Nu ska ni få ett kapitel ur Jokkmokks Jokke, jag läste ur den igår, för chefen, och vi skrattade så tårarna var inte långt borta, varsågoda.
Det hände under min tid vid SJ, då motboken fortfarande existerade. En av mina kamrater som led av svår törst, ville att jag skulle följa med honom över norska gränsen för att köpa brännvin.
Jag är inte särskilt intresserad av starka drycker och var därför en aning nödbedd. Då han berättade att man kunde köpa socker och margarin betydligt billigare än i Sverige blev jag mer intresserad och beslöt mig för att följa med.
Utrustad med varsin rejäl ryggsäck gav vi oss iväg. Min kompis medförde dessutom ett stort paket. Jag ville inte visa mig nyfiken genom att fråga efter vad det innehöll.
När vi kom fram köpte jag margarin och socker och min törstige vän köpte flera flaskor än vad vi gemensamt hade tillåtelse att ta med oss över gränsen. Med fyllda ryggsäckar och fickor begav vi oss på hemväg. Kruxet var nu att utan störningar passera gränsen.
Min kompis öppnade det stora paketet. I detta fanns ett helt koskinn, med svans och allt. ”Du jokke, sa han”, nu ska du få var ko, när vi går över gränsen. Dra på dig huvudet och gå och beta, så ska jag hålla upp baken.
Vi skulle blanda oss med de i trakten, fridfullt betande korna, som inte hade förstånd på några gränser utan höll sig på båda sidor.
Det var nog ett ovanligt missfoster till ko som då passerade gränsen. Våra fyllda ryggsäckar stod upp som pucklar, därför liknade den mest en kamel. Det var inte heller lätt att låtsas beta med hela packningen på ryggen.
Men för oss, i synnerhet för min kompis med alla brännvinsflaskorna, var det blodigt allvar. Han höll hela tiden utkik genom hålet bak. Plötsligt väste han: ”Skynda dig, Jokke! Sno på!” –”Ser du nån tullare?” frågade jag. –”Nej, men det kommer en tjur. Jag kunde ha blivit enögd.
Jag satte upp farten men resultatet blev att kon delade sig i flera delar. Framdelen och bakdelen rusade bakom varsitt träd och skinnet blev liggandes kvar.
Tjuren bölade som en avgrundsande och sparkade i marken i ilskan över att ha blivit lurad på en ny fru. Det såg alltså mörkt ut ett tag, men vi klarade oss från både tjur och tullare och kom helskinnade hem, med både brännvin, socker och margarin i behåll. Slutcitat.
Hahaa…vilket äventyr! Inte nåt man hade trott om Jokkmokks Jokke, precis.
Idag jobbar jag förmiddag för att vi sedan ska kunna packa ihop och åka till Kubbe för tävling. Nu får ni verkligen hålla en tumme för att det ska vara regnfritt och jag hoppas att ni, där hemma på gammgården, kan göra en liten anti-regn dans…tack.
Vill också passa på att gratulera Kerstin, som faktiskt fyller år idag, Grattis Kerstin, hoppas du får en fin dag! Ha det gott, allihop!
Senaste kommentarerna