfäste både inom gymnasieskola, College och Universitetets utbildning och forskning.
– Vi upplevde en dansteater om Kung Fu som det skulle vara fräckt att ordna en turné för till Umeå och Sverige. Det finns ett omfattande seriöst intresse för kinesisk och japansk kampsport i Umeås föreningsliv.
– Arkitekturen kring Olympiaområdet i Peking är bara hur spännande som helst. Jag instämmer i Pernilla Djärvs förslag att fånga fräcka förslag för Umeås framtid. Ön får inte bli fyrkantig!!
– Tillsammans med tidigare kontakter med Harbin i norra Kina, Xian och Shanghai börjar Umeå ha ett kinesiskt nätverk för framtiden.
– De stora bristerna inom miljöområdet och mänskliga rättigheter är uppenbara.

Skulle kunna berätta om pruthandeln på Pekingoperan, Silk market, andra marknader, hotellen, taxilivet, kinesiska maten, ett besök i en familjs hem, Kinas mamma och ickekommunisten Soon Ching Ling, Himmelska fridens torg och en hel del tröttande kommunistiska ritualer. Men det få bli en annan gång.

Zai Jian!