Idag har jag varit på ridningen med lilla L. Det är verkligen skillnad mot innebandyn. Det är en grupp på omkring 5 mammor och ibland någon enstaka pappa. Inga mobiler framme, ivrigt iakttagande av vad som händer ute på manegen, engagemang när någon häst inte riktigt vill göra det ryttaren tänkt sig. Så borde det alltid vara.

Så lär man sig saker också, att kratsa hovar, att rykta, sadla och tränsa, bra saker att kunna. Gemenskap är ett bra ord att kunna och ett ännu bättre ord att uppleva.

Jag har varit utan Internet några dagar och bara slappnat av. Men när jag var på en innebandymatch i söndags så kände jag mig lite utanför och faktiskt lite fundersam. Säkerligen 2/3 av alla föräldrar i lokalen satt och tittade i sina mobiler istället för att titta på sina småttingar som spelade nere på plan.

Mannen bredvid mig pratade oavbrutet med två andra pappor på bänken framför honom och försökte få dem att följa med honom på en skidresa till Alperna. När de andra papporna gått så ringde han en kompis och jag tvingades lyssna på hela hans telefonkonservation samtidigt som han skakade oavbrutet på sitt ena ben. Jag höll på att bli galen, hela bänken vibrerade.

Varför kan inte dagens människor ägna sig åt det som sker nu och här. Titta på det som deras barn gör just nu. Vara i nuet. Mindfulness.

Idag strålar solen. Det är så underbart vackert överallt. Man blir alldeles lyrisk av allt det sköna i naturen. Visserligen lite för mycket snö, men vad den glänser och glittrar idag. Igår var vi på Pink Ladies och åt en smarrig middag med våra sportlovsgäster. Servitrisen berättade att de inte kunnat se ut genom fönstren på flera veckor nu. Så mycket snö är det.
Utsikt från taket ut över isen. Den tiden på dagen var det bara ett skoterspår rakt över sjön, men nu är det lite mer av ett korsstygnsmönster

Här ser man Livskamraten uppe på det högsta taket för att försöka få bort lite snö. Jag håller på med taket nedanför. Efter att
vi skottat färdigt satte vi oss i barnens snögrotta och tog en Irish Coffee i solen, inte dumt.

Varför finns här ett stråk med grått då? Jo, våra älskade gäster har åkt hem. Tomt och tyst blir det. Vem ska jag läsa för i kväll då? Tur att vi i alla fall hann läsa ut bägge böckerna jag hade med mig hit. Nu är det som ”vardag” igen med V85 på gång. Det är inte dumt det heller. Ha en underbar helg!

Nu har vi sportlov. Så i morse tog jag med två av de mindre barnbarnen för lite ”hemligt” kul. Bara vi tre och jag ångrade mitt tilltag redan när jag kom till första backen på vår lilla väg. Där fastnade jag nämligen, så mycket snö var det på vägen. Jag försökte köra framåt, nej det gick inte, backade, körde fram. Det fanns absolut ingen ”sömsmån” på sidorna utan där fanns bara de höga snövallarna. Jag höll på nästan 10 minuter innan vi kom oss iväg. Inte så glad var jag även om barnbarnen började diskutera vem som skulle få berätta det roliga för mamma och pappa.

Jag hade programmerat in vägen dit vi skulle och först kändes det som att vi var på väg åt rätt håll. Men när vi var mitt inne i Sundsvalls centrum och fröken GPS meddelade att ”nu är vi framme” så insåg jag att vi var helt fel ute.

Okey, bara köra iväg mot närmaste berg, vilket visade sig vara Södra Berget och vi skulle ju iväg till Norra så det blev bara till att vända och köra åt, vad jag hoppades var, rätt håll.

Fram kom vi och där fick vi åka bandvagn. Roligt var det så vi blev nöjda. Det blev ett roligt slut i alla fall på vårt ”hemliga” äventyr. Nu har vi ätit lunch och de är ute i slalombackarna så då passar jag på att ta det lugnt.

Roligt nöje, att för första gången få åka bandvagn.

Här skottar vi tak eller en del gräver snökojor.

Det snöar idag. Behövs det verkligen?

Till mina morgonrutiner hör att läsa VK, då även dödsannonserna. I morse började jag tänka på när min svåger gick bort, 42 år gammal, 1988. Jag följde med min syster till begravningsbyrån och när hon skulle välja symbol till dödsannonsen så ville hon ha ett hjärta. Det fanns inte att välja överhuvudtaget för det var ingen symbol man ”fick” ha till annonserna. Men syrran visste verkligen vad hon ville ha och gav sig inte. Det slutade med att hon fick rita ett eget hjärta och det fungerade bra.

När jag tittade på annonserna idag så kunde jag konstatera att några sådana förbud mot vad som får finnas i annonserna uppenbarligen inte finns. Idag är det fritt val. Idag dök tanken upp – vad skulle jag vilja ha för symbol i min annons. Ja, det kan man fråga sig. En bok, en stickning, ett gråtande hjärta, kanske en liten oansenlig Linnea, en symbol för släktforskningen…………… vad?!

Vem är jag? Vilken symbol visar något av vem jag är? Jag har alltid skrivit och noterat, kanske en symbol för detta? Genast dök tanken upp på en laptop upp, nej absolut inte, kanske en bläckpenna? Inte för att jag skrivit med en sådan, inte sedan någon gång i småskolan när vi skulle träna att skriva snyggt.

Så skönt det skulle vara om jag var en sådan person att man genast tänkte ”men hon måste ha en …….. i sin annons”. Men jag är lite för lös i kanten för det. Kanske några blommor för att symbolisera mitt trädgårdsintresse? Kanske bäst att jag designar min egen annons, komplett med dikt? Allt för att underlätta för min familj. Kanske en hammare…..en skruvdragare med blommor på?

Nej, detta var svårt. Får koncentrera mig på vad jag ska göra idag – städa i Salen och åka in på biblioteket.

I natt läste jag ut boken Mischling (tyska ”blandras”, plural Mischlinge) betecknade inom nazistisk rasteori och raslagstiftning en individ av delvis judisk härstamning. Mischling har i princip samma ursprung som beteckningen mestis. Enligt nazistisk rasideologi skulle Mischlinge jämställas med judar./ wikipedia.

Läs den.

Det tar på att titta på Vasaloppet. Jag fick lägga mig på soffan under eftermiddagen för att vila en stund. Idag har jag ”lyssnat” på en av mina läsare som skrev att jag måste ta det lugnt med handleden.

Alltså har jag med gott samvete tillbringat större delen av dagen med en bok i handen. Jag började med denna lilla raring ”Den lilla bokhandeln” av Jenny Colgan.

Ni vet en sådan där bok som får en att bli alldeles varm om hjärtat, så mysig, så varm, så rolig att läsa. Man vill inte lägga från sig den utan man vill bara fortsätta att ha det gott med huvudrollsinnehavaren och alla andra boenden i den lilla skotska byn. (Jag vill åka till Skottland……..)

När den lilla go´biten var utläst så började jag med en helt annat bok, om tvillingar i Mengeles zoo under andra världskriget. Jag blev tvungen att lägga bort den och sticka emellan med en trädgårdstidning innan jag kunde fortsätta…………. läs Helena E-lacks blogg. Hon kan beskriva den, jag kan inte, inte än. Måste smälta den lite och läsa mer för att se var den landar. Man kan inte läsa den och vara oberörd, det kan jag lova.

Ska försöka läsa den en stund till. Men jag tar den inte som godnatt-bok, den är alldeles för upprörande för det.

Efter vårt beslut om att flytta till SpanskaVillan och bo här permanent så rusar tankarna fram och tillbaka ibland, naturligtvis, efter 39 år i samma bostad. När vi kom hit i onsdags, med vetskapen om att det varit en väldigt kall period ett antal veckor så visste vi ju att vi skulle mötas av ett utkylt hus. Vi befarade också att vattnet kunde ha frusit så vi garderade oss med att köpa en ny blandare och ta med oss.

Vi kunde ju konstatera att, ja det är helt utkylt här, så vi har eldat och eldat i samtliga 3 eldstäder. Nu har vi skön temperatur på övervåningen och någorlunda dräglig temperatur på hela nedervåningen. Vi hör också från nära grannar som bor i isolerade trähus att de också tillbringat de senaste veckorna med att elda för att hålla temperaturen uppe inomhus. Alltså kan vi nog konstatera att det är inte farligt att bo i ett putsat hus, helt utan isolering. Håller man värme i huset så fungerar väggarna som element, de ackumulerar värmen, det fungerar. Inne på toaletten däremot, burr, där har vi ju fläkten till masktoan som tydligen drar ut värmen så där blir det korta, effektiva besök. Det är nog därför jag planerar det nya badrummet på övervåningen med väggar som ska isoleras inifrån, med mjuka, ombonade material överallt. Varmt och mysigt ska det vara där. Inga maskar i toan därinne utan där blir det eld i baken, alltså en förbränningstoalett.

Vattnet har inte frusit, tack och lov! Det gjorde nog nytta att jag isolerade väggen där vi har vattenledningen till toaletten och satte isoleringsmaterial runt rören på väggen. Vi befarade att den korta biten mellan källaren och upp i toaletten, där man inte kommer åt att isolera, kunde frysa till men den stora mängden snö har nog fungerat som isolering. Även att vi isolerade källardörrarna, de gamla fängelsedörrarna, med frigolit har nog gjort sin verkan. Vi är nöjda och glada med det och har idag tvättat en tvätt utan problem. Kan man vara här i detta extrema vinterväder så ska det nog gå bra att bo här.

Till veckan är det sportlov så då får vi besök, vilket vi ser fram emot. Hoppas bara att det inte kommer mer snö under de kommande dagarna. Idag är det lördag och när Livskamraten kommer tillbaka, efter att ha skottat från taket och hämtat ved, så ska vi bara ta det lugnt. Min dröm är att bara få ligga på soffan, under en filt, med en god bok och kanske ett glas vin i närheten, och slappa, höra Livskamraten lyssna på travet, titta på tulpanbuketten och bara vara. Min handled är lite överansträngd, jag kan ju inte hålla mig från att försöka skotta lite från taket jag också, och det var inte bra, så det blir handledsstöd på resten av dagen, kanske en thai-middag. Kort sagt, allt är under kontroll. Önskar er en trevlig lördag.

Barnbidraget ska höjas. Bra, för det behövs för många småbarnsföräldrar. Är det en slump att det blir så här när valtiderna närmar sig….?

Men varför ska alla ha samma barnbidrag oavsett föräldrarnas situation? Varför ska en del kunna sätta in bidraget i ett sparande för att sedan kunna lämna över en rejäl slant till sina barn när de blir myndiga? Det var väl inte det som var tanken med barnbidraget?

Visst var tanken att ”alla” barn skulle kunna få sina behov tillgodosedda oavsett föräldrarnas situation? Var har den tanken tagit vägen? Sluta ge barnbidrag till miljonärer, miljardärer, högavlönade. De kan med stor säkerhet ge sina barn vad de behöver i form av ny slalomutrustning, nya vinterkläder, utrustning till barnens idrotter, med mera, med mera.

Förut brukade ”man” säga att det var för mycket arbete med att behovspröva barnbidragen? Bullshit, säger jag ur botten av mitt hjärta. Vi svenskar är så rejält kartlagda redan att det finns noterat vilka som har mer pengar än andra. Det är bara att gå efter de dokument som redan finns.

Tag istället lite av de pengar som de välbärgade föräldrarna inte behöver till sina barn, ge dem till till de som lever på / under existensminimum tillsammans med sina barn. Blir det något över, så har vi alltid skola och sjukvård som kan behöva ett bidrag.

Ja, det var fredagens tanke. Önskar er en trevlig helg!

Så har snart en  ny dag passerat. En dag med strålande sol, men kallt. Vi har inte hittat snöspaden ännu så det är fortsatt plumsa, plumsa som gäller. Vi har i alla fall varit och hämtat torr och fin ved hos en av lantbrukarbönderna så det känns tryggt och bra. Igår slog jag ju huvudet i ytterbelysningen på väg ned från parkeringen så idag har jag ett sår i pannan. Visst måste man skratta. När solen strålade som mest idag så drog jag upp gardinerna och skulle titta över sjön. Så här ser det ut.
Vi kan inte ens ta oss ut på baksidan.

Nu har Livskamraten tagit sig ut och fortsätter letandet efter snöspaden. Detta är helt otroligt, hur kan den ha försvunnit. Men jag har en liten misstanke, vår snälle lantbrukargranne fick hålla på en hel timme med att skotta upp vår parkering. Han hade ingenstans att lägga från sig snön för vägen är som en liten tunnel mellan snövallarna, så han åkte iväg med snön och tippade längre bort. Jag har nu börjat misstänka att snöspaden kan ha åkt med i snömassorna……… Vi får låna en skovel av närmaste granne och leta vidare i alla fall.

Igår kväll var jag i alla fall på trädgårdsseminarium. Oh, så vackra bilder från föreläsarens trädgård. Ska man verkligen kunna tro att det ska bli möjligt att vi får sätta ut plantor i år?

Jag letade fram några bilder från vår egen trädgård och njöt av dem. Så har det varit en gång………….

Ack ja, det var en gång.