Kommunernas ekonomi och skatteutjämningen i fokus.

Första utjämningsmodellen skapades 1917. sen kom nya modeller 1926, 1966 och det senaste 1995 som sedan sågs över i början av 2000-talet. En enmansutredare Ulf Wetterberg har senast sett över systemet. En parlamentarisk utredning har just börjat, ska vara färdig 2011.

Pengarna i systemet går bl.a. till Norrland men mest får folkrika områdena med låga inkomster. Mest får kommunerna i Skåne och Västra Götaland.

Målet är att utjämna för skillnader i de ekonomiska förutsättningarna. Jämför Danderyd som skattevägen får in drygt 60000:-/invånare med Årjäng som får in drygt 27000:-/invånare.

En beskrivning av senaste besluten kan vara på sin plats. Utredaren föreslog att de matematiska förändringar som sker fortlöpande bör inte göras genom politiska beslut, utan förändring bör kunna ske via automatiska uppföljningar av Statskontoret. Det förslaget har genomförts.

En byggkostnadsmodell infördes, som gynnar de områden där byggmarknaden är svag. Dessutom genomfördes en revidering av sjukvårdens kostnadsmodell.
Centerpartiet motsatte sig den utjämning av lönekostnader som föreslogs. Lönekostnadsfaktorn gynnar lönestarka kommuner Detta resulterade i en kompromiss där faktorn lönekostnader minskades med 50 procent.

Stockholms "vinst" sjönk med 75% till 83:-/invånare. Skåne skulle ha betalt 49:-/pers men fick 67:-. Västerbotten i genomsnitt skulle betala in 118:-/pers men fick betala in 34:-.

Skatteutjämningen handlar ju om såväl utjämning av kostnader som inkomster. Inkomstutjämningen dominerar och står för 80 procent av penningslussningen. Alla kommuner garanteras 115% av medelskattekraften.

Den nya parlamentariska utredningen ska framtill 30 april 2011

? utreda alternativa metoder för inkomstutjämningen
? ta ställning till hur skatteväxlingar ska beaktas
? förenkla systemet
? utvärdera de förändringar som gjorts i systemet 2008
? utreda om strukturbidraget bör förändras/avvecklas
? utreda gränsgångareproblematiken
? utreda effekter av indelningsändringar
? se över om special statsbidrag kan bli generella
? beakta införandet av kommunal fastighetsavgift
? beakta reformer i övrigt som påverkar systemet
? lämna förslag till bidrags- och avgiftsförändringar för enskilda kommuner

Jag anser att den viktigaste insatsen ska vara att ge förutsättningar för hela landet att skapa tillväxt. Annars ser vi hur utjämningssystemet bara kommer att fortsätta svälla och hur allt större del av våra inkomster kommer att gå till omfördelning, snarare än nyskapande

Skatteutjämningen i dag tar tyvärr inte tillräcklig hänsyn till problemen både med extrem gleshet och extrem täthet. Vi ser att Norrland och Stockholm upplever sig som förlorare och att de riskerar att bli förlorare också i framtiden. Därför ärborde systemet lindra bördorna för alla landsting och kommuner, men främst i Norrland och extremt täta förorter i Stockholm och Göteborg.